Juli

Uteslutningsanordningen kommer från Jehova. Den är till det bästa för alla, även för den som har gjort fel. Om man får höra negativa kommentarer om hur ett sådant ärende har hanterats, så kommer det förmodligen ursprungligen från någon som har valt att inte berätta hela sanningen. Vi har helt enkelt inte hela bilden. Så lita på att de äldste som behandlade ärendet var noga med att följa principerna i Bibeln och att de känner ett ansvar inför Jehova. (2 Krön. 19:6) När du understöder de äldstes beslut kan du faktiskt hjälpa den som är utesluten att komma tillbaka till Jehova. ”Det var extremt svårt att bryta kontakten med vår vuxne son”, säger Elizabeth. ”Men efter att han hade blivit återupptagen erkände han att beslutet att utesluta honom var helt rätt. Och längre fram sa han att han hade lärt sig mycket av det.” w21.09 39:11, 12

Tänk dig in i änkans situation. Hon önskade säkert att hon hade kunnat ge mer åt Jehova. Men hon gjorde vad hon kunde; hon gav Jehova sitt allra bästa. Och Jesus visste att hennes bidrag var väldigt mycket värt i Jehovas ögon. Här kommer en viktig lärdom: Jehova blir verkligen glad när vi ger honom vårt bästa och är helhjärtade i vår tjänst. (Matt. 22:37; Kol. 3:23) Han kräver aldrig mer av oss än vi klarar av. Den här principen kan vi tillämpa på hur mycket tid och energi vi lägger på vår tillbedjan, till exempel när det gäller tjänsten och mötena. Hur kan du använda lärdomen från den här skildringen för att hjälpa andra? Försök att tänka på specifika vänner som skulle behöva få höra att det de gör är värdefullt för Jehova. Det kan till exempel vara en äldre syster som kanske har dåligt samvete eller känner sig värdelös för att hon inte längre kan göra lika mycket i tjänsten som tidigare. w21.04 14:17, 19, 20

Jehova vet när det är rätt tid att göra slut på den här onda världen. Hans tålamod har gjort det möjligt för miljontals människor att lära känna honom och börja tillbe honom. Vi är verkligen glada att Jehova har låtit det gå tillräckligt lång tid för att vi ska hinna födas, få ett nära förhållande till honom och kunna överlämna oss åt honom. När Jehova belönar alla de miljoner människor som hållit ut till slutet kommer ingen längre att ifrågasätta hans beslut att visa tålamod och uthållighet. Trots all smärta och allt lidande som Satan orsakar fortsätter Jehova att vara ”den lycklige Guden”. (1 Tim. 1:11) Vi kan på liknande sätt fortsätta att vara glada om vi tålmodigt väntar på att Jehova ska upphöja sitt namn, försvara sin rätt att styra, göra slut på all ondska och lösa alla de problem vi brottas med. Vi vill inte ge upp nu, utan fortsätta att vara uthålliga och hämta styrka i att veta att Jehova också är det. w21.07 27:18, 19

Många under det första århundradet förkastade Jesus. I deras ögon var han bara sonen till en fattig snickare. Dessutom var han från Nasaret, en stad som inte ansågs vara särskilt betydande. Till och med Natanael, som senare blev en lärjunge till Jesus, sa: ”Kan det komma något bra från Nasaret?” Han kanske tänkte på profetian i Mika 5:2, där det står att Messias skulle födas i Betlehem, inte i Nasaret. Profeten Jesaja förutsade att Messias fiender inte skulle bry sig om att undersöka hans bakgrund. (Jes. 53:8) Om de här människorna hade tagit sig tid att undersöka fakta hade de kunnat ta reda på att Jesus var född i Betlehem och att han var en avkomling till kung David. (Luk. 2:4–7) Jesus var alltså född i den stad som nämndes i profetian i Mika 5:2. Så vad var problemet? Folk drog förhastade slutsatser. De hade inte alla fakta, och därför förkastade de Jesus. w21.05 18:4–6

