Vägen till hälsa — Hur kan du finna den?

”DELVIS till följd av vissa anmärkningsvärda framsteg inom den moderna medicinen har den förhärskande inställningen i många delar av världen blivit att hälsa är något som läkarna skall dra försorg om och inte något som samhället och individerna själva skall ombesörja.” Så skrev dr Halfdan Mahler i World Health, Världshälsoorganisationens officiella tidskrift.

Läkare och sjukhus bidrar naturligtvis en hel del till vår hälsa och vårt välbefinnande. De spelar emellertid främst en kurativ roll. Vi utnyttjar deras tjänster när något är på tok, men vi tänker sällan på dem när vi mår bra. Vad kan vi då själva göra för att förbättra vår hälsa?

Nyckeln till god hälsa

Experterna är i allmänhet överens om att god hälsa är beroende av tre viktiga faktorer: en balanserad kost, regelbunden motion och ett ansvarsfullt levnadssätt. Det råder sannerligen inte någon brist på information rörande dessa frågor, och mycket av det material som finns är både ändamålsenligt och nyttigt. En del praktiska och aktuella tips om hur vår hälsa påverkas av en sund kost och lämplig motion presenteras i rutorna ”Kosten och hälsan” och ”Motion, kondition och hälsa”.

Även om det således finns tillgång till en hel del nyttig information, visar tyvärr fakta att hälsobefrämjande åtgärder inte kommer särskilt högt på de flesta människors prioriteringslista. Den amerikanska hälsovårdsexperten dr Marion Nestle sade till exempel: ”Alla vet vad som krävs för att gå ner i vikt, men ändå tycks antalet överviktiga personer vara i stort sett oförändrat.” Enligt den hälsovårdsmyndighet som hon är knuten till har var fjärde person i Förenta staterna mer än 20 procents övervikt.

En rapport från Amerikanska centralbyrån för hälsovårdsstatistik avslöjar också: ”Generellt sett tycks det under åren 1977 till 1983 ha skett en ökning i fråga om hälsovådliga vanor.” Vad menas då med ”hälsovådliga vanor”? Det som avses är inte sådana problem som individen själv inte har någon kontroll över, till exempel undernäring, smittosamma sjukdomar och föroreningar. Det är i stället sådana faktorer som individen själv bär hela ansvaret för — sådana vanor som rökning, överdrivet ätande samt alkohol- och narkotikamissbruk.

Det är tydligt att det behövs något utöver rent medicinsk eller förnuftsmässig information om vad som krävs för att uppnå god hälsa. En ökad motivation att leva upp till vårt ansvar som enskilda individer är nödvändig. Vi måste inte bara känna oss motiverade att göra sådant som befrämjar vår hälsa, utan också att undvika sådant som kan bryta ner den. Var kan vi finna en sådan motivation till att leva ett sunt liv?

Även om de flesta människor kanske inte är medvetna om det, ger läkaren och författaren S. I. McMillen svaret i förordet till sin bok None of These Diseases (Ingen av dessa sjukdomar): ”Jag är övertygad om att läsarna kommer att bli fascinerade över att upptäcka att bibelns direktiv kan rädda dem från vissa infektionssjukdomar, från många dödliga former av cancer och från en lång rad psykosomatiska sjukdomar som nu blir allt vanligare trots den moderna medicinens alla ansträngningar. ... Sinnesfrid finns inte i tablettform.”

Av dessa kommentarer framgår att även om bibeln inte är någon medicinsk lärobok eller någon handbok i hälsovård, innehåller den dock vissa principer och riktlinjer som kan leda till sunda vanor och god hälsa. Vilka är några av dessa principer?

Känslor och livsinställning

Doktor McMillen säger till exempel: ”Medicinsk expertis erkänner att sådana känslor som fruktan, sorg, avundsjuka, förbittring och hat bär ansvaret för de flesta av våra sjukdomar. Siffrorna varierar från 60 procent till närmare 100 procent.”

Vad kan man då göra för att råda bot på detta problem? Intressant nog påpekade bibeln redan för 3.000 år sedan: ”Ett lugnt hjärta är den köttsliga organismens liv, men svartsjuka är röta för benen.” (Ordspråksboken 14:30, NW) Hur får man då ”ett lugnt hjärta”? Bibelns råd lyder: ”Låt all illvillig bitterhet och häftighet och vrede och allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er jämte all uselhet.” (Efesierna 4:31) För att åtnjuta god fysisk hälsa måste vi med andra ord lära oss att bemästra våra känslor.

