September

När Abraham och Isak skildes från de tjänare som följde med dem, sa Abraham: ”Stanna ni här med åsnan, men jag och pojken går vidare dit bort och tillber, och sedan kommer vi tillbaka till er.” (1 Mos. 22:5) Varför sa han så? Ljög han för sina tjänare och sa att Isak skulle komma tillbaka, fastän han visste att han skulle offra honom? Nej. Bibeln hjälper oss att förstå hur Abraham tänkte. (Hebr. 11:19) Abraham ”räknade med att Gud till och med kunde uppväcka honom [Isak] från de döda”. Abraham trodde på uppståndelsen. Han visste att Jehova hade gjort det möjligt för honom och Sara att bli föräldrar trots att de egentligen var för gamla för det. (Hebr. 11:11, 12, 18) Så han förstod att inget är omöjligt för Jehova. Han var övertygad om att vad som än hände den här dagen skulle han få tillbaka sin älskade son, så att alla Jehovas löften kunde uppfyllas. Inte undra på att Abraham beskrivs som en ”far till alla som har tro”! (Rom. 4:11) w16.02 1:3, 13

Gud hade smort Saul till kung, men längre fram blev Saul olydig och förkastades av Jehova. (1 Sam. 15:17–23) Jehova lät ändå Saul fortsätta regera under en tid. Israeliterna stod därför inför utmaningen att vara lojala mot Gud medan deras kung, som satt på ”Jehovas tron”, valde att gå sin egen väg. (1 Krön. 29:23) Trots detta förblev Jonatan lojal mot Jehova. Och precis som Jonatan kan vi visa att vi är lojala mot Jehova genom att så långt det är möjligt underordna oss ”de överordnade myndigheterna” i det land där vi bor. (Rom. 13:1, 2) Ibland kanske vi tycker att vissa myndighetspersoner inte förtjänar vår respekt, till exempel om de är korrumperade. Men Jehova tillåter dem att styra över oss, och han kräver att vi respekterar dem. Vi kan faktiskt visa att vi är lojala mot Jehova genom att respektera alla som han har gett myndighet. (1 Kor. 11:3; Hebr. 13:17) w16.02 3:5, 6, 8

Bibeln har förutsagt att alla som tillhör Jehovas folk, även de unga, ska tjäna honom villigt. En person som funderar på att bli döpt måste därför vara säker på att han eller hon själv vill det. Det här kanske kräver en del självrannsakan, i synnerhet om du har vuxit upp i sanningen. Under din uppväxt har du säkert sett många bli döpta, kanske också några av dina kompisar och syskon. Risken finns att du börjar känna att du borde bli döpt bara för att ”alla andra” blir döpta eller för att du har kommit upp i en viss ålder. Så vad kan du göra för att vara säker på att du har samma syn på dopet som Jehova har? Stanna upp då och då och fundera på varför det är så viktigt att man blir döpt. w16.03 1:11, 12

Hur kan vi lyckas med den här uppgiften att bjuda in? Det kan vi bara göra genom att vara harmoniskt sammanfogade och samarbeta i församlingen. (Ef. 4:16) För att kunna nå ut med de goda nyheterna till så många som möjligt behöver vi predika på ett organiserat sätt. Den vägledning vi får i församlingen, till exempel vid våra möten för tjänst, hjälper oss att göra det. Vi förkunnar budskapet världen över och sprider miljontals bibliska publikationer. Brukar du understödja våra särskilda predikokampanjer? Då gör du precis som miljoner andra vittnen jorden runt och predikar exakt samma budskap. Du samarbetar också med änglarna, som hjälper Guds folk i predikoarbetet. (Upp. 14:6) w16.03 3:4, 5

