Frågor från läsekretsen

◼ I Romarna 8:27 återger Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna det grekiska ordet fró·ne·ma med ”mening”, men i verserna 6 och 7 återges det med ”[det] att man med sinnet håller fast vid”. Varför har samma grekiska ord översatts olika?

Sammanhanget talar för de båda översättningar som valts.

I förordet till New World Translation of the Christian Greek Scriptures (1950) heter det: ”Vi har för varje viktigare ord valt en bestämd innebörd, och vi har hållit fast vid den innebörden så långt som sammanhanget har tillåtit.” Och i förordet till Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna heter det: ”Så långt som det rimligtvis går söker Nya Världens översättning konsekvent återge vart och ett grekiskt ord i grundtexten med ett enda motsvarande ord i svenska språket.” Somliga skulle inte betrakta fró·ne·ma som ett viktigare ord, eftersom det förekommer endast fyra gånger. Men det är besläktat med ord som används oftare. Ett sådant ord är fro·né·o, som betyder ”tänka, ha i sinnet, ha en viss sinnesinställning”. (Matteus 16:23; Markus 8:33; Romarna 8:5; 12:3; 15:5) Andra besläktade grekiska ord ger tanken att handla med praktisk vishet, bruka förstånd eller omdöme. — Lukas 1:17; 12:42; 16:8; Romarna 11:25; Efesierna 1:8.

Rikets mellanradiga översättning av de grekiska skrifterna (Kingdom Interlinear) visar att fró·ne·ma förekommer fyra gånger i Romarna 8:6, 7, 27, och på alla fyra ställena anges den ordagranna innebörden vara: ”det att med sinnet hålla fast vid”. Tre kännare av grekiska språket, Bauer, Arndt och Gingrich, förklarar fró·ne·ma som: tänkesätt, sinne, tanke, uppsåt, längtan, strävan. — A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature.

I Romarna, kapitel 8, gav aposteln Paulus de kristna rådet att inte vandra enligt det ofullkomliga mänskliga köttet. För att lyckas med detta måste de vara på sin vakt mot köttets tendenser eller impulser och också mot det ofullkomliga hjärtats överväganden. Att man fäster sitt sinne vid det som är i överensstämmelse med Guds heliga ande kommer att hjälpa en att göra detta. — Romarna 8:1—5.

Paulus framställde denna kontrast: ”Att man med sinnet håller fast vid köttet betyder ... död, men att man med sinnet håller fast vid anden betyder liv och frid, eftersom det förhållandet att man med sinnet håller fast vid köttet betyder fiendskap med Gud, då det ju inte är Guds lag underordnat.” (Romarna 8:6, 7) Det är människor det handlar om i dessa båda verser. Människor, och i synnerhet de kristna, bör inte fästa sinnet vid eller ”med sinnet hålla fast vid” det som hör det fallna köttet till. De bör i stället fästa sitt sinne vid eller ”med sinnet hålla fast vid” det som är i samklang med och stimuleras av anden.

Vers 27 däremot handlar om Gud själv. Vi läser: ”Likväl vet han [Jehova] som utforskar hjärtana vad andens mening är, eftersom den i överensstämmelse med Gud lägger sig ut för heliga.” Ja, ”han” här är Jehova, den som hör bön.

Uttrycket ”vad andens mening [grekiska: fró·ne·ma] är” i vers 27 skulle ha kunnat översättas: ”vad anden med sinnet håller fast vid”, ”vad andens sinne [eller: tanke] är”. Men helig ande är inte någon person som faktiskt tänker eller har sina egna tankar. Anden är Guds verksamma kraft, och Gud vet hur hans heliga ande verkar när det gäller utförandet av hans vilja. Innebörden i denna vers skiljer sig också från innebörden i Romarna 8:6, 7. Dessa tidigare verser betonar människors behov att behärska sina tankar och handlingar. Men Jehova behöver inte arbeta eller kämpa för att behärska sig. Han vet vad som har nedtecknats i bibeln under inspiration, till exempel sådana bibliska uttalanden som anger hans vilja för hans jordiska tjänare. Doktor Heinrich Meyer ger följande kommentar till Romarna 8:27: ”Gud skulle i vartenda fall veta syftet med Anden.”

Följaktligen är lydelsen ”mening” helt i överensstämmelse med sammanhanget eller den uppenbara innebörden i Romarna 8:27, och grekiskan medger att fró·ne·ma återges på det sättet. I The Translator’s New Testament lyder versen: ”Han som rannsakar hjärtan vet vad Anden menar.”

Enligt 1917 års svenska översättning lyder versen: ”Och han som rannsakar hjärtan, han vet, vad Anden menar.” Se också 1981 års svenska översättning.

◼ Varför översätter Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna ibland det grekiska ordet pi·stéu·o med ”att tro” (som också flertalet andra översättningar gör) och vid andra tillfällen med ”utöva tro på” eller ”sätta tro till”?

Detta görs för att återspegla de olika betydelseskiftningar som ligger i det grekiska ordet pi·stéu·o.

I A Grammar of New Testament Greek, av James Moulton, heter det till exempel att de första kristna tydligt insåg ”vikten av skillnaden mellan enbart tro ... och personlig förtröstan”. Båda dessa tankar kan uttryckas med hjälp av det grekiska ordet pi·stéu·o.

Många gånger måste man av sammanhanget urskilja vilken betydelseskiftning som ligger i ordet pi·stéu·o. Men ibland hjälper olika grammatiska konstruktioner en att se vad skribenten hade i tankarna. Om ordet pi·stéu·o till exempel åtföljs av en dativform, översätter Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna det vanligtvis bara med ”tro” — såvida inte sammanhanget antyder något annat. (Matteus 21:25, 32; men se Romarna 4:3.) Om pi·stéu·o följs av ordet e·pí, ”på”, översätts det vanligtvis med ”tro på”. (Matteus 27:42; Apostlagärningarna 16:31) Om det åtföljs av ordet eis, ”till”, översätts det vanligtvis med ”utöva tro på”. — Johannes 12:36; 14:1.

Denna senare återgivning (som påminner oss om att ordet pi·stéu·o är besläktat med det grekiska ordet pí·stis, ”tro”) är också i överensstämmelse med en kommentar i An Introductory Grammar of New Testament Greek, av Paul Kaufman. Det heter där: ”En annan konstruktion som är vanlig i Nya Testamentet (i synnerhet i Johannes’ evangelium) är πιστεύω [pi·stéu·o] med εἰς [eis] och ackusativ. ... Hela konstruktionen εἰς med ackusativ måste översättas tillsammans; prepositionen εἰς står inte här för sig. Tron är här tänkt som en aktiv handling, något som människor gör, dvs. de sätter tro till någon.”