Är religionen en kraft för fred?

HELIGA GRAVENS KYRKA i Jerusalem anses av många vara den heligaste kyrkan inom kristenheten, men den har också blivit en symbol för religiösa tvister och stridigheter. Enligt traditionen ligger kyrkan på den plats där Kristus begravdes och uppväcktes från de döda. Men på den här platsen har det också förekommit många våldsamma konfrontationer. Munkar och präster från sex olika ”kristna” samfund har råkat i slagsmål över frågor om vilka som har rätt till kyrkan. På senare år har rivaliteten intensifierats, och beväpnad kravallpolis har varit tvungen att gå emellan och tillfälligt ta kontrollen över kyrkan.

En våldsam historia

Händelserna vid Heliga gravens kyrka ingår i en lång historia av blodspillan orsakad av religiöst nit. Efter en granskning av aktuella konflikter i olika delar av världen sägs det i boken Violence in God’s Name: ”Från Indonesien till Nordirland, Mellanöstern till Kashmir, Indien till Nigeria och Balkan till Sri Lanka ser vi kristna, buddhister, judar, hinduer, muslimer och sikher som rättfärdigar bruket av våld med att de bara skyddar sin religiösa identitet och sina religiösa intressen.”

Ändå är frid och samförstånd centrala begrepp i de flesta religioner. Genom alla tider har sådana osjälviska principer som kärlek till nästan och respekt för livets helighet betonats med stor iver. Borde då inte religionen använda sitt enorma inflytande för att verka för fred? Det här är en fråga som förtjänar att uppmärksammas.