Bibeln visar att vi kommer att få skriftrullar med nya anvisningar i den nya världen. Genom att studera dem kommer alla, även de som får uppstå, att få veta vad som är Guds vilja för dem. Skriftrullarna kommer säkert att avslöja ännu mer om hur Jehova tänker. Ju bättre vi förstår Bibeln och innehållet i de nya skriftrullarna, desto lättare kommer det att bli för oss att visa våra medmänniskor kärlek, respekt och ära. (Jes. 26:9) Föreställ dig vilken fantastisk undervisning vi alla kommer att få i paradiset under ledning av vår kung, Jesus Kristus! De som reagerar positivt på det som står ”skrivet i skriftrullarna” kommer att få evigt liv. De som bevarar sig trogna mot Jehova under det sista provet kommer att få sina namn slutgiltigt inskrivna i ”livets skriftrulle”. Tänk bara, våra namn kan bli inskrivna där! w16.03 4:19, 20

Erfarna äldste betonar hur viktigt det är att börja öva bröder när de är unga, kanske redan i de lägre tonåren, genom att ge dem uppgifter i församlingen som passar för deras ålder. Om bröder får övning tidigt kommer det att hjälpa dem att fokusera på andliga mål när de kommer upp i de övre tonåren, då det finns mycket som distraherar. (Ps. 71:17) Om en äldste vill motivera en broder att göra mer är det viktigt att inte bara förklara för honom vad han ska göra, utan också varför. Då efterliknar de äldste Jesus, den store läraren. Innan han befallde sina apostlar att göra lärjungar gav han dem ett skäl till varför de skulle göra det. Han sa: ”All myndighet i himlen och på jorden har blivit mig given.” Sedan fortsatte han: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna.” (Matt. 28:18, 19) w15 15/4 2:5, 6

Det var farligt att vara kristen i Rom under det första århundradet. Romarna utsatte de kristna för grym förföljelse. De hade fått skulden för den stora branden som härjade i staden år 64. Det var under den här oroliga tiden som Paulus sattes i fängelse i Rom för andra gången. Med tanke på vad som hade hänt tidigare undrade han kanske om hans medkristna skulle hjälpa honom. Han skrev till Timoteus: ”Vid mitt första försvar kom ingen mig till hjälp, utan alla övergav mig.” (2 Tim. 4:16) Men Paulus berättade att han hade fått hjälp från annat håll. Han var därför övertygad om att Jehova skulle hjälpa honom att klara av de prövningar han nu gick igenom och även de som kanske låg framför honom. Han var så säker på det att han skrev: ”Herren skall befria mig från varje ont verk.” (2 Tim. 4:18) Paulus visste av egen erfarenhet att han kunde lita på att Jehova och hans son alltid fanns där för honom, även om hans bröder och systrar inte kunde hjälpa honom. w15 15/4 4:1–3

När Jesus föddes visste Satan att det här lilla barnet skulle växa upp och bli den utlovade Messias. Skulle Satan tycka att det var att gå för långt att döda ett spädbarn? Knappast! Han bryr sig inte det minsta om vad som är rätt och fel. Och när det gällde Jesus var han inte sen att handla. Vad gjorde han? När kung Herodes fick höra av astrologerna att ”judarnas kung” hade fötts blev han helt vansinnig och bestämde sig för att döda det lilla barnet. (Matt. 2:1–3, 13) För att vara säker på att röja honom ur vägen gav han order om att avrätta alla pojkar i Betlehem med omnejd som var två år eller yngre. (Matt. 2:13–18) Jesus överlevde den här fruktansvärda massakern, men vad säger den här händelsen oss om vår fiende Satan? Den visar att ett människoliv inte är värt någonting för honom. Och det spelar ingen roll om barn är inblandade. Han är verkligen ”ett rytande lejon”. (1 Petr. 5:8) Glöm aldrig det! w15 15/5 1:10, 12, 13