Det finns fina exempel i Bibeln på sådana som lyssnade på råd och blev välsignade. Tänk på Job. Han älskade Jehova, men han var inte perfekt. När han var under stor press sa han en del saker som inte stämde. Det gjorde att han fick några tydliga råd från både Elihu och Jehova. Hur reagerade han på det? Han var ödmjuk och tog emot råden. Han sa: ”Jag talade utan att förstå ... Därför tar jag tillbaka vad jag har sagt och ångrar mig verkligen i stoft och aska.” (Job 42:3–6, 12–17) Det märktes att han var ödmjuk när han tog emot råd från Elihu trots att Elihu var mycket yngre än han. (Job 32:6, 7) Om vi är ödmjuka kan vi också ta emot ett råd, även om vi inte tycker att vi behöver det eller om den som ger rådet är yngre än vi. Finns det någon av oss som inte behöver arbeta på andens frukt eller bli skickligare i tjänsten? w22.02 7:8, 12

Alla i församlingen behöver hjälpas åt för att skapa en kärleksfull och fridfull atmosfär där ingen känner sig övergiven. Det vi säger och gör kan verkligen göra stor skillnad. Vad kan du göra för att hjälpa dem som är ensamma i sanningen att känna att de är en del av församlingen? Ta första steget till en vänskap. Vi kan börja med att ge de nya i församlingen ett varmt välkomnande. (Rom. 15:7) Men vi vill inte låta det stanna där. Vi vill bygga upp starka vänskapsrelationer som blir bestående. Så engagera dig i de nya och nyinflyttade, och visa att du bryr dig om dem. Försök att få en bild av deras situation utan att ställa alltför närgångna frågor. En del har inte så lätt att uttrycka sina känslor, så försök inte tvinga dem att prata. Ställ vänliga frågor som gör det lätt för dem att öppna sig, och lyssna tålmodigt på det de säger. Du skulle till exempel kunna fråga hur de kom i kontakt med sanningen. w21.06 23:13, 14

Vi är verkligen tacksamma för att vi får tjäna Jehova som ”en enda hjord under en enda herde”. På sidan 165 i boken Organiserade för att göra Jehovas vilja står det: ”Vi är glada att vi har en sådan enhet, men vi har också ett ansvar att stärka den.” Därför vill vi försöka ”se våra bröder och systrar som Jehova ser dem”. Jehova är rädd om alla sina små barn, så är du rädd om dina bröder och systrar? Du kan vara säker på att Jehova ser och uppskattar allt du gör för att hjälpa och ta hand om dem. (Matt. 10:42) Vi älskar våra bröder och systrar i församlingen, så vi skulle aldrig vilja ”lägga ut hinder eller stötestenar för någon” av dem. (Rom. 14:13) Vi tänker att de är bättre än vi är, och vi vill gärna förlåta dem. Och vi vill inte falla på grund av något som någon annan gör. Vi vill alltid ”sträva efter det som leder till frid och göra sådant som bygger upp”. (Rom. 14:19) w21.06 25:16, 17

Om vi är noga med att studera och tillämpa de råd vi får från Bibeln och Jehovas organisation kommer vi undan för undan att utveckla kristna egenskaper. Det gör också att vi kommer närmare Jehova. Jesus använde en liknelse för att förklara hur budskapet om riket slår rot och börjar växa i en person med rätt hjärteinställning. Han sa: ”Säden skjuter upp och växer sig hög, men han [jordbrukaren] vet inte riktigt hur det går till. Jorden ger avkastning av sig själv steg för steg: först strået, sedan axet och slutligen mogna korn i axet.” (Mark. 4:27, 28) Vad ville Jesus lära oss? Precis som det tar tid för en planta att växa till, så tar det tid för en person som lär känna Jehova att växa andligen. I takt med att de vi studerar Bibeln med närmar sig Jehova så ser vi hur de gör den ena förändringen efter den andra. (Ef. 4:22–24) Men vi måste komma ihåg att det är Jehova som får de här sanningskornen att växa. w21.08 31:4, 5

En person som njuter av det han har för ögonen uppskattar det han har i sin nuvarande situation. En person som däremot längtar efter annat kommer aldrig att kunna känna sig riktigt nöjd. Så vad är lärdomen för oss? Vi behöver fokusera på det vi har och på de mål som är rimliga att nå – det är det som kommer att ge oss glädje. Är det verkligen möjligt att vara nöjd med sin nuvarande situation? Det är ju trots allt helt naturligt att vilja göra nya saker allteftersom tiden går. Det är faktiskt möjligt, och vi kan till och med njuta av den – och inte bara finna oss i den. Hur kan vi göra det? Svaret finns i Jesus liknelse om talenterna, som finns i Matteus 25:14–30. Den kan lära oss mycket om hur man kan känna glädje och till och med öka glädjen i tjänsten för Jehova. w21.08 33:5, 6

