SESBASSAR
[Sesbạssar]
En man som kung Cyrus satte över de första judar som återvände från landsflykten i Babylon. När Sesbassar förde tillbaka judarna tog han med sig de guld- och silverredskap som Nebukadnessar hade rövat från templet. Efter att ha kommit till Jerusalem lade Sesbassar grunden till det andra templet. (Esr 1:7–11; 5:14–16)
Det råder delade meningar om vem denne Sesbassar var – om han var identisk med ståthållaren Serubbabel eller om han var en annan person. Några menar att kung Jehojakins son Senassar, som nämns i 1 Krönikeboken 3:18, är identisk med Sesbassar på grund av likheten mellan de två namnen och även på grund av Sesbassars titel ”fursten i [el.: av] Juda”, som förekommer i Esra 1:8 i några översättningar. (AS, RS, SFB, 2000) Denna teori är dock inte särskilt välgrundad, för likheten mellan namnen är inte stor, och Serubbabel, en sonson till Jehojakin, hade lika stor rätt till titeln ”furste [”hövding”, NV] i Juda” som en son hade.
Som argument för att Sesbassar och Serubbabel var två olika personer säger några nutida bibelkommentatorer att Cyrus först utsåg Sesbassar till ståthållare men att Sesbassar senare, under Darius regering, efterträddes av Serubbabel och att byggandet av templet därför tillskrivs Serubbabel.
Det verkar dock mest sannolikt att Sesbassar är identisk med Serubbabel, och de flesta bibelkommentatorer och uppslagsverk delar denna uppfattning. Lägg märke till följande punkter: Det som tillskrivs Sesbassar i de två bibelställen där han nämns vid namn tillskrivs på andra ställen Serubbabel. Båda omnämns som ”ståthållare”. (Esr 1:11; 2:1, 2; 5:2, 14, 16; Hag 1:1, 14; 2:2, 21; Sak 4:9) Av förteckningen över dem som återvände från landsflykten förstår man att Serubbabel var ledare, medan namnet ”Sesbassar” över huvud taget inte nämns. (Esr 2:2; 3:1, 2)
Det verkar som om namnet Sesbassar var ett officiellt eller babyloniskt namn som gavs åt Serubbabel, precis som Daniel och andra fick officiella namn vid hovet. (Dan 1:7) Sesbassar är ett mer typiskt kaldeiskt namn än Serubbabel. I Esra 5:14–16 citeras ett officiellt brev, och strax innan, före Esra 1:7–11, citeras Cyrus officiella påbud. Detta kan vara anledningen till att det som kan vara ett officiellt namn används i dessa bibelställen.