Ett barn som heter ”Jag är fattig”

OKOT och hans hustru, Matina, som bor i en liten afrikansk by, blev mycket glada när de fick sitt första barn — en flicka. Släktingar och vänner kom till byn för att överlämna presenter och uttrycka sin förhoppning om att barnet skulle få ett långt och lyckligt liv.

Okot och Matina förde en enkel och mödosam tillvaro. De hade en liten jordbit som de brukade, och deras hem, där Matina födde sitt barn, var ett litet lerhus med tak av palmblad. De var fast beslutna att arbeta hårt för att deras förstfödda skulle kunna få ett lättare liv än de själva hade haft. Som en påminnelse om detta mål gav de sin lilla flicka namnet Acan, som betyder ”Jag är fattig”.

Vad kommer framtiden att föra med sig för Acan? Om hennes liv följer samma mönster som många andras i hennes hemland, kommer hon kanske aldrig att lära sig läsa och skriva. Som vuxen kan hon knappast förvänta sig att tjäna mer än cirka 1.500 kronor per år, om hon över huvud taget får något arbete. Och i hennes land är medellivslängden bara 42 år.

Acans fall är inte unikt. Av jordens nära 6 miljarder invånare tjänar omkring 1,3 miljarder mindre än 3.000 kronor om året. I rika länder är genomsnittsinkomsten över 170.000 kronor. De fattigas skara ökar med 67.000 om dagen, cirka 25 miljoner varje år. De flesta fattiga finns i tredje världen — i Afrika, Asien och Latinamerika. Men även i rika nationer finns det isolerade öar av fattigdom. Och 70 procent av världens fattiga är kvinnor och flickor.

De flesta har ingen utväg ur fattigdomen. Den förvägrar dem deras mest grundläggande behov — mat, kläder och husrum. Den kan beröva dem deras frihet, värdighet, hälsa och utbildningsmöjligheter. Som Världshälsoorganisationen uttrycker det: ”Fattigdomen utövar sitt destruktiva inflytande i alla skeden av människors liv, från avlelsen till graven. Den slår följe med många av de dödligaste och plågsammaste sjukdomarna för att göra livet till en pina för alla som lider under den.”

Men har inte levnadsstandarden i tredje världen förbättrats på senare år? Jo, i somliga länder, men långtifrån i alla. Tidskriften Choices, som ges ut av FN:s utvecklingsprogram, betecknar uppfattningen att ”de fattiga håller på att komma i kapp” som en farlig ”myt” och tillägger: ”Vi lever i en värld som i själva verket har blivit mer polariserad i ekonomiskt avseende, både nationellt och internationellt.”

Kommer fattigdom alltid att utgöra ett gissel för mänskligheten? I de följande två artiklarna tar Vakna! upp denna komplicerade fråga och visar vad lösningen är.

Hunger och undernäring

Ayembe, som bor i Zaire, har 15 familjemedlemmar att försörja. Ibland kan familjen kosta på sig att äta ett mål om dagen — majsgröt smaksatt med kassavablad, salt och socker. Ibland får de ingenting att äta på flera dagar. ”Jag väntar tills barnen gråter av hunger innan jag lagar till något”, säger Ayembe.

Deras fall är inte unikt. I tredje världens länder går var femte invånare hungrig till sängs varje kväll. Cirka 800 miljoner av jordens invånare — däribland 200 miljoner barn — är kroniskt undernärda. Dessa barn utvecklas inte normalt och blir ofta sjuka. De gör vanligtvis dåligt ifrån sig i skolan. Som vuxna får de känna av konsekvenserna av allt detta. Fattigdomen resulterar således ofta i undernäring, och undernäring är en bidragande orsak till fattigdom.

Fattigdom, svält och undernäring är så oerhört utbredda problem att de trotsar alla politiska, ekonomiska och samhälleliga försök till lösning. Faktum är att situationen inte blir bättre, utan sämre.

Hälsoproblem

Enligt Världshälsoorganisationen är fattigdom ”världens dödligaste sjukdom” och ”den största enskilda grundorsaken till sjukdom, lidande och död”.

En rapport som FN:s centrum för boende- och bebyggelsefrågor gav ut år 1996 uppger att minst 600 miljoner människor i Latinamerika, Asien och Afrika bor i så undermåliga bostäder — utan tillgång till vatten och tillfredsställande sanitära anordningar — att deras liv och hälsa ständigt är i fara. Över en miljard av jordens invånare saknar tillgång till rent vatten. Hundratals miljoner har inte råd att äta en fullvärdig kost. Alla dessa faktorer gör det svårt för fattiga människor att förhindra sjukdomar.

Ofta har fattiga människor också svårt att bota de sjukdomar som de drabbas av, eftersom de inte har råd att köpa lämpliga mediciner eller söka läkare. Många fattiga dör unga, och de som överlever lider ofta av kroniska sjukdomar.

