Februari

Jehova vill att alla som tillber honom ska må bra. Han är nära var och en av oss, och han lägger märke till när vi känner oss överväldigade av negativa känslor. (Ps. 145:18, 19) Tänk på vad han gjorde för profeten Elia. Han levde under en svår tid i Israels historia. Mäktiga personer i Israel som trotsade Jehova förföljde dem som tillbad honom, och Elia blev en särskild måltavla. (1 Kung. 19:1, 2) Dessutom trodde han att han var den ende som fortfarande tjänade Jehova. (1 Kung. 19:10) Jehova såg situationen direkt. Han sände en ängel som försäkrade honom om att han inte var ensam, utan att det fortfarande fanns många israeliter som tjänade Jehova troget. (1 Kung. 19:5, 18) När Jesus lärjungar blev oroliga försäkrade han dem om att de skulle få en stor andlig familj. (Mark. 10:29, 30) Och Jehova, vår himmelske Far, lovar att han kommer att hjälpa dem som vill tjäna honom. (Ps. 9:10) w21.06 23:3, 4

Många blir irriterade på oss därför att vi med Bibelns hjälp avslöjar falska religiösa uppfattningar. Många samfund lär att Gud straffar de onda i ett brinnande helvete, och de använder den läran för att behålla människor i sitt grepp. Men vi som tillber Jehova, kärlekens Gud, hjälper människor att förstå att den läran är falsk. Många får också lära sig att själen är odödlig. Vi avslöjar det hedniska ursprunget till den läran, som – om den hade varit sann – hade gjort uppståndelsen helt poänglös. Många lär också ut att allt är förutbestämt och styrs av ödet, men vi lär att människan har en fri vilja och kan välja att tjäna Gud. Hur reagerar religiösa ledare på allt det här? Ofta blir de rasande! Om vi älskar sanningen måste vi godta det som kommer från Gud. (Joh. 8:45, 46) Till skillnad från Satan djävulen håller vi fast vid sanningen, kosta vad det kosta vill. (Joh. 8:44) Gud vill att hans folk ska ”avsky det onda” och ”[hålla] fast vid det goda”, precis som Jesus gjorde. (Rom. 12:9; Hebr. 1:9) w21.05 19:10, 11

Vad ska du göra om du upptäcker att du har fastnat i stolthetens eller girighetens snara? Ge inte upp! Paulus sa att de som har fångats i ”djävulens snara” kan ta sig ur den. (2 Tim. 2:26) Glöm aldrig att Jehova är mäktigare än Satan! Om vi tar emot Jehovas hjälp kan vi alltså ta oss ur vilken snara eller fälla djävulen än har gillrat. Något som är ännu bättre än att ta sig ur Satans fällor är ju såklart att undvika att falla i dem från första början. Det kan vi bara göra med Jehovas hjälp. Så be Jehova varje dag att han ska hjälpa dig att upptäcka om stolthet och girighet har börjat påverka ditt tänkesätt och dina handlingar. (Ps. 139:23, 24) Låt aldrig de här otrevliga egenskaperna få greppet om dig! Satan har varit en jägare i tusentals år. Men snart kommer han själv att fångas och bindas, och till slut kommer han att bli tillintetgjord. (Upp. 20:1–3, 10) Vi längtar efter den dagen! Men fram till dess, var uppmärksam på Satans snaror. Gör ditt bästa för att inte bli stolt eller girig. Var besluten att ”motarbeta djävulen, så ska han fly från [dig]”. w21.06 24:15–17

