Låter du ödet styra ditt liv?
I SEPTEMBER 1988 slog olyckan till. De obevekliga vattenmassorna i floderna Ganges’ och Brahmaputras gigantiska deltaområde steg nära tio meter och uppslukade tre fjärdedelar av Bangladesh. Tusentals människor drunknade. Omkring 37.000.000 blev hemlösa. Över 60.000 kilometer vägar spolades bort.
Eftersom Bangladesh gång på gång har drabbats av sådana översvämningar, kallade en tidning detta landområde för ”Ödesdeltat”. Uttrycket återspeglar en uppfattning som många människor delar — att sådana fruktansvärda katastrofer är ödesbestämda.
Det finns naturligtvis många människor som inte tror att ödet styr deras liv, men fakta visar att ödestro eller fatalism är en global företeelse. Varför tror så många på ödet, och vad är egentligen fatalism?
Religionens roll
Ordet ”fatalism” kommer från det latinska ordet för ”öde”, fatum, som ordagrant betyder ”vad som har talats”.a Fatalister tror att det som sker är förutbestämt och utom mänsklig kontroll. Denna uppfattning har spritts av många olika religioner och har präglat miljontals människors hela livssyn. En flyktig blick på världens tre största religioner visar att ödestron har tagit sig olikartade uttryck — lika olikartade som hinduiska tempel, islamiska moskéer och kristenhetens kyrkor.
Världens cirka 900 miljoner muslimer, till exempel, tror att ödet (Kismet) är fastställt enligt Guds vilja.b Det sägs till exempel i Koranen: ”Ingen hemsökelse hemsöker eder på jorden ... , utan att den finnes i en skrift, innan vi bringa den till stånd.” ”Det händer ej, att en själ dör annat än genom en tidsbestämd skickelse på Guds tillskyndelse.” — Sura 57:22; 3:139.
Att karma eller orsakssammanhanget styr människans liv — en annan fasett av ödestron — är en uppfattning som påverkar nära 700 miljoner hinduers dagliga liv. Enligt denna uppfattning bestäms allt som händer i en hindus nuvarande liv av hans handlingar i en tidigare inkarnation. I Garuda Purana, en av hinduismens forntida skrifter, sägs det: ”Det är de gärningar som detta jag gjort i en tidigare existens som avgör beskaffenheten av dess organism i nästa liv, såväl som arten av de sjukdomar, både fysiska och psykiska, som det kommer att drabbas av. ... En människas liv blir sådant som det är förutbestämt att bli.”
Hur är det då med de cirka 1.700 miljoner som är medlemmar av kristenheten? Somliga vill kanske göra gällande att kristenheten har ersatt ödet med Gud och fatalistiska uppfattningar med läran om predestination. Men uppslagsverket Encyclopædia of Religion and Ethics erkänner: ”Det kan inte med rätta sägas att kristendomen är ... helt fri från ödestro.” Somliga kyrkosamfund ger fortfarande uttryck åt samma uppfattning som 1500-talsreformatorn Martin Luther, som en gång sade att människan är lika ”ofri som en trästock, en sten, en lerklump eller en saltstod”.
Slantsingling och stjärntydning
Även om sådana extrema uppfattningar nu hamnat i bakvatten inom de flesta av kristenhetens större kyrkosamfund, erkänner dock en teolog att många av dess medlemmar fortfarande omfattar denna trosuppfattning ”i en sekulariserad form”. I denna form kan ödet uppträda under andra namn, till exempel fru Fortuna. Du har säkert hört talas om människor som ibland singlar slant för att få vägledning, i det de hoppas på turen, att ödet skall hjälpa dem. Även om de kanske menar att detta bara är en gammal sedvänja, fortsätter de ändå att göra det, och ibland tycker de sig också ha en viss framgång. I The New York Times kunde man till exempel för en tid sedan läsa om en man i Förenta staterna som hittade ett encentsmynt med framsidan uppåt sedan han hade köpt några lotter. Han sade: ”Varenda gång jag har hittat en encentare med framsidan uppåt har det alltid hänt något trevligt.” I det här fallet vann han 25,7 miljoner dollar. Tror du att hans tro på turen eller ödet har minskat?
Somliga människor kanske skrattar åt tanken på att singla slant, men trots detta tror de att deras framtid bestäms av stjärnornas rörelser — en annan form av ödestro. Enbart i Nordamerika finns det cirka 1.200 dagstidningar som innehåller horoskop. En undersökning visade att 55 procent av ungdomarna i Förenta staterna tror på astrologiska förutsägelser.
Ja, vare sig människor säger sig tro på Kismet, Karma, Gud, turen eller stjärnorna, är fatalism verkligen en global företeelse och har varit detta i hundratals år. Visste du till exempel att av alla de historiska personer som är uppräknade här intill var det bara en som inte var fatalist? Vem var det? Och hur kan hans syn på ödet påverka dig?
[Fotnoter]
a I The Encyclopedia of Religion, band 5, sidan 290, sägs det: ”ÖDE (eng.: FATE). Härlett från lat. fatum (något talat, ett profetiskt uttalande, ett orakel, ett gudomligt beslut).”
b ”Kismet skiljer sig från Ödet endast därigenom att det sätts i samband med en allsmäktig vilja; människan är fullständigt maktlös inför dem båda.” — Hastings’ Encyclopædia of Religion and Ethics, band V, sidan 774.
[Ruta på sidan 4]
VILKA AV DESSA VAR FATALISTER?
Maskarīputra Gośāla Jesus Kristus
indisk asket, kristendomens grundare,
500- och 400-talen f.v.t. första århundradet v.t.
Zenon från Kition Jahm, Safwāns son
grekisk filosof, muslimsk lärare,
300- och 200-talen f.v.t. 700-talet v.t.
Publius Vergilius Maro Johan Calvin
romersk poet, fransk teolog och
omkring Kristi födelse reformator, 1500-talet v.t.