Blick på världen
Rekordstort hål i Antarktis ozonlager
Under september 1998 hade hålet som bildas varje år i ozonlagret över Antarktis blivit större än någonsin, rapporterar tidskriften The UNESCO Courier. Satellitbilder visade att hålet hade vuxit till ungefär två och en halv gånger Europas yta. Ozonlagret i stratosfären skyddar jordens levande varelser och ekosystem mot solens ultravioletta strålning. Ökad strålning gör att människor löper större risk att få solskador, hudcancer och grå starr, framhåller rapporten. Freoner, som används som köldmedium och som drivgas i sprejburkar, sägs vara en stor bidragande orsak till skador på ozonlagret. Vid en konferens i Montreal 1987 förband sig 165 länder att gradvis minska användningen av dem. Trots det, konstaterar The UNESCO Courier, ”kommer det att ta minst 60 år för freonerna att helt försvinna från stratosfären”.
Ett varmt år över hela världen
Förra året, 1998, var det varmaste året sedan 1860, rapporterar Science News. Det beräknades att medeltemperaturen vid jordytan nådde 0,58°C över genomsnittstemperaturen mellan 1961 och 1990. ”För klimatologer, som oroar sig över globala förändringar på hundradelar av en grad, framträder temperaturkurvan över förra årets värme som en bergstopp i Himalaya”, uppger tidskriften. Rapporten framhåller också att det har varit sju år med värmerekord sedan 1990, och de värmerekord som ligger på tio i topp-listan har alla inträffat sedan 1983. Enligt Jonathan Overpeck vid U.S. National Oceanic and Atmospheric Administration kan de gångna tjugo åren ha varit de varmaste på de senaste 1.200 åren. Meteorologiska världsorganisationen rapporterar att bara nordliga delar av Europa och Asien undgick denna ökning. I södra USA fick man uppleva extrem sommarhetta, och i centrala Ryssland dödade en värmebölja i juni mer än 100 människor och orsakade stora bränder.
Kork, ekonomi och naturliv
Åttio procent av all kork i världen kommer från barken på korkekar i södra Spanien och Portugal. Där skalar odlare av barken på sina majestätiska träd vart nionde år. Korkeken är det enda träd som får en återväxt av sin bark på detta sätt. På senare tid har denna hundratals år gamla syssla hotats av den ökade användningen av plastkorkar i flaskor, meddelar tidningen The Guardian Weekly i Manchester i England. Om naturkorksindustrin börjar gå dåligt, kanske man hugger ner träden för att odla något som är mer lukrativt. Naturvårdare fruktar att många fåglar till följd av det skulle förlora skogarna som de är beroende av för sin överlevnad. ”Fyrtiotvå arter är beroende av ekarna”, uppger tidningen, ”däribland den hotade spanska kejsarörnen, som bygger bon i dem och vars population nu uppgår till totalt 130 par.”
Ett nytt kallt krig
”Butiksinnehavare försöker hålla sina glassfrysar fyllda medan slovenerna kastar sig över alla de olika glassorter och smaker som finns att tillgå”, rapporterar tidningen Delo i Ljubljana. Enligt tidningen har slovenernas längtan efter glass blivit mycket starkare — glasstillverkarna noterade en ökning av årsomsättningen med 22 procent. Med denna tillväxttakt kommer den inhemska årskonsumtionen, 4,3 liter glass per person, så småningom att överstiga Västeuropas genomsnittskonsumtion på 5,5 liter. I den europeiska ”glasskapplöpningen” har emellertid svenskarna alltjämt ett betryggande försprång. Enligt marknadsanalysstudien Euromonitor konsumerar svenskarna i genomsnitt 16 liter glass per person och år. I hela världen ligger amerikanerna i täten med mer än 20 liter per capita och år.
Begravningar som ökar fattigdom
”Levnadskostnaderna blir allt högre”, rapporterar Times of Zambia, ”men ... kostnaden för att dö håller på att bli ännu högre.” I många delar av Afrika, till exempel Zambia, dröjer man ofta med begravningar för att ge vänner och släktingar tid att komma från avlägsna platser för att delta i sorgeritualerna, som håller på i en vecka eller längre. Ofta förväntas det att alla närvarande får mat och husrum. Den efterlevande familjen förväntas också stå för kostnaderna för hemresan för dem som behöver den hjälpen. Sådana begravningar gör att många efterlevande familjer dras ner djupare i fattigdom. ”Moderna begravningar”, uppger rapporten, ”blir ännu dyrare på grund av att ett stort antal sörjande inte bidrar med hjälp på något sätt.” Tidningen föreslår att begravningar hålls kort efter en persons död för att minska bördan för de efterlevande.