Detta är naturligtvis tvärtemot vad somliga moderna psykiatrer och psykologer säger. De rekommenderar ofta att man skall ge utlopp åt sina känslor i stället för att försöka behärska dem. Att avreagera sig och ge luft åt sin vrede kan visserligen skänka tillfällig lindring åt personer som känner sig frustrerade och upprörda, men hur påverkar det deras förhållande till människor i deras omgivning, och vilka reaktioner framkallar det hos dem? Det är inte svårt att föreställa sig vilken spänning och nervpåfrestning, för att inte tala om risken för fysiska skador, som skulle bli följden om alla människor levde ut sina känslor i stället för att försöka behärska dem. Sådant skapar bara en ond cirkel som aldrig tar slut.

Det är naturligtvis inte lätt att bemästra sådana nedbrytande känslor, i synnerhet om man har ett häftigt humör. Det är därför bibeln fortsättningsvis säger: ”Bli hänsynsfulla mot varandra, ömt medlidsamma, och förlåt varandra villigt.” (Efesierna 4:32) Vi bör med andra ord ersätta de nedbrytande, negativa känslorna med positiva sådana.

Vilken verkan får det på oss själva att vi hyser sådana positiva känslor gentemot andra? ”Omsorg är en biologisk process”, skriver dr James Lynch i sin bok The Broken Heart (Det brustna hjärtat). ”Befallningen ’älska din nästa som du älskar dig själv’ är inte bara ett moraliskt påbud, utan också ett fysiologiskt.” Beträffande nyttan av sådana positiva relationer tillägger psykiatern Robert Taylor: ”Att veta att man har personer som man kan vända sig till i svåra situationer kan ge upphov åt synnerligen betydelsefulla känslor av trygghet, optimism och hopp — som alla kan vara ett utmärkt motgift mot stress.” Den moderna läkarvetenskapen kan visserligen försöka hitta på botemedel mot några s. k. psykosomatiska sjukdomar, men bibelns enkla råd kan förhindra att de över huvud taget uppträder. Var och en som är villig att tillämpa de riktlinjer som bibeln ger kommer att få nytta av det i både fysiskt och känslomässigt avseende.

Vanor och ovanor

Något som också påverkar vårt fysiska och psykiska välbefinnande är det sätt varpå vi behandlar vår kropp. Med ett rimligt mått av ansträngning från vår sida — att vi äter ordentligt, håller oss rena, ser till att vi får den motion och vila som vi behöver och så vidare — kommer vår kropp att sköta sig själv. Men om vi ständigt missbrukar den, kommer den förr eller senare att brytas ner, och vi kommer att få skörda konsekvenserna.

Bibelns råd lyder: ”Låt oss rena oss från varje förorening av kött och ande.” (2 Korintierna 7:1) Hur kan vi tillämpa detta råd till vårt eget bästa? Ta del av följande rapport från Worldwatch Institute i Washington: ”Rökning är en epidemi som ökar i omfattning med 2,1 procent per år, snabbare än världens befolkning. ... Bruket av tobak slutade att öka under en kort period i början av åttiotalet, främst av ekonomiska skäl, men har sedan tilltagit i snabb takt. Över en miljard människor är nu rökare, och de konsumerar närmare fem biljoner cigarretter om året, i genomsnitt mer än ett halvt paket om dagen.”

Vad har resultatet blivit av denna växande ”epidemi”? Uppgifterna i rutan på nästa sida manar verkligen till eftertanke. Listan är ingalunda fullständig, men budskapet är inte att ta miste på: Tobaksrökning är både vanebildande och kostsamt. Det är en oren vana som skadar både rökarens och omgivningens hälsa.

Hur är det då med de ansträngningar som gjorts för att bryta denna vana? Trots alla antirökkampanjer har framgången varit minimal, globalt sett. Orsaken till detta är att det är en mödosam kamp att sluta röka. Undersökningar visar att bara en rökare av fyra lyckas lägga bort denna vana. De talrika varningarna för rökningens skadeverkningar är tydligen inte en tillräckligt stark drivkraft.