Jehova fylls av glädje när någon tar emot Bibelns sanningar och sprider dem vidare till andra. (Ords. 23:15, 16) Så vad glad Jehova måste vara när han ser det som händer i dag! Tänk till exempel på vad som hände under tjänsteåret 2020. Trots en global pandemi leddes 7 705 765 bibelkurser, och 241 994 personer överlämnade sig åt Jehova och blev döpta. Och de här nya lärjungarna kommer i sin tur att leda bibelkurser och göra ännu fler lärjungar. (Luk. 6:40) Vi kan vara helt övertygade om att vi gör Jehova glad när vi undervisar andra och gör lärjungar. Arbetet med att göra lärjungar kräver stor ansträngning. Men tänk att vi med Jehovas hjälp kan få ha en liten del i att hjälpa människor att få ett nära förhållande till honom. Skulle vi kunna ha som mål att sätta i gång och leda åtminstone en bibelkurs? Vi kanske kommer att bli förvånade över vad som händer när vi tar alla chanser att erbjuda en bibelkurs. w21.07 26:14–16

Kung David gav mycket pengar och andra värdefulla saker som bidrag till tempelbygget. (1 Krön. 22:11–16) Vi kanske inte längre har krafter nog för att kunna hjälpa till vid byggprojekt inom organisationen, men vi kan fortsätta ge vårt stöd till sådana projekt genom att bidra så gott vi kan ekonomiskt. Och vi kan dela med oss av den erfarenhet vi har samlat på oss till de yngre. Paulus var också generös. Han lät Timoteus följa med på missionsresor och delade med sig av sin kunskap och erfarenhet när det gällde att predika och undervisa. (Apg. 16:1–3) Den här övningen hjälpte Timoteus att utföra sin tjänst på bästa sätt. (1 Kor. 4:17) Och sedan förde Timoteus vidare Paulus kunskap till andra. w21.09 36:14, 15

Vad kan vi lära oss av Apollos och Paulus? Båda männen var väl insatta i Skrifterna. Båda var välkända och duktiga lärare, och båda hade hjälpt till med att göra många lärjungar. Men ingen av dem såg den andre som en konkurrent. (Apg. 18:24) Ett tag efter att Apollos hade lämnat Korinth så bad Paulus honom att återvända dit. (1 Kor. 16:12) Apollos använde sina förmågor på ett bra sätt – för att predika de goda nyheterna och för att stärka sina bröder. Vi förstår också att Apollos var ödmjuk. Det finns ju inget som tyder på att han blev irriterad när Aquila och Priscilla ”förklarade Guds väg ännu mer ingående för honom”. (Apg. 18:24–28) Paulus visste att Apollos var duktig och gjorde mycket i sanningen, men han kände sig inte hotad av honom. När vi läser vad Paulus skrev till korinthierna ser vi vilken ödmjuk och fin inställning han hade. (1 Kor. 3:4–6) w21.07 28:15–17

Adam och Eva valde att vara olydiga mot Jehova, så det var inte mer än rätt av honom att ta ifrån dem den här platsen. Men deras barn då? I sin stora kärlek gjorde Jehova det möjligt för människor som lyder honom att bli adopterade in i hans familj. Och det här gjorde han genom att offra ”sin enfödde son”. (Joh. 3:16) Tack vare lösenoffret blir 144 000 trogna människor adopterade som Guds söner. (Rom. 8:15–17; Upp. 14:1) Dessutom finns det miljontals andra människor som troget gör Jehovas vilja. De ser fram emot att få bli fullvärdiga medlemmar av Guds familj efter det slutliga provet efter de tusen åren. (Ps. 25:14; Rom. 8:20, 21) Men redan nu kan de kalla Jehova, som gett dem livet, för sin Far. (Matt. 6:9) Och även alla som uppstår kommer att få möjligheten att lära sig vad Jehova förväntar sig av dem. De som tar till sig av det och följer hans vägledning kommer också att få ingå i hans familj till slut. w21.08 30:10, 11

Paulus hade fått i uppgift att predika, och det var det viktigaste i hans liv i flera decennier. Han undervisade ”offentligt och från hus till hus”. (Apg. 20:20) Han tog alla chanser att vittna. Han passade till exempel på att vittna för några inflytelserika personer när han väntade på sina vänner i Aten, och de var intresserade av hans budskap. (Apg. 17:16, 17, 34) Till och med när han satt i husarrest vittnade han för så många som möjligt. (Apg. 28:16–24; Fil. 1:13, 14) Paulus använde tiden väldigt smart. Han frågade ofta andra om de ville följa med honom i tjänsten. På sin första missionsresa tog han till exempel med sig Johannes Markus, och på sin andra tog han med sig Timoteus. (Apg. 12:25; 16:1–4) Paulus tog säkert möjligheten att lära dem hur en församling ska organiseras och hur man blir en bra undervisare. Han visade dem säkert också hur man tar hand om vännerna och gör herdebesök. (1 Kor. 4:17) w22.03 14:5, 6