Jehova känner verkligen för dem som är förkrossade. Och vi kan alla hjälpas åt att uppmuntra våra kära bröder och systrar; det är inte en uppgift bara för de äldste. Vi kan bland annat uppmuntra dem genom att visa att vi uppriktigt bryr oss om dem. Jehova kan använda oss alla för att visa hur mycket han älskar sina tjänare. (Ords. 19:17) Vi kan också underlätta för våra bröder och systrar genom att vara ödmjuka. Vi vill inte rikta strålkastarljuset på oss själva och på så sätt väcka avundsjuka hos andra. Nej, i stället vill vi använda våra förmågor och vår kunskap för att uppmuntra varandra. (1 Petr. 4:10, 11) Vi kan lära oss mycket om hur vi ska behandla andra genom att se på hur Jesus behandlade sina efterföljare. Han var den mest beundransvärda människa som någonsin levt. Men samtidigt var han ”mild och ödmjuk”. (Matt. 11:28–30) När han undervisade använde han ett enkelt språk och illustrationer som gick rakt in i hjärtat på enkla människor. (Luk. 10:21) w21.07 29:11, 12

Ta initiativet till att prata med de äldre. De kanske ser lite sämre nu, går lite långsammare och har lite svagare röst, men de är unga i sinnet och har ett gott namn hos Jehova. (Pred. 7:1) Kom ihåg varför de är så värdefulla för honom. Fortsätt att visa dem ära. Var som Elisa. Han insisterade på att stanna kvar vid Elias sida deras sista dag tillsammans. Tre gånger sa han: ”Jag lämnar dig inte.” (2 Kung. 2:2, 4, 6) Visa att du verkligen bryr dig om de äldre genom att ställa frågor till dem. (Ords. 1:5; 20:5; 1 Tim. 5:1, 2) Du kan till exempel fråga: ”Vad var det som övertygade dig om att du hade hittat sanningen?” ”Hur har det som du har upplevt i sanningen gjort att du kommit närmare Jehova?” ”Vad har hjälpt dig att bevara glädjen i tjänsten?” (1 Tim. 6:6–8) Och lyssna och njut när de sedan delar med sig av sin berättelse. w21.09 35:14, 15

Vad är det som får oss att ta del i arbetet med att predika och göra lärjungar? Det är framför allt vår kärlek till Jehova. När du gör ditt bästa i tjänsten visar du att du verkligen älskar honom. (1 Joh. 5:3) Om du tänker efter så har din kärlek till Jehova redan fått dig att börja predika från hus till hus. Tyckte du att det var lätt? Antagligen inte. Du var säkert väldigt nervös när du tog din första dörr i tjänsten, men du visste att det var det Jesus ville att du skulle göra. Så du följde befallningen, och med tiden har det säkert blivit lättare för dig att gå i tjänsten. Men hur känner du för att leda en bibelkurs? Blir du nervös av bara tanken? Kanske. Men om du ber Jehova om hjälp att hantera den känslan och våga erbjuda en bibelkurs, så kan han hjälpa dig att få en starkare önskan att göra lärjungar. w21.07 26:7

Förr i tiden brukade man märka slavar för att visa vem som ägde dem. På liknande sätt kommer de politiska systemen i vår tid att kräva att alla har ett symboliskt märke på sin hand eller panna. Människors tankar och handlingar kommer att visa att de tillhör och stöder de politiska systemen. Kommer vi att ta emot det symboliska märket och ge vårt stöd åt politiska makter? De som vägrar att göra det kommer att hamna i svåra och rentav farliga situationer. Det sägs i Uppenbarelseboken: ”Ingen ska kunna köpa eller sälja om de inte har fått märket.” (Upp. 13:17) Men Guds folk vet vad Gud kommer att göra med dem som har märket. Därför kommer de bildligt talat att skriva ”Tillhör Jehova” på sin hand. (Jes. 44:5) Nu är det verkligen hög tid att se till att vår lojalitet mot Jehova är stark. Om den är det, kommer Jehova med stolthet att säga att vi tillhör honom! w21.09 37:15, 16