Det ovan citerade rådet från bibeln, jämte föreskriften att en kristen skall älska sin nästa som sig själv, har emellertid förmått tusentals människor som nu är Jehovas vittnen att sluta röka. Vare sig du träffar dem i deras Rikets sal, där de samlas till möten flera gånger i veckan, eller vid deras sammankomster, där tusentals av dem är samlade i flera dagar, kommer du inte att se en enda av dem med en cigarrett i munnen. Deras villighet att godta och tillämpa bibelns direktiv har gett dem den beslutsamhet som var nödvändig för att lyckas med det som andra misslyckats med.

Detta gäller också andra skadliga vanor, till exempel omåttligt bruk av alkohol, narkotikamissbruk, sexuell promiskuitet och eventuella dödliga sjukdomar som detta kan leda till samt en mängd andra besvärliga hälsoproblem och sociala problem. Även om hälsovårdsmyndigheterna har mycket svårt att klara av dessa problem, kommer du att finna att bibelns råd i dessa frågor är både förnuftiga och praktiska.a — Ordspråksboken 20:1; Apostlagärningarna 15:20, 29; 1 Korintierna 6:13, 18.

När all sjukdom kommer att vara borta

Hur mycket vi än anstränger oss för att bevara en god hälsa, kvarstår emellertid det bistra faktum att vi, som situationen nu är, ändå blir sjuka och dör. Men människans Skapare, Jehova Gud, talar inte bara om för oss varför människan blir sjuk och dör, utan talar också om den tid, som nu är nära förestående, då all sjukdom och till och med själva döden kommer att övervinnas. — Romarna 5:12.

En biblisk profetia, som finns nedtecknad i Jesaja 33:24 (NW), ger oss löftet: ”Ingen som har sin boning där kommer att säga: ’Jag är sjuk.’” I Uppenbarelseboken 21:4 får vi också löftet: ”[Gud] skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer.” Ja, Skaparens löfte är att det skall bli en ny världsordning här på jorden, där människorna skall lyftas upp till mänsklig fullkomlighet och där strålande hälsa och evigt liv skall bli deras lyckliga lott! — Jesaja 65:17—25.

[Fotnoter]

[Ruta på sidorna 8, 9]

Kosten och hälsan

”Om du ... inte röker eller dricker till övermått, kan ditt val av kost påverka din framtida hälsa mer än någon annan åtgärd som du skulle kunna vidta.” — Doktor Everett Koop, f. d. chef för den allmänna hälsovården i Förenta staterna.

Under senare år har hälsovårdsexperter uttalat sig om de skadliga verkningar som vissa drag hos industrialiserade nationers kost har på folks hälsa. Förutom att man har riktat uppmärksamheten på sådant som tobak, alkohol, salt och socker, har man särskilt framhållit att många människors dagliga kost innehåller för mycket fett och kolesterol och för lite fibrer.

”Något som är mycket oroande”, fortsätter dr Koop, ”är vår stora konsumtion av fett och den därmed sammanhängande risken för sådana kroniska sjukdomar som kranskärlssjukdomar, vissa typer av cancer, diabetes, högt blodtryck, hjärnblödning, blodpropp i hjärnan och fetma.” Den brittiske kirurgen dr Denis Burkitt och andra läkare har också riktat uppmärksamheten på sambandet mellan en fiberfattig kost och kranskärlssjukdomar, olika former av tarmcancer, mag- och tarmbesvär, diabetes och andra sjukdomar.

Man känner ännu inte till alla detaljer om hur kosten påverkar vår hälsa, och alla experter är inte heller överens om den saken. Men det finns vissa medicinska fakta som vi gör väl i att begrunda.

Dra in på fettet

Höga halter av kolesterol i blodet står i direkt samband med en ökad risk för hjärtsjukdomar. Personer som lider av något slag av hjärtsjukdom, eller har det i släkten, och alla som vill minska risken för att drabbas av sådana sjukdomar, gör därför väl i att hålla kolesterolhalten på en betryggande nivå. Vad kan vi då själva göra åt saken?

