Kvinnans förändrade roll i modern tid

ÅR 1906 mottog tsar Nikolaus av Ryssland en petition från några ryska jordbrukarkvinnor, där det bland annat stod att läsa:

”I generationer har jordbrukarklassens kvinnor levt och verkat utan att ha några som helst rättigheter. ... Vi betraktas inte ens som mänskliga varelser, utan rätt och slätt som lastdjur. Vi kräver att få lära oss att läsa och skriva; vi kräver att våra döttrar skall få samma möjligheter till undervisning som våra söner. ... Vi vet att vi är okunniga, men det är inte vår skuld.”

Denna sorgliga situation står i bjärt kontrast till den beskrivning som bibeln ger av en duglig och respekterad kvinna som framhålls som ett exempel värt att efterlikna och prisa. (Ordspråksboken 31:10—31) Den dystra beskrivningen från Ryssland återspeglar dock en sanning som den vise kung Salomo för länge sedan lät nedteckna i bibeln: ”Den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.” (Predikaren 8:9) Denna olycka har förvisso inte varit begränsad till män. Men kvinnans lott har verkligen förändrats, vilket framgår av situationen i Ryssland, senare Sovjetunionen.

I dag har man kommit dithän att ”de flesta läkare och lärare i Sovjetunionen är kvinnor. Kvinnorna svarar för närmare två tredjedelar av alla ekonomer och tre fjärdedelar av alla kulturarbetare. Fyrtio procent av dem som sysslar med vetenskaplig forskning är kvinnor. ... Av dem som är anställda inom näringslivet har 862 kvinnor av 1.000 gymnasie- eller universitetsutbildning (fullständig eller ofullständig).” — Women in the USSR.

Kvinnans roll i politiken

Den utveckling som har skett i Ryssland och Sovjetunionen har i större eller mindre utsträckning sin motsvarighet i många andra länder. Det första land som gav kvinnor rösträtt var Nya Zeeland, som gjorde detta redan år 1893. Mellan åren 1917 och 1920 infördes kvinnlig rösträtt i Ryssland, Storbritannien, Förenta staterna och Canada. I Sverige fick kvinnor full rösträtt genom vallagen av år 1921. I Schweiz fick de vänta till år 1971, trots att schweiziska kvinnor kunde inneha politiska ämbeten.

I våra dagar har kvinnor inte bara rätt att rösta, utan de konkurrerar också med männen om politiska ämbeten. I Israel har man haft en kvinnlig premiärminister, Golda Meir, och likaså i Indien, Indira Gandhi. På senare tid har kvinnor valts till denna post i Storbritannien och Jugoslavien. I Högsta Sovjet är 492 medlemmar, eller mellan 30 och 40 procent, kvinnor. En kvinna är nu medlem av Förenta staternas högsta domstol, och i 1984 års presidentkampanj hade ett av de större politiska partierna för första gången en kvinna som kandidat till posten som vicepresident. I Frankrike innehas cirka 15 procent av alla ministerposter av kvinnor.

Kvinnans roll i arbetslivet

I Förenta staterna kunde man förr ofta få se skylten ”Men at Work” (ordagrant: ”Män i arbete”) på en arbetsplats. På många skyltar står det nu i stället ”People working” (ordagrant: ”Människor som arbetar”). Varför? På grund av kvinnans förändrade roll inom den ekonomiska sektorn. Antalet förvärvsarbetande kvinnor har fördubblats under de 25 senaste åren. År 1970 var endast 27 procent av alla kontorsanställda kvinnor; 14 år senare innehade kvinnor 65 procent av dessa anställningar. För somliga är arbetet en ekonomisk nödvändighet; andra arbetar av eget val. I vissa länder har principen om lika lön för lika arbete undan för undan börjat tränga igenom.

Inom undervisning, konst och religion

I nästan hela världen har kvinnor gjort enastående framsteg inom undervisningens område. Antalet kvinnor sysselsatta inom skolväsendet har ökat från 95 miljoner år 1950 till 390 miljoner år 1985. För 25 år sedan var antalet analfabeter i Spanien dubbelt så stort bland kvinnor som bland män. År 1983 hade situationen förbättrats till den grad att 30 procent av alla personer som studerade vid universitet eller högskolor var kvinnor. Publikationen Women in Britain förklarar att det skett ”en dramatisk ökning av antalet heltidsstuderande kvinnor vid universiteten”.

Under årens lopp har kvinnor kommit att spela en framträdande roll inom musiken, både som sångsolister och som instrumentalsolister. Men ända fram till år 1935 var det så att de enda kvinnor som spelade i de amerikanska orkestrarna var harpisterna, en uppgift som männen tycktes undvika. I kontrast till detta består nu de större orkestrarna i Förenta staterna till 40 procent av kvinnor.

En liknande utveckling har ägt rum inom religionens område. Många kvinnor har skrivit in sig vid prästseminarierna, och i Förenta staterna utgörs nu mellan 29 och 52 procent av dem som studerar vid dessa läroanstalter av kvinnor. Kvinnor uppträder i predikstolarna, och det finns också kvinnliga rabbiner. Nästan var femte svensk präst är kvinna, och den anglikanska kyrkan har kvinnliga präster i Orienten. The New York Times (för 16 februari 1987) förklarade att ”det finns 968 prästvigda kvinnor inom episkopalkyrkan”.

Vad har följden blivit?

Det kan därför inte förnekas att kvinnans situation har genomgått en dramatisk förändring på senare tid. Du kanske själv har bevittnat eller personligen upplevt dessa förändringar. Men frågan är: Har alla dessa förändringar varit till det bättre?