Ta hjälp av andra i tjänsten. Paulus lärde Timoteus hur han skulle predika och undervisa och uppmuntrade honom att använda de metoderna för att hjälpa andra. (1 Kor. 4:17) På liknande sätt kan vi ta hjälp av erfarna förkunnare i vår församling. Vi behöver också be Jehova om hjälp. Be Jehova om vägledning varje gång du är ute i tjänsten. Utan hans mäktiga heliga ande skulle ingen av oss kunna åstadkomma något alls i tjänsten. (Ps. 127:1; Luk. 11:13) Och var specifik i dina böner. Be att han ska vägleda dig till dem som har rätt inställning och vill lyssna. Ta dig också tid att studera. I Bibeln står det att vi behöver ta reda på ”vad som är Guds vilja, vad som är gott, godkänt och fullkomligt”. (Rom. 12:2) Om vi själva är övertygade om att vi har sanningen kommer det att märkas när vi pratar med andra. w21.05 20:14–16

Du kanske känner att du har gjort allt du kan för någon du studerar med och bett om att allt ska gå bra, men så måste du ändå avsluta studiet eftersom han inte gör några framsteg. Eller så har du kanske aldrig fått studera med någon som har nått så långt som till dop. Betyder det att du har misslyckats eller att Jehova inte välsignar din tjänst? Det är intressant att tänka på hur Jehova avgör om vi har lyckats i vår tjänst eller inte. Han ser våra ansträngningar och vår uthållighet. Och när han ser att vi går in för tjänsten och gör det av kärlek till honom tycker han att vi har lyckats, oavsett hur människor reagerar. Paulus skrev: ”Gud är inte orättvis. Han glömmer inte det ni har gjort och den kärlek ni har visat mot hans namn genom att tjäna de heliga, precis som ni fortfarande gör.” (Hebr. 6:10) Även om vi inte ser några stora resultat i tjänsten kommer Jehova ihåg våra ansträngningar och vår kärlek. Så det Paulus sa i dagens bibelvers stämmer in på dig också. w21.10 43:4–6

Jesus omtanke och kärlek märktes tydligt i hans sätt att vara mot sina lärjungar. Han visste att de inte hade samma förmågor och omständigheter. Alla kunde inte utföra samma uppgifter, och inte heller kunde alla göra lika mycket i tjänsten. Men han uppskattade vars och ens helhjärtade ansträngningar. Att han var så förstående märks tydligt i hans liknelse om talenterna. I liknelsen var det en man som gav sina tjänare arbetsuppgifter ”efter vars och ens förmåga”. Av de två tjänare som tog sin uppgift på allvar tjänade den ene mer än den andre. Men båda två fick samma beröm av sin herre: ”Bra gjort, du är en god och trogen tjänare!” (Matt. 25:14–23) Jesus är alltid omtänksam och kärleksfull mot oss. Han vet att vi alla har olika förmågor och omständigheter, och han blir glad när vi gör vårt bästa. Vi vill behandla andra precis som Jesus gjorde. w21.07 29:12–14

Kung David var inte alltid barmhärtig. När Nabal, som var en hård man, var respektlös mot David och vägrade ge honom och hans män mat, blev han rasande och tänkte döda Nabal och alla i hans hushåll. Det var bara tack vare att Nabals tålmodiga hustru, Abigajil, snabbt ingrep som David kunde undvika blodskuld. (1 Sam. 25:9–22, 32–35) När David var arg tyckte han att Nabal och alla hans män förtjänade att dö. Och längre fram tyckte han att det var rimligt att mannen i Natans liknelse skulle straffas med döden. Men David var ju en snäll och god människa, så hur kommer det sig att han dömde mannen i liknelsen så hårt? Tänk på sammanhanget. Det här var vid en tidpunkt då David själv hade dåligt samvete. En hård och dömande attityd är ett tecken på att man inte mår bra andligen. w21.10 41:17, 18, 20