En del säger att de bara tror på sådant som de kan se och att de därför inte tror på en skapare. Men samtidigt frångår de det resonemanget när det gäller annat som är osynligt, till exempel gravitationen, eftersom de ser bevis för att den existerar. På liknande sätt bygger den tro som Bibeln talar om på bevis på ”verkligheter som man inte kan se”. (Hebr. 11:1) Det krävs tid och ansträngning att själv sätta sig in i bevisen, och det är inte alla som har motivationen att göra det. Och har man inte undersökt bevisen kanske man drar slutsatsen att Gud inte existerar. En del forskare har bara utgått från att det inte finns en skapare därför att skapelsen inte har lärts ut på universiteten. Men efter att ha undersökt bevisen har en del av dem blivit övertygade om att Gud har skapat universum. Och de har lärt känna Jehova och börjat älska honom. Vi måste alla, oavsett utbildning, bygga upp vår tro på Gud. w21.08 32:1, 6, 7

Jesus berättade liknelsen om den förlorade sonen för att ge oss en bild av hur mycket Jehova älskar att visa barmhärtighet. Sonen reste till ett avlägset land, och där ”festade han upp hela sitt arv”. (Luk. 15:13) Senare ångrade han sina dåliga val, ödmjukade sig och bestämde sig för att återvända hem. Hur skulle pappan reagera? Jesus sa: ”Redan på långt håll fick hans far syn på honom, och han fylldes av medkänsla och sprang fram och kramade och kysste sin son.” Pappan var inte hård och nedlåtande mot honom. I stället förlät han sin son och välkomnade honom tillbaka till familjen. Sonen hade syndat allvarligt, men eftersom han visade äkta ånger var pappan barmhärtig och förlät honom. Pappan i liknelsen är en bild av Jehova. På det här vackra sättet illustrerade Jesus hur gärna Jehova förlåter syndare som uppriktigt ångrar sig. (Luk. 15:17–24) w21.10 41:4, 6

Många religiösa ledare har gjort allt de kan för att dölja att Gud har ett namn. De har utelämnat namnet från sina bibelöversättningar och i en del fall till och med förbjudit att man använder namnet i sina kyrkor. Är det någon som kan förneka att det bara är Jehovas vittnen som ger Guds namn den respekt och ära som det förtjänar? Vi gör Guds namn mer känt än någon annan religiös grupp. Det är ett sätt för oss att visa att vi verkligen lever upp till vårt namn – Jehovas vittnen. (Jes. 43:10–12) Vi har tryckt över 240 miljoner exemplar av Nya världens översättning av Bibeln, som genomgående använder Guds namn. Och vi ger ut litteratur som använder namnet Jehova på mer än 1 000 språk. w21.10 42:9, 10

Vi tillber Jehova när vi hjälper och stöttar våra bröder och systrar. Jehova lovade att välsigna israeliterna när de var generösa mot de fattiga. (5 Mos. 15:10) Och varje gång vi hjälper en broder eller syster, så ser Jehova det som en gåva till honom. (Ords. 19:17) Vid ett tillfälle när Paulus satt fängslad fick han en gåva från vännerna i Filippi. Han sa att den var som ”ett slaktoffer som Gud tar emot med glädje”. (Fil. 4:18) Tänk på vännerna i din församling och fundera på om det finns någon du kan hjälpa. Jehova blir glad när vi lägger tid, energi och pengar på att hjälpa andra. Han ser det som en del av vår tillbedjan. (Jak. 1:27) Vi ger av vår tid och våra krafter när vi tillber Jehova, men det känns ändå inte tungt. (1 Joh. 5:3) Och det beror på att vi motiveras av kärlek till Jehova och våra bröder och systrar. w22.03 13:14, 15

