Från höga hyreshus till vildmarkens tundra söker vi upp människor
VARKEN regn eller snö eller hagel eller vargar eller pumor eller fientliga områden kunde dämpa deras beslutsamma anda. Med häpnadsväckande hastighet galopperade de 300 mil över öppen prärie, rasande floder och djupa dalar för att förmedla brådskande post till USA:s västkust. Vilka talar vi om?
Jo, ponnyexpressens unga oförskräckta ryttare.a Vad väckte en sådan fast beslutsamhet hos dessa unga män? Troligen utmaningen, äventyret och tillfredsställelsen av att få fram posten. Det är intressant att lägga märke till att varje ryttare hade en bibel i sin sadelväska tillsammans med den viktiga posten.
Mer än ett århundrade senare visar mer än 113.000 hängivna förkunnare av Guds kungarike över hela Canada en ännu mer framträdande anda av beslutsamhet, entusiasm och hängivenhet. Vad motiveras de av? Kärlek till Gud och till medmänniskor driver dem att föra ut sanningen om Guds kungarike genom både det tryckta och det talade ordet. Denna livgivande sanning är mycket viktigare än den post som ponnyexpressen förmedlade. Ja, detta är det dyrbara budskapet om Guds kungarike som Bibeln innehåller, just den bok som ponnyexpressens ryttare hade i sina sadelväskor. — Ordspråken 2:21, 22; Jesaja 2:2–4; 61:2; Matteus 22:37–39; 24:14.
Motiverade av kärlek till Jehova och till människor
Jehovas vittnen tycker om att tala om Guds kungarike. Du finner dem göra det i höga hyreshus i staden, i avlägsna samhällen på tundran, på flygplatser, på gator och andra offentliga platser och med hjälp av telefonen. Varför på så skiftande platser?
En förändrad livsstil till följd av ekonomiska och befolkningsmässiga förhållanden gör att det är mycket svårt att finna människor hemma. I många fall arbetar både mannen och hustrun för att sörja för familjens grundläggande materiella behov, ofta på bekostnad av de andliga behoven. Mitt ibland sådan press och stress behöver människor verkligen ett hjärtevärmande och hoppingivande budskap. Jehovas vittnen reagerar positivt. Genom gott omdöme och vänlighet skapar de möjligheter att förmedla goda nyheter på ett tilltalande och tankeväckande sätt till alla slags människor. — 1 Timoteus 2:3, 4.
På andra språk: När Jesus befallde sina efterföljare att ”gå ... och göra lärjungar”, tillät han dem att ta initiativ och själva bestämma hur hoppets budskap skulle framföras till människor av alla språkgrupper. (Matteus 28:19) I likhet med många andra länder har Canada blivit en brokig blandning av olika kulturer och språk, och många förkunnare av Guds kungarike har anpassat sig genom att lära sig nya språk.
För att ta ett exempel: Ett gift par, som är heltidsförkunnare i Edmonton i Alberta, såg att det fanns ett behov i staden av att nå människor som talade mandarinkinesiska. Men först behövde paret lära sig språket, och de tog därför kontakt med en universitetsstuderande som talade mandarin. Han gick med på att lära dem detta språk och att samtidigt lära sig Bibelns sanning av dem. Vilken idealisk situation! Inom 24 månader var dessa två hängivna förkunnare av Guds kungarike kvalificerade att undervisa på mandarin. Samtidigt var deras lärare/elev kvalificerad för det kristna dopet.
Liknande erfarenheter förekommer i andra städer där förkunnare av Guds kungarike, motiverade av kärlek, lär sig sådana språk som polska, ryska och vietnamesiska.
På vägarna: På samma sätt som ponnyexpressens ryttare under förra århundradet red ensamma är en del förkunnare av Guds kungarike i det inre av British Columbia ensamma i en lastbil. En stor del av deras arbetstid går åt till att köra stora timmerbilar genom ödemarken till sågverken. Detta fordrar ständig kontakt med andra lastbilschaufförer via kommunikationsradio, då man samtalar om trafikintensiteten och faror längs vägen.