Zahida, en torghandlare på Maldiverna, säger: ”Fattigdom leder till ohälsa, vilket gör att man inte orkar arbeta.” Arbetsoförmågan leder naturligtvis till allt djupare fattigdom. Följden blir en ond och dödsbringande kretsgång, i vilken fattigdom och sjukdom underblåser varandra.

Arbetslöshet och låga löner

En annan orsak till fattigdom är arbetslöshet. Världen över finns det omkring 120 miljoner arbetsföra personer som inte kan få tag i ett arbete. Dessutom finns det cirka 700 miljoner som ofta har långa arbetsdagar men ändå tjänar så lite att det inte räcker för att tillgodose deras mest grundläggande behov.

Rudeen är cykeltaxiförare i Kambodja. Han säger: ”Att vara fattig innebär i mitt fall att arbeta mer än 18 timmar om dagen men ändå inte tjäna så mycket att jag kan mätta mig själv, min hustru och mina två barn.”

Miljöproblem

Skövlingen av jordens miljö är nära förbunden med fattigdom. Som Elsa, en forskare i Guyana i Sydamerika, uttrycker det: ”Fattigdom leder till förstöring av naturen — skogar, jord, djur, floder och sjöar.” Detta är ytterligare en ond cirkel: fattigdom leder till miljöproblem, som i sin tur resulterar i ökad fattigdom.

Att odla åkerjord tills den är utarmad eller använda den för andra ändamål är något som människor har gjort i alla tider. Så är det också med kalhuggning — att hugga ner alla träd i ett område för att få virke eller bränsle eller för att röja ny mark. Men på grund av den snabba tillväxten av jordens befolkning har problemet nu antagit kritiska proportioner.

Enligt Internationella jordbruksutvecklingsfonden har nästan 20 procent av världens åkerjord gått förlorad de senaste 30 åren, främst på grund av bristen på både ekonomiska och tekniska resurser för effektiva motåtgärder. Under samma period har miljontals hektar förvandlats till ödemark till följd av dåligt konstruerade bevattningssystem eller bristande underhåll av dem. Dessutom huggs många miljoner hektar skog ner varje år för att man skall få bränsle eller virke eller för att röja ny mark för odling av spannmål.

Denna skövling är relaterad till fattigdom på två sätt. För det första är fattiga människor ofta tvingade till rovdrift på miljön på grund av sitt behov av mat och bränsle. Hur kan man tala om en godtagbar utvecklingsnivå eller kommande generationers välfärd när det gäller människor som är hungriga och fattiga och som är tvungna att utarma naturen för att kunna överleva? För det andra exploaterar rika människor ofta de fattigas naturliga miljö för egen vinnings skull. Så oavsett om rovdriften på naturtillgångar utförs av fattiga eller av rika, leder den till att fattigdomen ökar.

Utbildning

Alicia, en socialarbetare i en stad i Filippinerna, säger: ”Fattigdom är att skicka ut sina barn på gatorna för att tigga i stället för att skicka dem till skolan, därför att de annars inte har något att äta. Mamman vet att hon bara upprepar den onda cirkel som hon själv sitter fast i, men hon ser ingen annan utväg.”

Omkring 500 miljoner barn har ingen skola att gå till. En miljard vuxna är funktionella analfabeter. Utan utbildning är det svårt att få ett bra arbete. Fattigdom resulterar följaktligen i bristfällig utbildning, vilket i sin tur bidrar till fattigdom.

Bostadsförhållanden

I fattiga länder är många bostadslösa, och även i en del rika länder är bostadsfrågan ett stort problem. Enligt en rapport har närmare en kvarts miljon av staden New Yorks invånare tillbringat någon tid i härbärgen för hemlösa under de senaste fem åren. Även i Europa finns det fattiga. I London är cirka 400.000 personer registrerade som hemlösa. I Frankrike saknar en halv miljon invånare permanent bostad.

I u-länderna är situationen ännu värre. Människor strömmar till städer och tätorter, ditlockade av drömmar om arbete, mat och ett bättre liv. I vissa storstäder bor över 60 procent av befolkningen i kåkstäder eller slumområden. Fattigdomen på landsbygden underblåser således fattigdomen i städerna.

Befolkningsexplosionen

Något som ytterligare förvärrar alla dessa problem är den snabba befolkningsökningen. Världens befolkning har mer än fördubblats under de senaste 45 åren. Förenta nationerna beräknar att befolkningssiffran kommer att stiga till 6,2 miljarder före år 2000 och vara uppe i 9,8 miljarder år 2050. Befolkningstillväxten är störst i de fattigaste områdena på jorden. Av de omkring 90 miljoner barn som kom till världen år 1995 föddes 85 miljoner i de länder som har sämst resurser att ta hand om dem.