Ungdomar frågar:
Varför är jag så tjock?
”Jag känner mig verkligen tjock, men när jag tittar på vikttabeller ser jag att jag inte har övervikt.” — Patti.
”Att man är tjock ... gör att ens självkänsla sjunker till botten. Jag har vägt för mycket sedan jag gick i fjärde klass. ... Det var då jag började få alla de där öknamnen.” — Judd.
KROPPSVIKTEN är något som somliga unga människor är formligen besatta av, speciellt flickor. När en grupp flickor i skolåldern tillfrågades om vad de tyckte, ansåg 58 procent att de var feta.
Enligt en undersökning gjord i USA har 34 procent av alla överviktiga tonårsflickor tagit bantningspiller för att gå ner i vikt. Nästan en av fyra har tillgripit kräkningar! Boken The New Teenage Body Bookrapporterar om en annan undersökning: ”Chockerande nog bantade nästan hälften av nioåringarna och 80 procent av tio- och elvaåringarna. Ungefär 70 procent av de flickor som var mellan tolv och sexton år försökte gå ner i vikt — och 90 procent av sjuttonåringarna höll diet.”
Magerhetskulten
I århundraden ansågs en rätt fyllig figur vara attraktiv hos både män och kvinnor. Men under 1920-talet gick USA:s modeindustri igenom något av en revolution. Den magra människokroppen blev plötsligt idealet. Flera årtionden senare fortsätter magerhet att vara på modet. TV och tidskrifter har hjälpt till att framhäva detta synsätt med sin oupphörliga spärreld av skickligt utformade annonser som visar upp slanka manliga och kvinnliga modeller. Man struntar i att många av dessa slanka människoexemplar balanserar på svältgränsen! Miljontals ungdomar (och vuxna) har blivit försåtligt indoktrinerade till att tro att magert är lika med tilldragande. Det är därför inte så konstigt att ungdomar som inte är så magra vanligen brukar tänka på sig själva som feta och föga tilldragande.
Kamrattrycket gör inte saken lättare. Ofta råkar överviktiga ungdomar ut för att hela tiden bli retade, förlöjligade och utsatta för andras fördomar, vilket framkallar vad en skribent beskrev som ”avsevärd psykisk smärta” — en smärta som kan fortsätta in i vuxenlivet.
Vem säger att du är tjock?
Frågan om huruvida du verkligen väger för mycket eller inte inbegriper lyckligtvis mer än hur du ser ut i baddräkt — åtminstone ur medicinsk synpunkt. Läkarna brukar vanligen definiera en människa som fet om hon väger 20 procent mer än sin idealvikt. Standardtabeller för längd och vikt är emellertid baserade på medeltal och kan endast ge en ungefärlig uppfattning om vad en frisk människa bör väga. Somliga läkare föredrar därför att mäta övervikt inte bara i kilon, utan också i hur mycket överflödigt kroppsfett en person har. Enligt A Parent’s Guide to Eating Disorders and Obesity ”bör 20 till 27 procent av kvinnors kroppsvävnad och 15 till 22 procent av mäns kroppsvävnad bestå av fett”.
En del forskare anser att relativt få ungdomar är verkligt överviktiga. Ur hälsosynpunkt kanske det inte finns någon orsak alls till att du skulle gå ner i vikt. I den undersökning som nämndes i inledningen ansåg mer än hälften av de tillfrågade flickorna att de vägde för mycket, men endast 15 procent av dem var i verkligheten överviktiga.
Varför ser jag ut så här?
Det här är kanske inte till så stor tröst för dig när du tittar dig i spegeln; du kanske helt enkelt inte har vad du anser vara en attraktiv kropp. En tonårsflicka beklagade sig: ”Jag skulle vilja gå ner i vikt, bli längre och ha en mer välformad kropp.”
Men du måste komma ihåg att eftersom du är i tonåren genomgår din kropp snabba förändringar. ”Både pojkar och flickor ökar normalt sett i vikt vid puberteten”, förklarar dr Iris Litt. ”Men medan pojkar huvudsakligen ökar muskelvävnaden, utvecklar flickor fettvävnad. Vid puberteten ökar en flickas fettvävnad i förhållande till kroppsvikten från omkring 8 procent — ett medeltal som delas av båda könen under barndomen — till omkring 22 procent kroppsfett. Samtidigt framhäver förändringar i skelettet viktökningen hos flickor. Pojkar får bredare axlar, medan flickor får bredare höfter.” Dessa förändringar tar tid. En knubbig 11- eller 12-årig flicka kan emellertid komma ur puberteten som en välformad tonåring. Fast det kan också hända att det inte blir så.