Vi har fått en fantastisk gåva av Jehova: förmågan att föreställa oss sådant som vi inte har sett. Det gör det möjligt för oss att planera för framtiden och att se fram emot trevliga saker. Jehova kan förutse framtiden, och i Bibeln har han långt i förväg berättat för oss om sådant som ska inträffa. Det gör att vi kan skapa oss en mental bild av det som kommer att hända. Vår förmåga att visualisera sådant som vi inte har sett hjälper oss faktiskt att ha tro. (2 Kor. 4:18) Vi kan tänka på Samuels mamma, Hanna. När hon funderade över hur det skulle bli att ta med sig sin son till tältboningen för att han skulle tjäna där, var det inte bara en fantasibild hon målade upp. Nej, det hon föreställde sig grundade sig på ett beslut hon hade fattat, och det hjälpte henne att infria sitt löfte åt Jehova. (1 Sam. 1:22) När vi gör oss en inre bild av vad Jehova har lovat att göra i framtiden, tänker vi på sådant som definitivt kommer att inträffa. (2 Petr. 1:19–21) Många av Jehovas forntida tjänare föreställde sig hur det skulle bli när Jehova uppfyllde sina löften. w15 15/5 3:1–3

Det är farligt att gå och drömma om att bli rik i stället för att fokusera på sitt förhållande till Jehova. Jesus berättade en liknelse för att belysa hur dumt det är att samla skatter åt sig själv men inte vara ”rik inför Gud”. (Luk. 12:16–21) Jehova blir verkligen glad när vi gör det som är rätt. (Ords. 27:11) Och vi blir också glada när vi samlar skatter i himlen och får hans godkännande. (Matt. 6:20) Ett gott förhållande till Jehova är utan tvekan det mest värdefulla vi kan ha. Om vi går in för att bli rika i den här världen kommer vi ofelbart att drabbas av oro och bekymmer. (Matt. 6:19) Jesus använde en liknelse för att visa att ”de bekymmer som hör denna tingens ordning till och rikedomens bedrägliga makt” kan göra det svårt för oss att sätta sanningen först i livet. (Matt. 13:18, 19, 22) w15 15/5 4:15, 16

Jesus fick kraft av Jehova att utföra en mängd olika underverk. Han botade inte bara spetälska utan alla sorters sjukdomar. I vår tid kan läkare utföra organtransplantationer för att hjälpa sina patienter, men Jesus behövde inte göra några sådana ingrepp. Han kunde bota människor direkt, och till och med på avstånd. (Joh. 4:46–54) Vad visar de här häpnadsväckande exemplen? De visar att vår kung, Jesus Kristus, inte bara har makten att bota alla sjukdomar en gång för alla, utan att han också vill göra det. När vi läser om hur han behandlade människor på Bibelns tid kan vi vara helt säkra på att ”han skall ha medlidande med den ringe och den fattige” även i framtiden. (Ps. 72:13) Ja, han vill verkligen hjälpa alla som lider, och i den nya världen kommer han att göra det. w15 15/6 2:6

Många har lärt sig bönen i Matteus 6:9–13 utantill. Den här bönen brukar ofta kallas Fader vår, och i tjänsten hänvisar vi gärna till den för att visa att Guds rike är en verklig regering som ska genomföra fantastiska förändringar på jorden. Vi använder också orden ”låt ditt namn bli helgat” för att visa att Gud har ett namn, som ska bli upphöjt eller ”behandlas som heligt”. (Matt. 6:9, noten) Många kristna upprepar den här bönen ordagrant varje gång de ber. Men var det så Jesus ville att vi skulle göra? Nej. Strax innan han lärde ut den här bönen som ett mönster sa han: ”När ni ber, säg då inte detsamma om och om igen.” (Matt. 6:7) Vid ett senare tillfälle upprepade han tankarna i den här bönen, men inte med exakt samma ord. (Luk. 11:1–4) Jesus ville alltså hjälpa oss att förstå vad vi kan be om och vad vi ska prioritera i våra böner. Det är därför den också kallas mönsterbönen. w15 15/6 4:1, 2

Jehova ger oss av sin heliga ande, och det stärker oss och hjälper oss att stå emot frestelser. Han använder också Bibeln och församlingen för att göra oss uppmärksamma på faror vi måste undvika, som att lägga för mycket tid, pengar och energi på saker som vi egentligen inte behöver. Espen och Janne, som tidigare varit pionjärer och som nu har två barn att ta hand om, säger: ”Vi ber ofta till Jehova om att vi inte ska falla för frestelser nu när vi inte kan lägga lika mycket tid på andliga aktiviteter som vi gjorde förut. Vi ber att han ska hjälpa oss att vara andligt starka och entusiastiska för tjänsten.” Något annat som är mer aktuellt än någonsin är frestelsen att titta på pornografi. Några har fallit för den här frestelsen eftersom de inte har slagit bort orätta tankar. Men vi kan stå emot, precis som många tusen av våra bröder och systrar har gjort. (1 Kor. 10:13) w15 15/6 5:15, 16

