Blick på världen

Den inflytelserikaste boken

Vilken bok har åstadkommit den största skillnaden i mångas liv? Bibeln. Den kommer främst i det att den har påverkat fler människor än någon annan bok, enligt vad en undersökning visar som företagits för Förenta staternas kongressbibliotek och den amerikanska bokklubben Månadens bok. Undersökningen, som omfattade 2.032 medlemmar i bokklubben och som publicerades i november i fjol, visade att de som svarade använde i genomsnitt nio timmar i veckan till att läsa böcker i jämförelse med 12 timmar i veckan till att titta på TV. Men man kan bara undra: Hur mycket av den tiden används verkligen till att läsa Bibeln?

Alkoholismen — en tvåfaldig börda

Alkoholismen är lika förödande för u-ländernas ekonomi som inflation, skuld och dålig förvaltning är, det är den slutsats Worldwatch Institute drar av en undersökning den företagit och som publicerades i den nederländska tidskriften Onze Wereld. I Papua Nya Guinea, till exempel, går 30 procent av genomsnittsfamiljens inkomst till spritvaror, under det att människor i det afrikanska landet Burkina Faso använder 44 procent av sin inkomst på öl. Alkoholisterna, som är i alltför dålig kondition för att kunna bruka jorden, blir ”en viktig bidragande faktor till vållandet av livsmedelsbrist”. Deras barn blir de mest beklagansvärda offren. I en stad i Guatemala lider en tredjedel av alla barnen av undernäring på grund av föräldrarnas alkoholmissbruk. Något som gör saken värre, konstaterar Onze Wereld, är att alkoholismens börda är tvåfaldig: Den minskar nationalinkomsten och ökar sjukvårdskostnaderna. På Trinidad, till exempel, lider 47 procent av alla män som tas in på det största sjukhuset av med alkohol sammanhängande medicinska problem.

Rasfördomar i Europa

Den hittills största undersökning som gjorts i Europa om rasattityder har avslöjat en del obehagliga fakta. ”Många av de 13.000 tillfrågade i 12 europeiska länder ger uttryck åt fientlighet mot minoritetsgrupper i deras länder”, uppger The European. Fördomarna beror på hudfärg, antisemitism, ekonomiska faktorer och gamla territoriella dispyter. Undersökningen visar att tyskar är illa sedda i Polen, liksom polacker i Tyskland. Ungrare tycker inte om rumäner, och bulgarer tycker inte om turkar, som en gång härskade i Bulgarien. En annan orsak till spänningar är religion. ”Nordafrikaner försöker tvinga på Frankrike islam”, klagade en fransk taxichaufför. Det är tydligt att vägen till ett enat och fredligt Europa är en lång väg att gå.

Butiksstölderna tar en ny vändning

I Sydafrika får den ständiga strömmen av lantbor till städerna till följd ett ständigt ökande antal arbetslösa. I samband med att den växande inflationen ökar på problemet tar fler människor sin tillflykt till ett ovanligt slag av butikssnatteri för att hålla sig vid liv. Det finns ”fler öppnade förpackningar på hyllorna än tidigare”, rapporterar tidskriften Security Focus. ”Fler människor är tillräckligt hungriga nu för att komma in och helt enkelt äta vad de kan finna i affären. Risken för att bli upptäckt har minskat, och de får något i magen.”

Är praktiserande troende något som tillhör det förgångna?

Enligt en konferens om religion bland européerna, som hölls i Turin i oktober i fjol, påstår sig två tredjedelar av européerna tro på Gud. Italienarna och spanjorerna tar ledningen i att påstå sig vara religiösa. Men varför är flertalet av européerna troende? I La Stampa citeras forskare som säger att ”våra dagars religiositet är svag och inte alltför hävdvunnen, mycket individualistisk, och i [denna religiositet] kan var och en forma sig en egen nisch”. Denna religiösa hängivenhet verkar emellertid självmotsägande. Fastän mindre än 60 procent av befolkningen i Tyskland betraktar sig som religiös, lät 92 procent sina barn bli döpta; men i Italien, där 83 procent betraktar sig som religiösa, är 53 procent inte med vid religiösa ceremonier. Experter säger att religiositeten har undergått djupa förändringar. ”Det senaste årtiondet har kännetecknats av en fortgående åtskillnad mellan tro och tillämpning eller, som sociologerna skulle säga, ’mellan religiös tro och religiös tillhörighet’”, rapporterar La Stampa. ”Den praktiserande troende har nästan blivit något som tillhör det förgångna.”