För att kunna visa medkänsla med våra bröder och systrar behöver vi sätta oss in i vilka problem de kämpar med. En syster kanske har ett allvarligt hälsoproblem. Hon är inte den som klagar, men hon skulle säkert bli väldigt glad för lite praktisk hjälp. Skulle hon och hennes familj kanske uppskatta några matlådor eller lite hjälp med städningen? En broder kanske har blivit av med jobbet. Skulle ett litet ekonomiskt bidrag, kanske anonymt, vara precis det han behöver för att hålla sig flytande tills han hittar ett nytt jobb? Vi behöver inte vänta på att våra bröder och systrar ska be om hjälp, utan vi kan göra som Jehova och ta initiativet till att visa medkänsla. Han låter ju solen gå upp varje dag utan att vi ens ber om det. Och solens strålar värmer alla, inte bara dem som är tacksamma. Håller du inte med om att det blir tydligt hur mycket Jehova älskar oss när vi ser hur han tar hand om oss och ger oss det vi behöver? Vi älskar verkligen Jehova för att han är så omtänksam och generös. w21.09 38:12, 13

Jehovas lojala kärlek får honom att vara förlåtande. När Jehova lägger märke till att en människa lämnar sitt orätta uppförande och ångrar sig, får hans lojala kärlek honom att vara förlåtande. David sa så här om Jehova: ”Han behandlar oss inte som vi förtjänar, han lönar oss inte för vår synd.” (Ps. 103:8–11) David visste av egen erfarenhet hur tungt det är att gå omkring med dåligt samvete. Men han fick också uppleva att Jehova ”förlåter villigt”. Vad är det som får Jehova att förlåta? Svaret finns i dagens bibelvers. Ja, precis som David sa i sin bön, så är det Jehovas stora lojala kärlek som får honom att förlåta dem som vänder sig till honom. När vi gjort något fel är det inte konstigt att vi får dåligt samvete – det kan till och med vara bra för oss. Det kan få oss att ångra oss och rätta till situationen. w21.11 44:11, 12

Jehova älskar sitt namn, och han vill att alla ska ha respekt för det. (Jes. 42:8) Men hans goda namn och rykte har blivit smutskastat i ungefär 6 000 år. (Ps. 74:10, 18, 23) Allt började när djävulen (som betyder ”förtalare”) anklagade Gud för att undanhålla Adam och Eva något som de behövde. (1 Mos. 3:1–5) Ända sedan dess har Jehova blivit anklagad för att inte ge oss människor det vi behöver. Jesus var djupt bekymrad över att hans Fars namn blev vanärat. Som den högste i universum har Jehova rätt att styra över himlen och jorden, och hans sätt att styra är det allra bästa. (Upp. 4:11) Men djävulen har försökt få änglar och människor att tro att Gud inte har den rätten. Snart kommer den här frågan att avgöras en gång för alla. När hans rike inför verklig fred och säkerhet på jorden kommer det att bli tydligt för alla att hans styre är det bästa. w21.07 27:5, 6

Det är helt naturligt att man som familjeöverhuvud vill se till att familjen har mat, kläder och någonstans att bo. Kämpar du för att få ekonomin att gå ihop? Det är ingen enkel situation. Men trots allt kanske du kan se den här situationen som en möjlighet att stärka din tro. Vänd dig till Jehova i bön, och läs sedan Jesus ord i Matteus 6:25–34 och begrunda dem. Tänk också på exempel från vår tid som visar att Jehova alltid tar hand om dem som är fullt upptagna i tjänsten för honom. (1 Kor. 15:58) Det här kommer att stärka din tillit till att din himmelske Far kommer att hjälpa dig precis som han har hjälpt andra. Han vet vad du behöver, och han vet hur han ska ge dig det. När du får uppleva hur Jehova hjälper dig kommer din tro att bli starkare, så att du kan klara av ännu större prövningar i framtiden. w21.11 47:3, 6