Vad kommer att hända efter tillintetgörelsen av alla falska religiösa organisationer? Då kommer det att vara tid att visa vad vi egentligen har i hjärtat. Större delen av mänskligheten kommer då att söka skydd hos jordiska organisationer, ”klipporna i bergen”. Men de som tjänar Jehova kommer att vända sig till honom för att bli beskyddade. När vedermödan under det första århundradet fick ett avbrott var det inte tid för en massomvändelse från judendom till kristendom. Däremot var det tid för dem som redan var kristna att göra som Jesus hade sagt och fly. Så vi kan inte förvänta att det ska strömma in människor i sanningen under den här mellanperioden av den stora vedermödan. I stället kommer det att vara tid för oss som redan är kristna att visa att vi älskar Jehova och att vi vill ge vårt stöd till Kristus bröder. (Matt. 25:34–40) w15 15/7 2:7

Har du vuxit upp i ett område eller i en miljö som har påverkats av nationalism och lokalpatriotism? Skulle det kunna vara så att du fortfarande har en del sådana känslor innerst inne? Som Jehovas tjänare får vi inte låta nationalistiska känslor färga vår syn på andra människor. Men hur är det om du inser att du har en tendens att tänka negativt om människor som talar andra språk eller är från andra länder, kulturer eller folkgrupper? Studera då om det här och fundera på hur Jehova ser på nationalism och fördomar. Be sedan Jehova om hjälp att kunna känna likadant för människor som han gör. (Rom. 12:2) Det är något vi alla behöver göra, eftersom vi förr eller senare hamnar i situationer där vårt kristna samvete får oss att sticka ut och vara annorlunda än våra arbetskamrater, klasskompisar, grannar, släktingar och andra. Det kommer vi inte ifrån. w15 15/7 3:14, 15

Jehova hör våra uppriktiga böner, och han förstår oss även om ingen annan gör det. Hans svar på våra böner är verkligen ett starkt bevis på hans oändliga kärlek till oss. Vi kan lära oss mycket av de böner som finns i Bibeln. Varför inte ta dig tid att se närmare på någon av dem under den andliga familjekvällen? När vi tänker på hur Jehovas forntida tjänare berättade om sina innersta känslor för Jehova får vi hjälp att förbättra våra egna böner. Tänk till exempel på Jonas innerliga bön när han var i magen på en stor fisk. (Jon. 1:17–2:10) Eller påminn dig Salomos uppriktiga bön i samband med tempelinvigningen. (1 Kung. 8:22–53) Du kan också begrunda Jesus mönsterbön. (Matt. 6:9–13) Framför allt vill vi regelbundet låta våra ”önskningar göras kända för Gud”. Då ska ”Guds frid, som övergår allt förstånd” skydda våra hjärtan och sinnen. (Fil. 4:6, 7) w15 15/8 1:11, 12

I den nya världen kommer vi mer än gärna att följa anvisningarna från Jehovas organisation. Vi kommer att få hjälpa till med att förvandla jorden till ett paradis och att undervisa dem som uppstått. Men tänk om vi skulle bli ombedda att göra något som vi inte tycker verkar så tilltalande. Kommer vi ändå att göra vårt bästa och försöka trivas med uppgiften? De flesta av oss skulle svara ja på den frågan. En naturlig följdfråga blir då: Följer vi anvisningar från organisationen redan nu? Det är ett bra sätt att förbereda sig för evigt liv under Jehovas styre. Men vi måste göra mer än att bara följa anvisningar från Jehovas organisation. Vi behöver också lära oss att vara förnöjsamma och lätta att samarbeta med. Om vi redan nu samarbetar med dem som har ledningen och försöker vara nöjda och trivas med de olika uppgifter vi kan få, är det mer troligt att vi kommer att göra det i framtiden också. w15 15/8 3:6, 7

