Hur man förbättrar mötesnärvaron
1 Hur viktiga är mötena för Jehovas tjänare? Så viktiga att våra bröder i vissa länder för att regelbundet vara närvarande har riskerat livet eller friheten. De har insett att precis som underlåtenhet att regelbundet äta hälsosam föda till slut kan leda till sjukdom och till och med döden, så kan också ihållande frånvaro från mötena leda till allvarlig andlig sjukdom. Vid mötena får vi uppmuntran att visa uthållighet i att tjäna Jehova trots de många påfrestningar, både fysiska och mentala, som vi blir utsatta för i den här döende tingens ordning. Vad kan vi med tanke på vikten av mötesnärvaro göra för att uppmuntra några av våra bröder och systrar, som kanske håller på att bli trötta och ge tappt i sina själar, att komma tillsammans med oss och bli återupplivade i tro och förträffliga gärningar? — Hebr. 12:1, 3, NW; 10:23—25.
2 De äldste i varje församling har i första hand ansvaret att vara ”herdar för Guds hjord” och bli ”föredömen för hjorden”. (1 Petr. 5:2, 3) På grund av att de äldste också har stor andel i att undervisa församlingen kan de göra mycket för att bygga upp uppskattningen av mötena. De kan göra dem så intressanta och instruktiva som möjligt genom att själva förbereda sig noga. Hela församlingen känner verkligen stor uppskattning och får stort gagn av varje väl förberett möte. När de äldste hjälper sina egna familjer att ta del i mötena, blir detta ett fint föredöme för andra familjeöverhuvuden.
3 När de äldste besöker brödernas hem, kan de finna det gagneligt att visa en familjegrupp inte bara hur man håller ett gott familjestudium, utan också hur man speciellt förbereder sig för mötena, hur man letar reda på och stryker under svar på frågorna i publikationerna, hur varje familjemedlem kan få ansvaret för något, när man gör sig redo för att bege sig till mötena, så att alla har med sig det material de behöver. Han kan uppmuntra enskilda individer och familjegrupper att gå igenom skolschemat och programmet för tjänstemötet i Tjänsten för Guds rike varje vecka för att se vilka publikationer som kommer att användas. Dessa scheman är som en matsedel, som beskriver vilken andlig föda man kommer att njuta av den kvällen. De retar vår aptit inför mötena.
4 De som har punkter på programmet bör anpassa upplysningarna efter de lokala förhållandena. Ibland inträffar det att en hel punkt på ett tjänstemötesprogram inte är av praktiskt värde för församlingen (till exempel en artikel som handlar om arbete på isolerat distrikt, som behandlas i en stadsförsamling, där det inte finns något sådant distrikt i närheten). De äldste kan då välja att ersätta denna punkt med en som handlar om något som är aktuellt för församlingen och som därför blir till gagn för förkunnarna. Var och en som har någon punkt på ett tjänstemöte kan tänka efter vilka eventuella ändringar som kan behövas för att punkten skall bli så praktisk och uppbyggande för församlingen som möjligt.
5 En församlingsbokstudieledare har ett förträffligt tillfälle att vara till välsignelse för sina bröder genom att förbereda sig väl. Innan han kommer till mötena bör han ha klart för sig vad han vill lära ut och hur han skall göra detta. Det är uppenbarligen nödvändigt att veta i förväg hur mycket stoff som skall behandlas. Han bör vara i stånd att utantill räkna upp de huvudpunkter han önskar lära ut, och det blir till nytta om han har förberett repetitionsfrågor. Under sina avslutande kommentarer vid bokstudiet kan han då och då reta brödernas aptit på de återstående mötena den veckan genom att ställa två eller tre frågor om viktiga punkter som skall behandlas.
6 När de äldste ägnar sig åt herdeverksamhet, kan de besöka förkunnare som uteblir från möten och uppmuntra dem att vara närvarande. I vissa fall kanske de äldste kan ordna med att de får skjuts till mötena, om detta blir till uppmuntran för dem att vara närvarande mera regelbundet. När det inträffar en nödsituation, som hindrar den som får bistånd att vara med vid ett möte, är det emellertid omtänksamt att ringa till den broder som ordnar med skjuts, så att man inte slösar med tid och pengar i onödan. De äldste kan också hjälpa fler förkunnare att ta del i mötena genom att under sina besök gå igenom med dem de förslag som ges i studierna 7 och 18 i Handbok för skolan. Detta kommer utan tvivel att visa sig vara ett tillfälle då det sker ett verkligt utbyte av uppmuntran, och det kommer att bli trosstärkande. — Rom. 1:11, 12.
7 Vi hjälper oss själva att få större gagn av mötena genom att förbereda oss för dem individuellt eller tillsammans med vår familj. Om vi inte har möjlighet att förbereda oss grundligt för alla mötena, kan vi nog i alla fall gå igenom åtminstone något av stoffet innan vi beger oss till mötena. Om vi inte hinner studera hela avsnittet som förberedelse för bokstudiet, Vakttornsstudiet eller skolan i teokratisk ämbetsutövning, så kan vi förbereda oss för att svara på åtminstone några eller kanske endast en fråga. Ju bättre vi förbereder oss, desto mer kommer vi naturligtvis att få ut av studiet. Det bör vara vårt mål att ta del i studiet. (Gal. 6:7) Eftersom regelbunden närvaro vid mötena och deltagande i dem har mycket stor betydelse för vår andliga tillväxt och styrker oss för framtida provsättningar av vår ostrafflighet, bör vi göra det till vår fasta föresats att vara med vid alla mötena och uppmuntra andra att vara närvarande tillsammans med oss.
[Infälld text på sidan 4]
Hjälp andra att vara med vid mötena.