BETUEL

[Bẹtuel]

1. Son till Abrahams bror Nahor och dennes hustru Milka. (1Mo 22:20, 22) Betuel blev far till Rebecka och Laban. (1Mo 22:23; 24:15, 24, 29) När Abrahams slav kom till hans hem för att finna en hustru åt Isak, förstod han att det var Gud som hade fört slaven dit, för tillsammans med Laban sade han: ”Från Jehova har detta utgått.” (1Mo 24:50) Eftersom han bodde på Arams slätt kallas han aramé. (1Mo 25:20; 28:2, 5)

2. En stad som tydligtvis också kallades Betul och Kesil, vilket en jämförelse mellan Josua 15:30; 19:4 och 1 Krönikeboken 4:30 ger en antydan om. Den låg i den södra delen av Judas område men gavs som enklav åt Simeons stam. Den tycks därför vara identisk med det ”Betel” som nämns i 1 Samuelsboken 30:27 bland de städer dit David sände något av sitt krigsbyte som gåva. Staden kan möjligtvis identifieras med Khirbat al-Qaryatayn (Tel Qeriyyot), som ligger 19 km söder om Hebron. Men andra förbinder den med Khirbat ar-Ras (Horvat Rosh), som ligger 24 km väster om den platsen. (Se KESIL [1].)