Salomos dåliga umgänge fick honom att sluta tillbe Jehova. (1 Kung. 11:1–6) Och om det kunde hända honom kan det hända vem som helst. Därför vill vi inte ens tänka tanken att gifta oss med någon som inte älskar Jehova! Men hur är det om bara den ena parten i ett äktenskap blir ett vittne? Bibeln säger: ”Ni hustrur [skall] underordna er era män, så att, om några inte är lydiga mot ordet, de kan vinnas utan ord genom sina hustrurs uppförande.” (1 Petr. 3:1) Den principen gäller naturligtvis också om en broder har en hustru som inte tillber Jehova. Bibelns råd är tydligt: Var en bra man eller hustru och följ Guds normer för dem som är gifta. När din partner ser de positiva förändringar du har gjort kan det hända att han eller hon också vill tjäna Jehova. Så har det blivit för många par. w15 15/8 4:15, 16

En del sjukdomar kanske inte har något känt botemedel. Vi behöver därför vara försiktiga när vi hör talas om behandlingar som påstås bota olika sjukdomar utan att det finns några belägg för det. Paulus skrev: ”Låt er resonlighet bli känd för alla människor.” (Fil. 4:5) Om vi är resonliga och balanserade kan det hindra oss från att lägga så mycket tid på hälsovård att tjänsten för Jehova kommer i skymundan. Om vi låter vår hälsa bli det viktigaste i livet, riskerar vi att bli självcentrerade. (Fil. 2:4) Vi vet att vi inte kan få fullkomlig hälsa i den här världsordningen. Därför vill vi fokusera på det som är allra viktigast – vår tillbedjan av Jehova. (Fil. 1:10) Vi måste alla fatta våra egna beslut när det gäller hälsofrågor och sedan ta ansvar för de besluten. w15 15/9 2:8, 10

Jehova är ”sanningens Gud”. (Ps. 31:5) Han älskar sina barn och vägleder dem i alla sidor av livet. Han ger dem andligt ljus och lär dem hur de ska tillbe honom. Vilka är några av de sanningar han har uppenbarat, och hur visar de att han älskar oss? Först och främst berättar Jehova mycket om sig själv, eftersom han vill att vi ska lära känna honom. (Jak. 4:8) Han har uppenbarat sitt namn för oss, och i Bibeln förekommer det fler gånger än något annat namn. Han berättar också hur han är som person och vilka egenskaper han har. Vi kan tydligt se hans kraft och vishet när vi blickar ut i universum, och vi kan se hans rättvisa och inte minst hans oändliga kärlek när vi läser Bibeln. (Rom. 1:20) När vi lär känna hans underbara personlighet får vi ett ännu starkare förhållande till honom. w15 15/9 4:8, 9

Många människor tror att Gud inte bryr sig om vad vi gör eller hur det går för oss. Efter tyfonen Haiyans förödande framfart i Filippinerna i november 2013 drog en borgmästare slutsatsen: ”Gud måste ha varit någon annanstans.” Andra människor lever som om Gud inte ens kan se dem. (Jes. 26:10, 11; 3 Joh. 11) På Paulus tid fanns det en del som resonerade likadant. Han sa att de ”inte fann behag i att hålla fast vid Gud”. De var ”uppfyllda ... av allt slags orättfärdighet, ondska, habegär, uselhet”. (Rom. 1:28, 29) Hur är det med oss? Vi vet att Jehova ser allt vi gör. Men kan vi se hans omtanke och hjälpande hand i vårt eget liv? w15 15/10 1:1–3