Många kristna har ställts inför motstånd och andra svåra prövningar. Men tack vare sin starka tro på lösenoffret har de kunnat hålla ut och fortsätta predika långt upp i åren. Tänk på aposteln Johannes. Han predikade lojalt sanningen om Jesus och lösenoffret, förmodligen i över 60 år. När han var närmare 100 år betraktades han tydligtvis som ett så stort hot mot det romerska riket att han fängslades på ön Patmos. Hans brott? Han ”hade talat om Gud och vittnat om Jesus”. (Upp. 1:9) Vilket enastående exempel på tro och uthållighet! I sina inspirerade skrifter uttryckte Johannes sin djupa kärlek till Jesus och sin uppskattning av lösenoffret. Han nämnde lösenoffret eller den nytta vi kan ha av det mer än hundra gånger. (1 Joh. 2:2) Det är tydligt att Johannes uppskattade lösenanordningen. w21.04 16:9, 10

Jehova förväntade att israeliterna skulle vara omtänksamma mot dem som hade fysiska begränsningar. De fick till exempel inte förbanna någon som var döv. Det skulle kunna handla om att hota eller prata illa om personen. Tänk vad elakt att göra så mot någon som var döv! Eftersom han inte hörde vad som sades kunde han ju inte försvara sig. I 3 Moseboken 19:14 stod det också att israeliterna inte fick lägga något i vägen för den som var blind. Ett uppslagsverk säger så här om människor med fysiska begränsningar: ”I Främre Orienten blev de ofta orättvist och grymt behandlade.” (R.K. Harrison, 1980: Leviticus: An Introduction and Commentary) Någon hänsynslös människa kanske lade ut ett hinder för en blind person för att skada honom eller för att driva med honom. Så elakt! Den här lagen hjälpte israeliterna att förstå att de skulle vara omtänksamma mot dem som hade fysiska begränsningar. w21.12 49:3, 4

Jakob var orolig att hans bror Esau fortfarande var arg på honom. Han bad intensivt till Jehova om saken, sedan skickade han en generös gåva till Esau. (1 Mos. 32:9–15) När de båda bröderna äntligen träffades ansikte mot ansikte tog Jakob initiativet och visade Esau stor respekt. Han bugade sig för honom, inte en gång, inte två gånger, utan hela sju gånger! Tack vare att han var ödmjuk och respektfull kunde bröderna försonas. (1 Mos. 33:3, 4) Vi kan lära oss mycket av hur Jakob förberedde sig och hur han bemötte Esau när de träffades. Han var ödmjuk och bad Jehova om hjälp. Sedan visade han att han verkligen menade det han hade bett om genom att göra sitt bästa för att få tillbaka en bra relation till sin bror. Och när de träffades gick Jakob inte in i någon diskussion med Esau om vem som hade rätt och vem som hade fel. Hans mål var att försonas med sin bror. Kan du efterlikna Jakob? (Matt. 5:23, 24) w21.12 51:11, 12

När du tänker på att Jesus har dött för dina synder kanske du känner att du inte är värd en sådan stor kärlekshandling. Vad kan det i så fall bero på? Vårt ofullkomliga hjärta kan lätt lura oss och få oss att känna oss värdelösa eller omöjliga att älska. (1 Joh. 3:19) Då behöver vi komma ihåg att ”Gud är större än vårt hjärta”. Jehovas kärlek och önskan att förlåta är mycket starkare än de negativa känslor vi kan ha. Vi måste övertyga oss själva om att Jehova älskar oss. För att göra det behöver vi se till att ofta läsa Bibeln, be och vara tillsammans med andra som tjänar Jehova. Varför är det så viktigt? Jehovas fina personlighet kommer att bli ännu mer tydlig för dig, och du kommer att märka att han älskar dig. Och att begrunda det du läser kommer att hjälpa dig att tänka rätt och få perspektiv på saker. (2 Tim. 3:16) w21.04 17:12, 13