Den första skyddsåtgärd som brukar rekommenderas är att hålla en kolesterolfattig diet. Kolesterol finns i alla animaliska livsmedel, till exempel kött, ägg och mejeriprodukter, men inte i grönsaker. Nyare undersökningar visar emellertid att en kolesterolrik kost i sig själv endast i ringa grad påverkar kolesterolhalten i blodet. Men om kosten också är rik på mättade fettsyror (t. ex. animaliskt fett, margarin, palmolja och kokosfett), stiger kolesterolhalten avsevärt hos de flesta människor. Därför poängterar man ofta nu för tiden att vi bör ”dra in på fettet”. Ät mindre och magrare kött, skär bort allt synligt fett, ta bort skinnet från höns och kyckling och begränsa konsumtionen av äggula, helmjölk, ost och färdigmat som innehåller palmolja eller kokosfett.

Medan mättat fett således har en tendens att höja kolesterolhalten i blodet, har fleromättat fett, som finns i vegetabiliska oljor (t. ex. olivolja, sojabönsolja, safflorolja och majsolja), fet fisk och skaldjur rakt motsatt verkan. Somliga av dessa ämnen kan rentav bidra till att höja halten av s. k. nyttigt kolesterol, HDL (förkortning av eng. high-density lipoprotein), i blodet och sänka halten av den skadliga formen av kolesterol, LDL (low-density lipoprotein).

Ät mera fibrer

Det räcker emellertid inte med att dra in på fettet. Våra dagars snabbmat och raffinerade födoämnen, som innehåller mängder av vitt mjöl, socker, kemiska tillsatser och så vidare, är också helt i avsaknad av fibrer. Detta har lett till så kallade välfärdssjukdomar: förstoppning, hemorrojder, bråck, tarmdivertiklar, cancer i tjocktarmen och ändtarmen, diabetes, hjärtsjukdomar m. fl. ”Män med låg fiberkonsumtion hade tre gånger så hög dödlighet av alla orsaker som män med hög konsumtion”, sades det i en rapport i läkartidskriften Lancet.

Fibrer gör nytta på två sätt. Dels absorberar de vatten, och dels passerar de snabbt genom matsmältningsapparaten. Hälsovårdsexperter hävdar att de tar upp och för med sig många skadliga ämnen och gör att dessa fortare lämnar kroppen. Man har också funnit att vissa vattenlösliga fibrer sänker blodsocker- och LDL-kolesterolhalten — en fördel för diabetiker och hjärtpatienter.

Hur kan du då dra nytta av dessa upplysningar? Låt om möjligt fiberrika födoämnen, till exempel frukt, grönsaker och fullkornsprodukter, utgöra en större del av din kost. Ät fullkornsbröd i stället för vitt bröd och sätt fram fiberrika flingor på frukostbordet. Bönor är också en utmärkt fiberkälla. Och stärkelserika födoämnen — till exempel potatis och ris — anses rentav kunna motverka cancer.

Det finns naturligtvis många andra aspekter på vår kost som kan påverka hälsan. Men att dra in på fettet och öka fiberkonsumtionen är de åtgärder som är mest angelägna för de flesta människor.

[Ruta på sidorna 10, 11]

Motion, kondition och hälsa

En undersökning som har sträckt sig över 40 år och omfattat omkring 17.000 personer visar att de som motionerade endast en eller två timmar i veckan (förbrukade cirka 500 kalorier) hade 15 till 20 procents lägre dödlighet än de som inte motionerade alls. För dem som ägnade sig åt krävande motion (som förbrände 2.000 kalorier i veckan) var dödligheten en tredjedel (33 procent) lägre. Andra undersökningar har kommit till samma slutsats: Regelbunden motion minskar risken för högt blodtryck, kranskärlssjukdomar och kanske även cancer. Regelbunden motion är också till god hjälp i kampen mot övervikt, dåligt självförtroende, stress, oro och depression.

Anledningen till att motion har alla dessa positiva verkningar är att den ökar en persons uthållighet och prestationsförmåga. Regelbunden motion leder med andra ord till att en person får bra kondition. En sådan kondition är visserligen inte någon garanti för bra hälsa, men en kropp som är i god fysisk form dukar inte så lätt under för sjukdomar. Den återhämtar sig också snabbare om man skulle råka bli sjuk. God kondition kan bidra till en persons mentala och känslomässiga välbefinnande och kan även uppskjuta åldrandets verkningar.

Vad för slags motion och hur mycket?