Hur grönt te kan bekämpa cancerceller
Undersökningar tyder på att de som dricker grönt te har mindre benägenhet att utveckla cancer och att detsamma gäller djur som man ger teet. Forskare vid Purdue University i Indiana i USA upptäckte nyligen vad som delvis kan vara orsak till detta, rapporterar Science News. Epigallokatechingallat (EGCG), ett ämne som finns i grönt te, blockerar ett visst enzym som cancerceller behöver för att dela sig. EGCG tycks inte ha samma inverkan på normala cellers delning. Svart te, det som omkring 80 procent av världens tedrickare väljer, innehåller lägre koncentration av EGCG. De här uppgifterna, säger forskarna, kan förklara varför svart te bara är en tiondel till en hundradel så verksamt som grönt te när det gäller att hämma den aktuella enzymreaktionen i provrörsodlade cancerceller.
Hundbett och barn
De som oftast blir offer för hundbett i USA är små barn, rapporterar UC Berkeley Wellness Letter. Ändå, förklarar rapporten, skulle de flesta hundbett kunna förhindras. För att minska risken rekommenderar Wellness Letter föräldrarna att börja med att välja en valp med en god disposition. Därefter bör de låta kastrera eller sterilisera den och sedan vänligt men fast träna den att lyda och att vara vänskaplig mot folk, särskilt mot barn. Wellness Letter förklarar: ”Ta aldrig för givet att den frommaste hund kommer att välkomna en ny baby eller kommer att ha respekt för en liten knatte. Se till att någon håller uppsikt.” Man bör lära barn att aldrig gå fram till en hund på egen hand. Låt hundens ägare själv presentera den. Tala till hunden och låt den sniffa på din knutna hand. Om hunden morrar eller reser ragg, stå då lugnt kvar och vänd dig inte om och spring. Wellness Letter framhåller: ”Hundar, liksom vargar, kommer instinktivt att jaga och anfalla den som tar till flykten.”
Eau de Metro?
En ny parfym har introducerats för att förbättra den allt annat än behagliga doften i Paris tunnelbanesystem. Doften, som har kallats Madeleine efter en av tunnelbanestationerna, har blandats i rengöringsmedel som används vid tunnelbanan, meddelar nyhetsbyrån Reuters. En av direktörerna för tunnelbanan, Jacques Rapoport, förklarade att försöket har krävt fem års forskning och utveckling. ”Vi var tvungna att försöka finna en doft som var behaglig och inte för intensiv, som stannade kvar i två veckor och som gav en känsla av renhet och trevnad”, sade han. Tanken med Madeleine är att den skall förmedla doften av ”landsbygd, träd, blommor och frukt”.
Balanserad motion för att undvika fall
”En tredjedel av alla över 65 ramlar omkull minst en gång per år, och många av dem får skador, till exempel höftfrakturer, som kanske aldrig läker riktigt bra”, rapporterar The New York Times. När vi åldras avtar kroppens förmåga att uppfatta kroppsdelarnas relativa läge, vilket gör det svårare att hålla balansen. En studie som nyligen gjorts vid University of Connecticut School of Medicine visar att regelbunden balansträning, till exempel att stå på ett ben eller gå balansgång på en låg träbom, kan förbättra äldre människors balans. Gina Allchin, som är verksam vid ett motionsinstitut, ger emellertid rådet att börja långsamt och begränsa övningsstunderna till tio minuter två eller tre gånger i veckan. Hon konstaterar: ”Den här sortens träning är bedrägligt sporrande, och den kan göra att du känner dig utmattad och mörbultad om du tränar för mycket.”
Utbildning och barndödlighet
”Det behövs bara 60 miljarder kronor mer varje år under de kommande tio åren för att målet allmän inskrivning i grundskola skall vara uppnått i hela världen till år 2010”, uppges det i UNICEF:s rapport The State of the World’s Children 1999—Education. ”Denna summa är mindre än vad man i Europa lägger ut på glass eller i Amerika lägger ut på kosmetika varje år.” Enligt tidningen The Times of India är bara 66 procent av de vuxna männen och 38 procent av kvinnorna i Indien läs- och skrivkunniga. Där fler kvinnor skrivs in i grundskola minskar barndödligheten. Resultatet av sådan grundläggande utbildning kan man se i delstaten Kerala i södra Indien, där läs- och skrivkunnigheten är nästan 90 procent och ”spädbarnsdödligheten är den lägsta i hela tredje världen”.