14 Då gick prästen Hilkia, Ạhikam, Akbor, Safan och Asạja och framförde sitt ärende till profetissan+ Hulda. Hon var hustru till Sallum, son till Tikva, son till Harhas, den ansvarige för klädkammaren, och hon bodde i Nya staden* i Jerusalem.+ 15 Hon sa till dem: ”Så här säger Jehova, Israels Gud: ’Säg till den man som skickade er till mig: 16 ”Så här säger Jehova: ’Jag ska låta olycka drabba den här platsen och dess invånare, ja allt det som är nedtecknat i boken som Judas kung har läst,+ 17 eftersom de har övergett mig och sänder upp offerrök åt andra gudar+ och kränker mig med sina handlingar.+ Mitt raseri ska flamma upp mot den här platsen, och det ska inte släckas.’”+ 18 Men till Judas kung, som skickade er för att rådfråga Jehova, ska ni säga: ”Så här säger Jehova, Israels Gud, angående orden som du har hört: 19 ’Du visade att ditt hjärta var mottagligt* och ödmjukade dig+ inför Jehova när du hörde min dom* mot den här platsen och dess invånare, att de ska drabbas av förbannelse och att människor ska förskräckas över deras olycka. Du rev sönder dina kläder+ och grät inför mig. Och därför har jag lyssnat på dig, säger Jehova. 20 Och det är därför som du ska samlas till dina förfäder* och läggas i din grav i frid, och du ska inte behöva se all den olycka som jag låter den här platsen drabbas av.’”’” Sedan framförde de svaret till kungen.