Svetsare i fara

Undersökningar som företagits om den verkan på längre sikt som svetsrök har på människor visar en del oroande fakta. En sak är att svetsare rapporteras lida av lungcancer i en omfattning som ligger över medeltalet fall. En artikel med rubriken ”Svetsningens mörka sida” i den sydafrikanska tidskriften Safety Management anför åtminstone tio olika slags metaller och rök som förekommer vid svetsning och som kan vara skadliga för människor. Tidskriften rapporterar att kadmiumrök i hög koncentration kan vålla ”irritation i andningsvägarna och vätska i lungorna” och att ”långvarigt utsättande för låga nivåer kan leda till emfysem och kan skada njurarna”. Safety Management påpekar att det bästa skyddet mot de skadliga verkningar som är förbundna med svetsning är rätt andningsskydd och tillräcklig ventilation, som kan inbegripa bruket av ett lämpligt utsugningssystem.

Inte i hemmet

De traditionella kyrkosamfunden i Australien företog nyligen en folkräkning som kallades kyrkobesökarundersökning. Religionskorrespondenten i tidningen The Weekend Australian såg en del större brister i denna undersökning och skrev: ”De 20 senaste åren har jag bara vid tre tillfällen blivit besökt av kyrkan på orten. Varje gång gällde det att uppenbara vad slags kristen jag var i en undersökning som företogs för att skilja fåren från getterna. . . . Pastorala besök i hemmen är ju en sak som hör det förgångna till för de flesta kyrkosamfund, och att man övergett detta försvaras med argumenten att ingen någonsin är hemma, eller att pastorn är alltför upptagen. . . . Det är troligast att en knackning på dörren i våra dagar kommer från mormonerna, Jehovas vittnen eller några andra ’sekter’, som vanligtvis betraktas som oortodoxa av andra kristna — eller värre än oortodoxa. . . . I fråga om evangelism är sekterna tyvärr mycket bättre, eftersom de verkligen talar om vad de tror.”

En fången publik

Personer som ringer upp ett företag och ombeds vänta är ofta en fången publik. Företag utnyttjar ofta detta och bombarderar dem med en mängd reklam — också, misstänker man, när den som ringer upp skulle ha kunnat komma fram direkt. I ett försök att lugna sina kunder har nu ett amerikanskt företag ersatt de inspelade budskapen med en ”väntepratare”. Eftersom företaget får över 13.000 samtal om dagen, får kunderna ofta vänta i tio minuter eller mer. Som det rapporteras i tidskriften The Economist pratar vänteprataren, precis som en skivpratare i radio, med sina åhörare, och förutom att han läser upp företagets reklam spelar han lugnande musik, talar om hur mycket klockan är och rapporterar om trafiken. Han meddelar också med jämna mellanrum hur länge det dröjer tills personen som ringt upp kan komma fram till anknytningsnumret och få sina frågor besvarade. Företaget påstår att man nu inte bara har färre arga kunder, utan att man också har en konkurrenskraftig kundservice och att man rentav kan rikta sin reklam till speciella kunder.

Förbättrad barnomsorg

Efter rekommendation från UNICEF (Förenta nationernas barnhjälpsfond) har den brasilianska delstaten Ceará ”minskat sin spädbarnsdödlighet från 95 dödsfall på 1.000 barn till 65”, rapporterar Newsweek. En representant för UNICEF säger: ”Inget land och ingen stat har uppnått samma dramatiska resultat på samma korta tidsperiod som delstaten Ceará.” Newsweek uppger att efter 80 timmars utbildning har 4.000 hälsovårdsarbetare begett sig ut på landsbygden och färdats till fots och med cykel, häst, åsna och kanot för att lära mödrarna grundläggande barnomsorg, till exempel amning. En trebarnsmor sade förvånat, när hon fick lära sig hur hon skulle göra i ordning ett livräddande medel av socker, salt och vatten för intagning genom munnen: ”Jag trodde att det måste vara mer komplicerat.”

Indianers rättigheter

I hundratals år har indianer av ianomamistammen varit bosatta i ett vidsträckt område längs gränsen mellan Brasilien och Venezuela. Området är sex gånger så stort som Belgien och täcks av regnskog. Det är också rikt på guld och tennmalm, vilket lockar gruvarbetare och exploatörer. Tidskriften Veja i Brasilien uppger att president Carlos Andrés Pérez i Venezuela nyligen undertecknade två dekret som innebär att området på den venezuelanska sidan av gränsen blir naturreservat och nationalpark, och därmed skyddas ianomamiernas rätt till landet. Han utestängde också från deras land ”de vita som i årtionden har försökt erövra deras själar — missionärerna — och deras mineralrikedomar — gruvarbetarna”. En del ekologer hyllade detta som ”ett fantastiskt beslut”.