En noggrann översättning

Även i fråga om noggrannhet låg Tyndale på en hög nivå. Han försökte till exempel, då han översatte från hebreiska, vara så ordagrann som möjligt, samtidigt som han höll fast vid en enkel och ledig stil på engelska. Han var noga med att också återge det hebreiska språkets uttrycksfullhet med dess ofta återkommande upprepning av ordet ”och”, som förenar sats efter sats i meningarna. (Se 1 Moseboken, kapitel 33, i Engelska auktoriserade översättningen, där Tyndales ordval närapå fullständigt har bevarats.) Han gav mycket uppmärksamt akt på sammanhanget och undvek att lägga något till eller dra något ifrån den ursprungliga texten, trots att parafrasering var något som de flesta översättarna på den tiden tillgrep.

Tyndales ordval var också noggrant och exakt. Han använde till exempel ordet ”kärlek” i stället för ”huldhet”, ”församling” i stället för ”kyrka” och ”äldste” i stället för ”präst” där så var lämpligt. Detta gjorde kritiker som sir Thomas More rasande, eftersom ord som man av tradition hade kommit att tillmäta stor aktning och betydelse nu blev ändrade. Där grundtexten krävde att ett ord upprepades var Tyndale noggrann med att återge det. Som exempel kan nämnas att hans översättning i 1 Moseboken 3:15 använder ordet ”söndertrampa” både när det gäller det kvinnans säd gör och det ormen gör.c

Tyndale var också initiativtagare till att Guds egennamn, Jehova, infördes i den engelska bibeln. Enligt vad skribenten J. F. Mozley konstaterade använde Tyndale namnet ”mer än tjugo gånger i Gamla testamentet”.

Som en tillbakablick på resultatet av Tyndales ansträngningar och deras bestående värde utgör följande nutida omdöme en god sammanfattning av hans arbete: ”Tindales ärlighet, uppriktighet och obetingade redbarhet, hans enkla rättframhet, den förbluffande enkelheten i hans uttryckssätt och hans anspråkslösa ton har förlänat hans ordval en auktoritet som påverkat alla senare översättningar. ... Nio tiondelar av det auktoriserade Nya testamentet [Konung Jakobs översättning] är alltjämt Tindale, och det bästa är alltjämt hans.” — The Bible in Its Ancient and English Versions, sidan 160.