Dessa förkunnare av Guds kungarike använder sin kommunikationsradio kreativt på ett unikt sätt. De inleder samtal via kommunikationsradion genom att tala om aktuella händelser. Sedan hänvisar de skickligt till Bibeln. Vid ett tillfälle reagerade en lastbilschaufför positivt på det som Bibeln säger om ett hopp för de döda. (Johannes 5:28, 29; Apostlagärningarna 24:15) En chaufförskollegas död i en motorvägsolycka gjorde honom djupt sorgsen. Han tog tacksamt emot ett bibelstudium, och man kan nu höra honom förkunna de goda nyheterna för arbetskamrater och vänner. Till hans glädje sattes det dessutom i gång ett bibelstudium med hans döde väns änka. Verkligen en belöning för initiativet att framföra sanningens livgivande budskap på detta ovanliga sätt!
Med hjälp av flygplan: I avsikt att förmedla sanningens dyrbara budskap beger sig nitiska förkunnare av Guds kungarike till platser där det finns människor, och de tar sig till byar och samhällen med hjälp av små flygplan. (Matteus 10:11, 12) För en tid sedan var det två grupper i var sitt flygplan som, drivna av nit att förkunna de goda nyheterna och på egen bekostnad, flög till människor som bor utspridda över tundrans väldiga ödsliga vidder. Varje flygplansgrupp avverkade en sträcka på omkring 300 mil och landade i 14 olika samhällen, och de hade inte mer än 25 mil kvar till norra polcirkeln. Dessa outtröttliga förkunnare fortsatte under sju dagar att nå människor som var isolerade på grund av stora avstånd.
Var det värt allt besväret? Tänk bara på den positiva inverkan Bibelns budskap hade på dessa samhällen. De besökande förkunnarna hjälpte till att fylla ett viktigt andligt behov då de beskrev Jehovas uppsåt med en paradisisk jord i en nära framtid. (Matteus 5:3) Långt efter det att de som bar fram detta budskap hade rest sin väg kunde människor med ärligt hjärta i dessa samhällen läsa i de 542 biblar och bibelstudiehandböcker och de 3.000 tidskrifter som lämnades till dem. — Jämför Apostlagärningarna 12:24.
Med hjälp av telefon: Många invånare i städer bor i höghus som har avancerade säkerhetssystem. Trots det fortsätter hängivna förkunnare av Guds kungarike med nit och urskillningsförmåga. Hur kan de få kontakt med dessa människor? Även om de föredrar kontakt ansikte mot ansikte, använder de ofta lägenheternas porttelefon med framgång. När detta inte är möjligt, använder de sig av telefonen.
En förmiddag svarade en äldre kvinna i telefonen. Efter en kort, artig hälsning blev hon tillfrågad om hon trodde att det skulle kunna komma en tid då människor kunde gå säkert och tryggt på gatorna på kvällen. Bibelställen lästes för att försäkra henne om att överflödande frid skall råda i framtiden. (Psalm 37:10, 11; Daniel 2:44; Matteus 6:9, 10) Hon samtyckte till ett telefonsamtal följande vecka vid samma tid för att resonera om varför vi kan tro på Guds löften. Efter att under en månads tid ha lett ett bibelstudium per telefon, och då läst avsnitt från en bibelstudiehandbok och ställt passande frågor, fick förkunnaren av Guds kungarike lovord av kvinnan för att hon tog upp så många olika ämnen varje vecka. Det var nu tid att beskriva studiehandboken och erbjuda henne ett exemplar. Man avtalade sedan om att de två skulle träffas. Jehovas vittnen har verkligen visat sin kärlek till människor, och människor reagerar positivt och inser att Jehova är med dessa kristna förkunnare. — Jämför 1 Korinthierna 14:25.
Med hjälp av det tryckta ordet: Förkunnare av Guds kungarike i den övervägande franskspråkiga provinsen Quebec beger sig också till platser där människor är. En resande förkunnare konstaterade: ”Under många år tyckte bröderna att de inte hade någon framgång på grund av det våldsamma motståndet från kyrkan. Men genom brödernas outtröttliga arbete och deras upprepade besök har Bibeln, som praktiskt taget var en okänd bok läst enbart av en minoritet, nu en plats i de flesta hem.”