För att få en stark tro behöver vi göra mer än att bara lära oss fakta. Vi behöver också tänka på det vi får lära oss. Vi kan lära oss något av den som skrev Psalm 77. Han kände det som att Jehova inte godkände honom och de andra israeliterna. Det här gjorde honom så orolig att han låg vaken om nätterna. (Vers 2–8) Vad gjorde han? Han sa till Jehova: ”Jag ska tänka på allt du har gjort och begrunda dina gärningar.” (Vers 12) Han kände såklart till allt som Jehova hade gjort för sitt folk förr i tiden. Men han undrade ändå: ”Har Gud glömt att visa godhet, eller har hans vrede trängt undan hans barmhärtighet?” (Vers 9) Han tänkte på vad Jehova hade gjort och tillfällen när han hade visat medkänsla och omtanke. (Vers 11) Vad ledde det till? Skribenten blev övertygad om att Jehova aldrig skulle överge sitt folk. (Vers 15) w22.01 5:17, 18

Hur känner Jehova för trogna män och kvinnor som har dött? Han längtar efter att få se dem igen! (Job 14:15) Tänk hur mycket han måste sakna sin vän Abraham, och Mose, som han talade med ”ansikte mot ansikte”. (2 Mos. 33:11; Jak. 2:23) Och han måste längta efter att få höra David och de andra psalmisterna sjunga sina vackra lovsånger. (Ps. 104:33) Även om alla de här personerna är döda så har Jehova inte glömt dem. (Jes. 49:15) Han kommer ihåg varenda liten detalj i deras personlighet. En vacker dag kommer han att ge dem livet tillbaka. Och då kan han återigen höra deras innerliga böner och ta emot deras tillbedjan. De här tankarna kan vara till tröst och hjälp för dig om du har förlorat någon som du älskar. Redan vid upproret i Eden visste Jehova att förhållandena skulle bli värre och värre innan de kunde bli bättre. Jehova hatar ondskan, orättvisan och våldet som präglar den här världen. w21.07 27:11, 12

När vi visar att vi älskar våra medtroende visar vi också att vi uppskattar lösenanordningen. Varför det? Därför att Jesus inte har gett sitt liv bara för oss, utan också för våra bröder och systrar. Om han var beredd att ge sitt liv för dem måste de betyda väldigt mycket för honom. (1 Joh. 3:16–18) Vi kan visa hur mycket vi älskar våra bröder och systrar genom vårt sätt att vara mot dem. (Ef. 4:29, 31–5:2) Vi kan hjälpa dem när de är sjuka eller när de går igenom svåra prövningar, till exempel naturkatastrofer. Men vad ska vi göra när en medtroende säger eller gör något som sårar oss? Tycker du ibland att det är svårt att lägga bort bittra känslor och gå vidare? (3 Mos. 19:18) Följ i så fall det här rådet: ”Fortsätt att ha överseende med varandra och att villigt förlåta varandra, även om era anklagelser är berättigade. Precis som Jehova villigt har förlåtit er ska ni också förlåta varandra.” (Kol. 3:13) Varje gång vi förlåter en broder eller syster visar vi vår himmelske Far att vi verkligen uppskattar lösenoffret. w21.04 16:12, 13

Vi kanske gör mycket för Jehova och har fått hjälpa många in i sanningen. Men vi inser att det aldrig hade gått utan Jehovas välsignelse. Vi kan lära oss något av Apollos och Paulus: Ju mer framträdande roll vi har i församlingen, desto större möjlighet har vi att bidra till friden. Vi är så tacksamma för att de förordnade bröderna tänker på friden och enheten genom att grunda sina råd på Bibeln och inte rikta fokus på sig själva, utan på vårt föredöme, Jesus. (1 Kor. 4:6, 7) Vi har alla olika förmågor som Jehova har gett oss. Det kanske känns som att vi inte kan bidra med så mycket, men alla de små saker vi gör för att bidra till friden är som alla de små stygn som håller ihop ett klädesplagg. Vi vill alla anstränga oss för att aldrig försöka verka bättre än någon annan, utan i stället bidra till friden och enheten i församlingen. (Ef. 4:3) w21.07 28:18, 19

