En sten som löste ett mysterium

På British Museum i London finner man ofta i Egyptiska galleriet en skara människor som står och stirrar på en stenplatta av svart basalt. Vad är det som är så intressant med denna sten? I hundratals år kämpade experterna förgäves för att söka tyda den komplicerade bildskrift (hieroglyfer) som de hade funnit i egyptiska gravar och på monument. Denna sten blev nyckeln till att lösa hieroglyfernas gåta. Den kom att bli känd som Rosettestenen (efter Rashid, den plats i Egypten där den påträffades).

Stenen innehöll tre varianter av samma text. En av dem var på grekiska och kunde översättas. En annan består av forntida egyptiska hieroglyfer, och den tredje är en förenklad form av samma skrift. Det tog 23 år för fransmannen Jean François Champollion att dechiffrera inskriptionerna. Vad sägs det då på denna sten?

Texten kan dateras till det nionde året av Ptolemaios V Epifanes’ regering (omkring år 196 f.v.t.) och är en av många inskriptioner som glorifierar landets härskare. Den framhåller Ptolemaios’ vördnad för gudarna, lovordar honom för att han satt i stånd ”de tempel som tillägnats tjurarna Apis och Nevis och andra heliga djur” och kallar honom ”Ptolemaios, den evige guden”. — The Rosetta Stone, Trustees of the British Museum.

Dechiffreringen av de forntida hieroglyferna, den ”skrift som tillhör gudens språk”, bidrog till att man fick en klarare uppfattning om den djurdyrkan som florerade i Egypten. Som det sägs i museets katalog: ”Nästan alla skulpturer var avsedda för religiösa ändamål, för att främja dyrkan av olika gudomligheter och upphöja vissa kungars makt” samt för begravningsändamål. Och på de flesta av dessa skulpturer och monument förekommer hieroglyftexter som, tack vare Rosettestenen, nu har kunnat tydas.

[Bilder på sidan 31]

Bilden ovan: Exempel på hieroglyfisk skrift

[Bildkälla]

Med vänligt tillmötesgående från museichefen vid Museo Egizio i Turin

Bilden till höger: Den egyptiske solguden Horus

[Bildkälla]

Med vänligt tillmötesgående från British Museum

[Bildkälla på sidan 31]

Med vänligt tillmötesgående från British Museum