Man gläder sig åt spännande resultat då nya förkunnare kommer från alla nivåer i samhället i Quebec, däribland personer verksamma inom sjukvården. Så är fallet med en läkare. Hans hustru, som är en förkunnare av Guds kungarike, brukade ofta resonera med honom om Bibelns hopp. En uppmärksam äldste tog initiativet att inbjuda läkaren till församlingens möten vid den tid då broschyren Hur kan blod rädda ditt liv? studerades. Han kom, och han tog även del i mötet. Imponerad av kvaliteten och det andliga djupet i samtalen tackade han ja till ett eget bibelstudium. Nu är också han en förkunnare av Guds kungarike.
Effektivt bruk av tidskrifterna har spelat en viktig roll i att intressera människor för Bibeln. Man vet aldrig vilken artikel som blir den katalysator som drar någon till sanningen. En förkunnare av Guds kungarike erbjöd ett nummer av Vakna! till en granne som inte ville lyssna till budskapet men som var intresserad av insekternas värld. Bilden i artikeln ”Chagas’ sjukdom — en kyss till döds”, i Vakna! för 22 november 1992, väckte hennes intresse. Imponerad av det hon läste frågade hon efter fler nummer. Ett bibelstudium sattes i gång, och inom sex månader vittnade hon för andra.
På offentliga platser: Kanadensisk lag tillåter att man talar fritt och öppet på allmänna platser, till exempel flygplatser. På den internationella flygplatsen i Halifax går förkunnare av Guds kungarike diskret fram till resenärer som väntar mellan flygningarna och samtalar med dem. Ledande frågor i aktuella ämnen används för att leda in samtalet på Bibeln. Eftersom de bär med sig en fickbibel och litteratur, kan de tillfredsställa det andliga behovet. Kirurger, vetenskapsmän, advokater, piloter, präster, poliser, taxichaufförer, ingenjörer, lärare, militärer och politiker från andra länder är bland dem som har hört budskapet om Guds kungarike på detta sätt och som har fört sanningens säd till avlägsna platser för att gro och växa. — Kolosserna 1:6.
Tidigt en förmiddag på flygplatsen tog en man emot tidskrifterna Vakttornet och Vakna! Han sade sedan: ”O nej, inte Jehovas vittnen!” Varför en sådan reaktion? Mannen, som var hängiven muslim, hade just bett i flygplatsens kapell. Han hade vädjat till Gud om att han skulle ge honom vishet, insikt och sanning. Tanken att Jehovas vittnen var ett ögonblickligt svar på hans bön gjorde honom helt enkelt häpen.
De modiga förkunnarna av Guds kungarike som verkar i Canada låter inte något hindra dem från att dela med sig av det dyrbara budskapet om Guds kungarike. De låter varken främmande språk, oländiga grusvägar, avlägsna samhällen eller städernas höghus med avancerade säkerhetssystem avskräcka dem. De är beslutna att framföra Guds budskap om liv till uppriktiga människor. Tillsammans med alla andra i deras världsvida brödraskap av medarbetare lyder de osjälviskt Jesu befallning att ”gå ... och göra lärjungar”. — Matteus 28:19.
[Fotnoter]
a Ponnyexpressen var en postservice i USA som fanns under en kort period på 18 månader åren 1860 och 1861.
[Ruta på sidan 27]
Framgångsrika förkunnare av Guds kungarike använder telefonen
Några har sagt: ”Hej. Jag heter [nämn namnet]. Jag har helt kort talat med människor som bor i samma hus som du om hur fred skulle kunna uppnås. Tror du att det någonsin kommer att bli fred på hela jorden? [Ge tillfälle till svar.] Jag kan lugna dig med att jag inte gör någon intervjuundersökning och att jag inte säljer något. Jag har i stället delat med mig av tankarna från Bibeln om att Gud skall införa fred.” Sedan kan man kanske fortsätta med ett kort bibliskt samtal.
Andra har sagt: ”Hej. Jag heter [nämn namnet]. Jag har samtalat med några av dem som bor i samma hus som du. Många är oroade över sin personliga säkerhet med tanke på upptrappningen av våldet och brottsligheten här i trakten. Är detta något som oroar dig? [Ge tillfälle till svar.] Tror du att det någonsin kommer att bli en tid då vi kan känna oss trygga överallt i världen?” Ge tillfälle till svar och fortsätt med ett bibelenligt budskap.