Om det inte har blivit en positiv förändring för din del, kan det delvis bero på de gener du har ärvt från dina föräldrar. Somliga läkare menar att inte bara din hudfärg, beskaffenheten hos ditt hår och din längd, utan också din grundläggande kroppsform är ”uppskrivna”, som psalmisten skrev, i den genetiska koden vid befruktningen. (Psalm 139:16) I boken The Weighting Game framhåller dr Lawrence Lamb detsamma som psalmisten blev inspirerad att skriva ner: ”Du föddes med ett livsmanuskript som fastställer vad du skall väga och hur mycket fett du skall ha i olika stadier av ditt liv.”
Skilda undersökningar bekräftar vilket inflytande generna har på vår kroppsform. Adopterade barn brukar ha samma kroppsbyggnad som sina biologiska föräldrar, oavsett hur deras adoptivföräldrar ser ut. Och eftersom enäggstvillingar har identiska gener, är det inte särskilt förvånande att sådana tvillingar brukar väga lika mycket.
Vad betyder det här för dig? Anta till exempel att båda dina föräldrar är mycket tjocka. Då är sannolikheten 80 procent att du själv kommer att bli tjock. Risken är 40 procent om bara en förälder är fet. Kroppsövning och dietkost kan vara till viss hjälp. Men i de flesta fall kommer vi helt enkelt inte ifrån vår grundläggande kroppsform. Om du är en ektomorf, är du mager och spinkig av naturen. Men om dina gener har bestämt att du skall bli en endomorf — någon med en rundare figur och mer kroppsfett — var det helt enkelt inte meningen att du skulle vara mager. Även vid det som från medicinsk synpunkt är din idealvikt kan du se tyngre ut än vad du skulle föredra.
Var nöjd med din kropp
Nedslående? Kanske det. Men det finns också goda nyheter, och det är att Jehova Gud skapade det första människoparet, Adam och Eva, med en fullkomlig kroppsbyggnad. Även om de blev ofullkomliga och förde ofullkomligheten vidare till sin avkomma, kommer Gud att sörja för att alla nedärvda defekter kommer att rättas till i hans rättfärdiga nya värld. — Job 14:4; Romarna 5:12; 2 Petrus 3:13.
Kom ihåg att normer för skönhet kan vara en produkt av social tillvänjning och människors tycke och smak. Vad som anses vackert skiftar därför runt om på jorden och kan förändras med tiden. Så varför låta ”världen omkring er pressa in er i sin gjutform”? (Romarna 12:2, Phillips) Varför ge efter för dess ofta snedvridna normer och synsätt?
Du har verkligen ingen anledning att förringa dig själv eller bli deprimerad bara därför att du inte är smal. Gud dömer oss inte efter vår fysiska längd eller form. ”Människan, hon ser det som är synligt för ögonen”, säger Bibeln, ”men Jehova, han ser hur hjärtat är.” (1 Samuelsboken 16:7) Ja, det är ”hjärtats fördolda människa” som räknas hos Gud — inte storleken på dina höfter eller på din midja. (1 Petrus 3:4) Och om du är glad, vänlig och generös och bryr dig om andra kommer människor i allmänhet att dras till dig.
Det här betyder inte att det inte finns någonting du kan göra för att förbättra ditt utseende. Men om du inte är helt nöjd med din kroppsbyggnad, behöver du inte plåga kroppen med någon modediet. Du kanske helt enkelt bara behöver uppmärksamma lite mer vilken stil och vilka färger du har på dina kläder, så att du väljer kläder som inte framhäver det som du anser vara dina svaga punkter, utan betonar dina fördelar.
Men du kanske ändå tycker att det skulle vara värt ansträngningen att gå ner en aning i vikt. Eller du kanske verkligen har problem med övervikt och skulle behöva gå ner i vikt, inte bara för att se bättre ut, utan också av hälsoskäl. Hur du kan göra det på ett säkert sätt kommer att behandlas i nästa artikel i denna serie.
[Ruta på sidan 19]
”Jag är för mager”
Inte alla ungdomar håller med om att det är tjusigt att vara mager. ”Jag är en 15-årig mager kille som hela tiden blir retad”, beklagar sig unge Mark. Att vara mager är ofta ingenting annat än en bieffekt av puberteten. En växande kropp förbrukar en enorm mängd kalorier. Ungdomar kanske inte börjar bli fylligare förrän deras tillväxtspurt är över. Ärftliga faktorer spelar också en roll. Naturligtvis kan även sjukdomar eller hormonella rubbningar orsaka överdriven magerhet, och i sådana fall är det nödvändigt att komma under läkaruppsikt. Professionell hjälp kan likaså behövas för ungdomar som slutar äta på grund av att de lider av depression eller någon allvarlig ätstörning, till exempel anorexia nervosa.
Hur det än är i ditt fall, bör du rådfråga en läkare om du tycker att du är överdrivet mager. Du kanske helt enkelt behöver lära dig att godta — och kanske till och med lära dig att tycka om — ditt utseende.
[Bild på sidan 18]
Många tror att de är överviktiga därför att de inte har samma figur som modellerna i modetidningarna