Orden i dagens bibelvers visar att vi kan efterlikna Jehova, som är det bästa exemplet på att vara helig. Vi måste vara heliga i det vi gör. Det kan låta som en omöjlighet med tanke på att vi är ofullkomliga. Men som Petrus exempel visar kan vi vara heliga trots att vi gör misstag. Om man pratar om en helig person tänker nog många på någon som går omkring med allvarlig min i en religiös utstyrsel. Men det är inte det helighet handlar om. Jehova är ju helig, och han beskrivs som ”den lycklige Guden”. (1 Tim. 1:11) De som tillber honom beskrivs också som lyckliga. (Ps. 144:15) Jesus fördömde dem som bar speciella kläder och ville vara rättfärdiga bara för att imponera på andra. (Matt. 6:1; Mark. 12:38) Som kristna låter vi det Bibeln säger forma vår syn på helighet. Vi vet att Jehova älskar oss och att han aldrig skulle be oss göra något som vi inte klarar av. w21.12 48:1, 3

En av de allra största och finaste gåvor som Jehova har gett oss är förmånen att få tillbe honom. Vi visar Jehova att vi älskar honom genom att ”hålla hans bud”. (1 Joh. 5:3) Jehova vill bland annat att vi följer Jesus befallning att göra lärjungar och döpa dem. (Matt. 28:19) Jesus sa också att vi ska älska varandra. (Joh. 13:35) De som lyder hans befallningar får tillhöra Jehovas stora familj av tillbedjare. (Ps. 15:1, 2) Visa andra kärlek. Kärlek är Jehovas främsta egenskap. (1 Joh. 4:8) Han visade oss kärlek innan vi ens kände honom. (1 Joh. 4:9, 10) Vi efterliknar honom när vi visar kärlek mot andra. (Ef. 5:1) Något av det mest kärleksfulla vi kan göra är att hjälpa andra att lära känna Jehova – medan det fortfarande finns tid. (Matt. 9:36–38) På så sätt kan de lära sig vad de behöver göra för att bli medlemmar av Guds familj. w21.08 30:13, 14

Jesus älskade Jehova så mycket att han gjorde stora uppoffringar för hans och vår skull. (Joh. 14:31) Det märktes på hans sätt att leva att han verkligen älskade människor. Han var varm och medkännande varje dag, även när människor motarbetade honom. Ett annat bevis för att han älskade människor var att han lärde dem om Guds rike. (Luk. 4:43, 44) Han visade också hur mycket han älskade Jehova och människor när han gick med på att lida och bli dödad av syndare. Tack vare det har vi alla möjligheten att få evigt liv. Vi överlämnade oss åt Jehova och blev döpta för att vi älskar honom. Den kärleken måste påverka vårt sätt att behandla andra människor, för så var det för Jesus. Johannes skrev: ”Den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett.” (1 Joh. 4:20) w22.03 11:8, 9

Vi tycker om att umgås med Jehova, men vi kanske ändå inte gör det så mycket som vi skulle önska. Vi har fullt upp, och det kan göra att vi har svårt att få tid till andliga saker. Jobb, familj och andra måsten kan ta så mycket tid att vi känner att vi inte hinner be, studera eller begrunda. Det finns något annat som skulle kunna ta mycket tid. Om vi inte tänker oss för kan vi lägga för mycket tid på sådant som inte är fel i sig men som tar av den tid vi skulle kunna lägga på att komma närmare Jehova. Tänk till exempel på den tid du lägger på att koppla av. Vi behöver få avkoppling, men vi skulle kunna lägga så mycket tid på det att det blir svårt att hinna med andliga saker. Det är viktigt att vi inte låter avkoppling ta för stor plats i vårt liv. (Ords. 25:27; 1 Tim. 4:8) w22.01 5:2, 3

När Jehova befallde israeliterna att älska sin medmänniska menade han inte bara att de skulle älska andra israeliter. Han sa att de också skulle älska invandrarna som bodde bland dem. Det framgår tydligt av 3 Moseboken 19:33, 34. Invandraren skulle behandlas ”som en infödd”, och israeliterna skulle ”älska honom” som sig själva. Till exempel hade både israeliter och invandrare enligt lagen rätt att samla upp det som var kvar efter en skörd. (3 Mos. 19:9, 10) Principen om att älska invandrare gäller även oss i dag. (Luk. 10:30–37) Det finns miljoner människor i dag som har lämnat sitt hemland, och en del av dem kanske bor i vår närhet. Det är viktigt att vi behandlar dessa män, kvinnor och barn med värdighet och respekt. w21.12 49:16

