29 Hans blod må komma över Joab+ och hela hans fars släkt. Må Joabs släkt aldrig vara utan en man som har flytningar,+ som är spetälsk,+ som spinner garn,* som faller för svärd eller som går hungrig!”+

31 Kungen sa till Benạja: ”Låt det bli som han har sagt. Hugg ner honom och begrav honom. Befria mig och min fars hus från skulden för allt oskyldigt blod som Joab har utgjutit.+ 32 Jehova ska låta honom stå till svars* för att han, utan min far Davids vetskap, högg ner och dödade två män som var rättfärdigare och bättre än han själv: Abner,+ Ners son, Israels befälhavare,+ och Amạsa,+ Jeters son, Judas befälhavare.+ 33 Deras blod ska vila över* Joab och hans efterkommande för evigt,+ men Jehova ska ge frid för evigt åt David, hans efterkommande, hans hus och hans tron.” 34 Då gick Benạja, Jehojạdas son, dit och högg ner Joab och dödade honom, och han blev begravd vid sitt hus i vildmarken.