De frågor som de flesta ställer sig angående motion är: Hur mycket skall jag motionera, och vad för slags motion skall jag välja? Det beror på vad man vill uppnå. En olympier måste träna hårt under lång tid för att hålla sig i trim. Men de flesta kanske motionerar för att gå ner i vikt, få bättre kondition, bli friskare eller helt enkelt må bra. För dem är, enligt de flesta experter, 20 till 30 minuters motion tre gånger i veckan vad som behövs för att de skall hålla sig i form. Men vad för slags motion?

Vår kondition är förbunden med vår fysiska förmåga, vår ålder och vår uthållighet, och motionen bör därför ha till syfte att öka hjärtats slagfrekvens och andningen under träningspasset. Det är detta som i allmänhet kallas för aerobisk träning. Löpning, snabb gång, aerobisk dans, rephoppning, simning och cykling är vanliga aerobiska motionsformer, som var och en har sina fördelar och nackdelar i fråga om bekvämlighet, utgifter för lokaler och utrustning, skaderisker och så vidare.

Andra former av motion stärker musklerna och bygger upp kroppen, till exempel styrketräning med olika motionsredskap och tyngder. Sådana motionsformer ökar en persons fysiska styrka och uthållighet och kan även förbättra hållningen och utseendet — många plus för den som vill hålla kroppen i trim.

Hur är det då med de gymnastikövningar som de flesta av oss alltför väl kommer ihåg från skoltiden? De var till nytta för oss, vare sig vi på den tiden uppskattade dem eller inte. Att man sträcker, tänjer och vrider på kroppen mjukar upp den. Att hoppa och sparka ökar hjärtverksamheten. Knäböjningar och armhävningar i liggande och hängande ställning stärker musklerna. En stor fördel med sådana rörelser när man börjar komma upp i åren är att kroppen behåller sin spänst och man kan fortsätta att vara aktiv längre.

Man kan också välja någon form av rekreationssport — tennis, brännboll, skridskoåkning och många andra aktiviteter. Fördelen med sådana motionsformer är att de är roligare att utöva än monotona övningar och därför kan sporra en person att motionera regelbundet. Om sådana aktiviteter skall ge den aerobiska träning som andra motionsgrenar gör eller inte beror på hur skickligt och ihärdigt de utövas. I vilket fall som helst bidrar de till att höja kroppens prestationsförmåga, förbättra koordinationen och öka smidigheten och rörligheten.

Eftersom det finns så många motionsformer att välja mellan, ligger hemligheten med att lyckas i att välja ut en, eller en kombination av flera, som du finner nöje i. Detta kommer att hjälpa dig att hålla fast vid dina föresatser, eftersom undersökningar visar att mellan 60 och 70 procent av alla vuxna som börjar motionera slutar inom en månad eller däromkring. Kom ihåg att det är regelbundenheten, och inte bara mängden motion, som är det viktiga. Genom att du ägnar dig åt olika former av motion vid olika tider och tillfällen, kommer du också att ge din kropp allsidig träning och hålla dig i trim på ett balanserat sätt.

Något som också bör styra ditt val av motion är din ålder och ditt allmänna hälsotillstånd vid början av träningen. Personer med hälsoproblem bör naturligtvis tala med sin läkare innan de ger sig in på ett vidlyftigt motionsprogram. I vilket fall som helst bör du börja lite försiktigt och öka takten vartefter du gör framsteg. Skaffa dig upplysningar om de motionsformer som du väljer — det råder ingen brist på böcker och handledningar om detta ämne. På så sätt kommer du att få både nytta och glädje av dina ansträngningar.

[Ruta på sidan 12]

Vad rökningen kostar oss

◻ Bruket av tobak förorsakar mer lidande och fler dödsfall bland vuxna än något annat miljögift.

◻ Den världsvida tributen i form av människoliv närmar sig nu 2,5 miljoner om året, nästan 5 procent av alla dödsfall.

◻ Sjukvårdsutgifter plus andra ekonomiska förluster [i Förenta staterna] varierar mellan 38 miljarder dollar och 95 miljarder dollar, dvs. mellan 1,25 och 3,15 dollar per paket. Dessa siffror inbegriper inte kostnaden för själva tobaken — omkring 30 miljarder dollar om året.

◻ Passiva rökare kan löpa tre gånger så stor risk att dö av lungcancer som de skulle göra om de inte blev utsatta för cigarrettrök.

◻ Barn till rökande mödrar får nedsatta fysiska och mentala förmågor, och i många länder blir mer än en femtedel av alla barn utsatta för rök på detta sätt.