Du kan vara helt säker på att du kommer att få träffa dem du saknar igen. Att Jesus grät när han tröstade sina sörjande vänner visar att han verkligen längtar efter att få uppväcka dem som har dött. (Joh. 11:35) Du kan stötta dem som sörjer. Jesus grät tillsammans med Marta och Maria, men han lyssnade också på dem och tröstade dem. (Joh. 11:25–27) Det kan vi också göra när någon sörjer. Dan, en äldste som bor i Australien, säger: ”När min fru hade dött behövde jag verkligen få hjälp och stöd, och då var det flera par som tog sig tid att lyssna på mig både dag och natt. Jag kände inte att jag behövde hålla tillbaka min sorg, och de var inte obekväma med att jag grät. De hjälpte mig också med praktiska saker, som att tvätta bilen, åka och handla och laga mat, när jag kände att det blev för mycket för mig. Dessutom bad de ofta med mig. De visade sig vara sanna vänner och som ’en bror i svåra tider’.” (Ords. 17:17) w22.01 3:8, 9

Jehova vill vårt bästa. (Ords. 4:20–22) Han visar hur mycket han älskar oss när han ger oss råd genom Bibeln, bibliska publikationer eller medtroende. (Hebr. 12:9, 10) Fokusera på rådet, inte på hur det gavs. Ibland kan det kännas som att ett råd hade kunnat ges på ett bättre sätt. Den som ger råd måste såklart försöka göra det på ett bra sätt, så att det är lätt att ta emot. (Gal. 6:1) Men när det är vi som får råd måste vi försöka fokusera på själva rådet, även om vi har åsikter om hur det gavs. Fråga dig själv: ”Även om jag tycker att rådet gavs på ett klumpigt sätt, kan det ändå ligga någon sanning i det? Kan jag bortse från bristerna hos den som gav rådet och dra nytta av det han sa?” Oavsett vilket råd du får kan du försöka tänka på vilken nytta du kan ha av det. w22.02 7:13, 14

Jehova vet att det tar tid för oss och att det kräver en hel del ansträngning om vi ska kunna arbeta bort dåliga tankar och vanor. (Ps. 103:13, 14) Han ger oss vishet, styrka och det stöd vi behöver för att kunna förändra vår personlighet. Och det gör han med hjälp av Bibeln, sin ande och sin organisation. Gör en självanalys med hjälp av Bibeln. Den är som en spegel och den kan hjälpa dig att analysera ditt sätt att tänka, prata och uppföra dig. (Jak. 1:22–25) Och Jehova finns alltid där för dig. Han vet bäst vilken hjälp du behöver, för han känner dig utan och innan. (Ords. 14:10; 15:11) Så se till att bön och bibelstudium blir en del av din dagliga rutin. Var övertygad om att Jehovas värderingar är de bästa. Allt Jehova ber oss att göra är bra för oss. De som tar till sig av hans värderingar och lever efter dem får självrespekt och en mening med livet och blir lyckliga. (Ps. 19:8–11) w22.03 10:8–10

Vi tillber Jehova när vi bygger och underhåller Rikets salar och sammankomsthallar. I Bibeln kallas arbetet med att göra tälthelgedomen och inredningen till den för ”det heliga arbetet”. (2 Mos. 36:1, 4) Jehova har samma syn på byggprojekt inom organisationen i dag, och han ser det som en del av vår tillbedjan. En del bröder och systrar lägger mycket tid på det här, och det är något vi uppskattar väldigt mycket. Självklart är de med i tjänsten också. Och en del av dem vill bli pionjärer och ansöker om det. De äldste godkänner naturligtvis deras ansökan om de kan. Det visar att de uppskattar de här vännernas hårda arbete och att de understöder byggverksamheten. Och vi kan alla hjälpa till att hålla våra möteslokaler rena och i gott skick även om vi inte kan vara med och bygga. w22.03 13:11, 12