Ett riktigt bra sätt att visa vår tro är att gå i tjänsten. Varför är det så? Därför att predikoarbetet förutsätter att vi tror att slutet är nära och att Guds bestämda tid ”inte [skall] bli försenad”. (Hab. 2:3) Vi kan ta reda på hur stark tro vi har genom att fråga oss själva: Hur viktig är tjänsten för mig? Gör jag allt jag kan för att berätta för andra om Gud? Försöker jag hitta möjligheter att göra mer i tjänsten? (2 Kor. 13:5) Att avge ”offentlig bekännelse till räddning” är alltså ett mycket bra sätt att visa tro på. (Rom. 10:10) Vi kan också visa vår tro när vi tar itu med utmaningar i vår vardag. Oavsett om vi är fattiga, sjuka, modfällda, deprimerade eller har annat att kämpa med litar vi på att Jehova och Jesus kommer att ge oss ”hjälp i rätt tid”. (Hebr. 4:16) Vi visar sådan tro när vi ber Jehova om sådant vi behöver. w15 15/10 2:12–14

Du skulle kunna hamna i en situation där du inte har tillgång till någon bibel. Då skulle du ändå kunna meditera över sådant som du lagt på minnet, till exempel favoritbibelställen eller texter i våra Rikets sånger. (Apg. 16:25) Dessutom kan Guds ande påminna dig om de dyrbara sanningar som du har lärt dig. Förbered dig redan nu genom att ta dig tid för veckans bibelläsning, både att läsa den och meditera över den. Avsätt också tid för att läsa evangelieskildringarna och meditera över det Jesus sa och gjorde. (Rom. 10:17; Hebr. 12:2; 1 Petr. 2:21) Vi har ju även en fin bok som tar upp det som hände i Jesus liv i kronologisk ordning, och om vi läser den parallellt med evangelierna kan vi få ut ännu mer av bibelläsningen. (Joh. 14:6) w15 15/10 4:11, 12

Jesus var inte bara sina apostlars ”herre”, utan också deras vän. På Bibelns tid brukade de som hade slavar inte berätta för slavarna om sina tankar och känslor. Men Jesus behandlade inte apostlarna som slavar, utan han var kärleksfull mot dem och spenderade tid tillsammans med dem. Han berättade för dem hur han tänkte och kände och var en bra lyssnare när de öppnade sig för honom. (Mark. 6:30–32) Det här skapade ett starkt band mellan Jesus och hans apostlar och förberedde apostlarna för det arbete som låg framför dem. Jesus visste vilken glädje man får uppleva när man har mycket att göra i tjänsten för Jehova. Därför uppmuntrade han sina lärjungar att sätta andliga aktiviteter främst och vara fullt engagerade i predikoarbetet. Han lovade också att han skulle vara med dem och hjälpa dem. (Matt. 28:19, 20) w15 15/11 2:3, 5

Jehovas mest framträdande egenskap är kärlek. (1 Joh. 4:16) Hans första skapelse var Jesus, och Jesus lärde känna hans kärlek under alla de miljarder år de levde tillsammans i himlen. (Kol. 1:15) Under hela sitt liv har Jesus efterliknat Jehova och visat kärlek, både i himlen och på jorden. Vi kan därför vara övertygade om att Jehova och Jesus alltid kommer att styra på ett kärleksfullt sätt. När Jesus fick frågan om vilket som var det största budet i lagen, svarade han: ”’Du skall älska Jehova, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt sinne.’ Detta är det största och första budet. Det andra, som är likt det, är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’” (Matt. 22:37–39) Det är viktigt att vi visar kärlek i alla våra relationer. Jesus sa att vi måste älska Jehova, men också våra medmänniskor. w15 15/11 4:1–3

Jehova har inte kommunicerat med människor bara på hebreiska. När israeliterna befriades från fångenskapen i Babylon hade arameiska blivit vardagsspråket för en del av dem. Det var kanske därför som Jehova inspirerade profeterna Daniel och Jeremia och prästen Esra att skriva ner delar av Bibeln på just arameiska. Längre fram, efter Alexander den stores omfattande erövringar av den forntida världen, blev allmängrekiskan, koiné, det vanligaste språket i många länder. Många judar började tala det språket, och så småningom översattes de hebreiska skrifterna till grekiska. Den här översättningen kom att kallas Septuaginta, och vissa menar att den gjordes av 72 översättare. Det var den första översättningen av Bibeln och en av de viktigaste. Följden av att så många arbetade med den översättningen blev att den varierade i stil och ordval, alltifrån en ordagrann översättning till en mer fri. Septuaginta kom ändå att betraktas som Guds ord av grekisktalande judar och senare av de kristna. w15 15/12 1:4–6