Ju mer vi förlitar oss på Jehova nu, desto mer övertygade kommer vi att bli om att han kommer att rädda oss i framtiden. Det finns många situationer i dag då vi behöver ha stark tro och vara villiga att lita på Jehova. Vi kanske behöver be om ledigt för att vara med vid en sammankomst eller be om justerade arbetstider för att kunna gå på alla möten och få mer tid för tjänsten. Tänk om vår arbetsgivare inte går med på det och vi blir av med jobbet. Kommer vi då att lita på att Jehova aldrig överger oss, utan att han alltid ser till att vi får det vi behöver? (Hebr. 13:5) Många som är i heltidstjänsten kan berätta om hur de själva har upplevt att Jehova har tagit hand om dem när de har behövt det som mest. Det går alltid att lita på Jehova. Med honom på vår sida har vi ingen anledning att vara rädda för det som väntar oss. Han kommer aldrig att överge oss så länge vi sätter honom främst i livet. w22.01 1:16, 17

I vilken situation skulle det kunna vara svårt att lita på de äldste? Tänk dig in i att någon som står dig nära har blivit utesluten. Då kanske vi undrar om de äldste verkligen hade hela bilden, och vi kanske funderar på om de verkligen tog det beslut som Jehova skulle ha tagit. Vad kan hjälpa oss att få rätt syn på beslutet? Vi behöver komma ihåg att det är Jehova som står bakom uteslutningsanordningen och att den är till nytta för församlingen och kan hjälpa den som har gjort fel. Om någon som inte ångrar sig får vara kvar i församlingen skulle det kunna påverka andras andlighet negativt. (Gal. 5:9) Det skulle också kunna göra att personen inte inser allvaret i det han har gjort och därför inte förstår varför han måste ändra sitt sätt att tänka och agera för att få Jehovas godkännande igen. (Pred. 8:11) Vi kan vara säkra på att de äldste inte tar lätt på ansvaret att avgöra om en person ska bli utesluten eller inte. w22.02 6:13, 14

Det är viktigt att man visar tålamod och är vänlig om någon till en början inte är så villig att lyssna på ett bibliskt råd. De äldste behöver se upp så att de inte går i fällan att bli irriterade om den som får rådet inte lyssnar på det eller tillämpar det på en gång. Så i sina privata böner kan en äldste be att Jehova ska välsigna den som behöver få ett råd och hjälpa personen att förstå skälet till det och att tillämpa det. Den som får rådet kanske behöver få lite tid på sig att tänka igenom det som sagts. Om äldstebrodern är tålmodig och vänlig blir det lättare för den som får rådet att fokusera på innehållet snarare än på hur det framförs. Självklart måste de råd som ges alltid vara grundade på Bibeln. Vi vill inte bara ge råd som är effektiva, utan som också ”gläder hjärtat”. (Ords. 27:9) w22.02 8:17, 19

När vi ber om kraft att klara av en prövning eller om hjälp att övervinna en svaghet kan det kännas som att bönesvaret inte kommer så fort som vi hade hoppats på. Varför besvarar inte Jehova alla våra böner på en gång? Han ser våra böner som ett bevis på att vi tror på honom. (Hebr. 11:6) Men han vill också se hur beslutna vi är att göra hans vilja och leva i enlighet med våra böner. (1 Joh. 3:22) Så om vi till exempel ber om hjälp att komma över en dålig vana eller svaghet måste vi ha tålamod och anstränga oss för att göra en förändring. Jesus ord i Matteus 7:7, 8 visar att vissa böner kanske inte blir besvarade omedelbart: ”Fortsätt be, så ska ni få. Fortsätt söka, så ska ni finna. Fortsätt bulta på, så ska dörren öppnas. För den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar på ska dörren öppnas.” w21.08 31:1, 9, 10

Du kanske redan är väl insatt i vad Bibeln lär, men du måste ändå fortsätta att studera Bibeln för att bygga upp din tro på en skapare. (Jos. 1:8) Lägg märke till profetiorna och hur de olika delarna av Bibeln stämmer överens med varandra. Det kan stärka din tro på att en kärleksfull och vis Gud har skapat oss och gett oss Bibeln. (2 Tim. 3:14; 2 Petr. 1:21) När du studerar Bibeln, lägg då också märke till hur användbara råden i den är. Bibeln sa till exempel för länge sedan att kärleken till pengar är skadlig och orsakar ”mycket lidande”. (1 Tim. 6:9, 10; Ords. 28:20; Matt. 6:24) Den principen är verkligen till nytta för oss. Kan du komma på fler bibliska principer som har hjälpt dig i ditt liv? När vi märker hur bra Bibelns råd är kommer vi att bli motiverade att fortsätta att vända oss till vår kärleksfulle skapare för att få vägledning. (Jak. 1:5) Och det kommer att förbättra vårt liv. (Jes. 48:17, 18) w21.08 32:12, 13