Poängen i Jakobs illustration blir tydlig när man läser vers 6. Där står det: ”Tungan är en eld.” Tungan representerar vår talförmåga, och precis som eld kan det vi säger orsaka stor skada. Bibeln säger till och med att ”död och liv är i tungans våld”. (Ords. 18:21) Men vi slutar ju inte prata bara för att vi skulle kunna säga något dumt, lika lite som vi låter bli att använda eld bara för att den kan göra skada. Det gäller alltså att vara försiktig. Under kontrollerade former kan eld vara till nytta, till exempel när vi lagar mat och när vi behöver värme och ljus. Och om vi styr vår tunga kan vi använda den till att ära Gud och till nytta för andra. (Ps. 19:14) Oavsett om vi använder muntligt tal eller teckenspråk för att kommunicera så är vår förmåga att förmedla tankar och känslor en fantastisk gåva från Jehova. Vi vill därför använda den på ett uppbyggande sätt. (Jak. 3:9, 10) w15 15/12 3:1–3

Det är rimligt att tro att Lukas hjälpte Paulus och de andra i resesällskapet och gav dem medicinska råd. Men varför behövde han göra det? Därför att till och med Paulus blev sjuk under sina resor. (Gal. 4:13) Det var precis som Jesus hade sagt: ”De som är vid god hälsa har inte behov av läkare, men det har de sjuka och svaga.” (Luk. 5:31) Bibeln säger inget om var eller när Lukas fick sin läkarutbildning. Men vissa menar att Paulus kan ha nämnt Lukas roll som läkare i sitt brev till de kristna i Kolossai eftersom de kände honom. Och intressant nog låg det en medicinsk skola i den närliggande staden Laodikeia. Hur som helst var Lukas inte bara någon självutnämnd expert som spred hälsotips åt höger och vänster; han var läkare. Det framgår tydligt av de specifika medicinska uttryck han använde i sitt evangelium och i Apostlagärningarna och av hans sätt att beskriva hur Jesus botade människor. w15 15/12 4:11, 12

När Jehova sände sin älskade son till jorden var det ett uttryck för hans stora kärlek. Det är den största gåva som någonsin getts! (Joh. 3:16; 1 Joh. 4:9, 10) Paulus kallade den här gåvan för Guds ”obeskrivbara fria gåva”. Paulus visste att Jesus fullkomliga offer är en garanti för att alla Jehovas löften ska uppfyllas. (2 Kor. 1:20) Så Guds ”obeskrivbara fria gåva” inbegriper både Jesus lösenoffer och all den godhet och lojala kärlek som Jehova visar oss. Den här gåvan är så fantastisk att den inte helt och fullt kan beskrivas i ord. Vilka känslor bör den här dyrbara gåvan väcka hos oss? Och vad bör den få oss att vilja göra rent praktiskt? Får den dig att tänka över dina handlingar och till och med förändra ditt liv? Blir du motiverad att vara mer generös, omtänksam och förlåtande? Kom ihåg att den här gåvan från Jehova utan tvivel är den största gåvan någonsin. (1 Petr. 3:18) w16.01 2:1, 2, 4, 5

De som har blivit smorda kanske undrar: ”Varför har jag blivit utvald? Varför just jag och inte någon annan?” De kanske till och med betvivlar att de är värdiga att få den himmelska kallelsen. Men de betvivlar inte att de har fått den. De känner en oerhörd glädje och tacksamhet och instämmer i det Petrus skrev under inspiration: ”Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader; i överensstämmelse med sin stora barmhärtighet har han nämligen gett oss en ny födelse till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, till ett oförgängligt och obefläckat och aldrig förbleknande arv. Det är förvarat i himlarna åt er.” (1 Petr. 1:3, 4) När de smorda läser de här orden tvivlar de inte en sekund på att deras himmelske Far riktar sig direkt till dem. w16.01 3:11, 12