Om du har kommit upp i åren, så glöm inte att Jehova kommer ihåg allt du har gjort för honom. Du har helhjärtat understött predikoarbetet. Du har hållit ut under prövningar, även sådana som har varit riktigt svåra. Du har hållit fast vid Bibelns höga normer, tagit på dig mycket ansvar och övat upp andra. Du har gjort ditt bästa för att hålla takten med alla snabba förändringar inom organisationen. Du har uppmuntrat och hjälpt vänner som har satsat på heltidstjänsten. Jehova älskar dig väldigt mycket för att du är lojal mot honom. Och han lovar att inte överge ”sina lojala”! (Ps. 37:28) Dessutom kan du lita på de här orden: ”Även när ert hår grånar ska jag hålla er uppe.” (Jes. 46:4) Så bara för att åren har gått och du har blivit äldre får du inte tänka att du inte längre har en plats i Jehovas organisation. För det har du verkligen! w21.09 35:4

Jehovas ojämförliga vishet får honom att vara barmhärtig. Bibeln säger att ”visheten från ovan” är ”full av barmhärtighet och goda gärningar”. (Jak. 3:17) Som en kärleksfull förälder är Jehova barmhärtig mot oss, eftersom han vet att det är bra för oss. (Jes. 49:15) Det gör att vi kan ha ett hopp, trots att vi är ofullkomliga. Så Jehovas oändliga vishet motiverar honom att vara barmhärtig närhelst han ser att det finns grund för det. Men samtidigt är Jehova balanserad och vet när han inte ska visa barmhärtighet. Han låter aldrig barmhärtigheten gå så långt att han blir släpphänt. Tänk om ett Jehovas vittne väljer att leva på ett sätt som går emot Jehovas normer. Vad händer då? Jehova inspirerade Paulus att skriva att man skulle ”sluta umgås med” en sådan person. (1 Kor. 5:11) Den som inte ångrar sig blir utesluten ur församlingen. Det behövs för att skydda de andra vännerna och för att visa att vi håller fast vid Jehovas normer. w21.10 41:7, 8

Vi tillber Jehova när vi bidrar ekonomiskt till organisationen. Israeliterna förväntades ha med sig en gåva till Jehova när de kom till högtiderna. (5 Mos. 16:16) Gåvan skulle vara anpassad efter deras ekonomiska möjligheter. Det var ett sätt för dem att visa att de var tacksamma för allt Jehova gjorde för dem. Hur kan vi visa att vi älskar Jehova och uppskattar allt han gör för oss? Ett sätt är att bidra ekonomiskt till församlingen och till den världsvida verksamheten efter våra möjligheter. Vi kan tänka på Paulus ord: ”Om villigheten finns där så uppskattas den efter vad man har, inte efter vad man inte har.” (2 Kor. 8:4, 12) Så Jehova uppskattar det vi ger honom, även om det inte är några stora summor. (Mark. 12:42–44) w22.03 13:13

De äldste kan naturligtvis inte lösa alla problem som vännerna har, men Jehova vill ändå att de ska göra sitt bästa för att uppmuntra och ta hand om hans små får. Men många äldste har mycket att göra. Så hur kan de få tid att ge vännerna den hjälp de behöver? De kan göra som Paulus. Han försökte alltid berömma och uppmuntra andra. Det är bra när äldstebröder gör som han och är snälla och omtänksamma mot vännerna. (1 Thess. 2:7) Paulus sa till vännerna i församlingen att han älskade dem och att Jehova älskade dem. (2 Kor. 2:4; Ef. 2:4, 5) Paulus såg dem som sina vänner och han umgicks med dem. Han visade att han litade på dem och berättade om sådant han var orolig för och sina brister. (2 Kor. 7:5; 1 Tim. 1:15) Men han fastnade inte i sina egna problem, utan fokuserade på att hjälpa andra. w22.03 14:9, 10