December

Jesus lärjungar trodde på Guds ord och gjorde sitt bästa för att tillämpa det i sitt liv. (Joh. 17:6) Men de kunde ändå inte förstå varför Jesus behövde dö som en brottsling. Jesus visste att de hade tro och älskade Jehova – de behövde bara förstå Skrifterna bättre. (Luk. 9:44, 45; Joh. 20:9) Så han hjälpte dem att förstå vad det de hade läst egentligen betydde. Vi ska se hur han gjorde det när han visade sig för lärjungarna på vägen till Emmaus. Jesus berättade inte på en gång vem han var. I stället ställde han frågor. Varför gjorde han det? Han kanske ville att de skulle sätta ord på hur de tänkte och kände, och det gjorde de. De berättade att de hade hoppats att Jesus skulle befria Israel från romarna. (Luk. 24:18–27) Jesus hjälpte dem att förstå att det som hade hänt uppfyllde många profetior. Senare samma kväll träffade Jesus de andra lärjungarna och förklarade profetiorna även för dem. (Luk. 24:33–48) w24.10 41:9, 10

Jesus hade lärt sig av sin himmelske Far vad han skulle säga och göra. I dag följer vi Jesus exempel, så vår organisation baserar synen på vad som är rätt och fel och den vägledning den ger på Bibeln. (2 Tim. 3:16, 17) Vi blir ofta påminda om att läsa Bibeln och tillämpa det vi läser. Det finns många fördelar med att studera Bibeln tillsammans med våra publikationer. Då kan vi till exempel jämföra det organisationen lär med det som står i Bibeln. Och när vi ser att den vägledning vi får är grundad på Bibeln, så blir vår tillit till Jehovas organisation starkare och starkare. (Rom. 12:2) Jesus förkunnade ”de goda nyheterna om Guds rike”. (Luk. 4:43, 44) Och han befallde sina efterföljare att också göra det. (Luk. 9:1, 2; 10:8, 9) I dag så tar alla Jehovas vittnen del i att förkunna om riket, oavsett var de bor. w24.04 15:5-7

Fortsätt lita på vägledningen från Jehovas organisation. I det forntida Israel använde Jehova först Mose och sedan Josua för att vägleda sitt folk. (Jos. 1:17) Och det gick bra för israeliterna så länge de såg de här männen som Guds representanter. När den kristna församlingen bildades många hundra år senare var det de tolv apostlarna som gav vägledning. (Apg. 8:14, 15) Med tiden ingick också andra äldste i Jerusalem i den gruppen. När församlingarna följde vägledningen från de här trogna männen fortsatte de att ”stärkas i tron och växte från dag till dag”. (Apg. 16:4, 5) Om vi i dag följer vägledningen från Jehovas organisation kommer det att gå bra för oss också. w24.07 28:10

Jehova älskade David väldigt mycket, och han hade en speciell plats i Jehovas hjärta. Men David gjorde saker som var riktigt allvarliga, som bland annat inbegrep äktenskapsbrott och mord. Enligt lagen förtjänade David att dö. (3 Mos. 20:10; 4 Mos. 35:31) Men Jehova ville hjälpa honom att ångra sig. Han sände profeten Natan till David trots att David inte hade visat några tecken på ånger. Natan använde en illustration för att hjälpa David att förstå allvaret i det han hade gjort. Då insåg David hur mycket han hade sårat Jehova och ångrade sig djupt. (2 Sam. 12:1–14) Han skrev en psalm som visar hur han kände det. (Ps. 51, överskriften) Den psalmen har tröstat många som har syndat allvarligt och fått dem att ångra sig. Visst är det fint att Jehova hjälpte David att ångra sig? w24.08 32:9

Många skulle nog hålla med om att det är ett heltidsjobb att ha barn. Ni föräldrar gör det otroligt bra som anstränger er för att hjälpa era barn att få en stark tro. (5 Mos. 6:6, 7) När barnen blir större kanske de börjar ställa frågor om vår tro och om Bibelns moralnormer. Till att börja med kanske du som förälder blir orolig av sådana frågor. Du kanske till och med tänker att det är ett steg bakåt i deras andliga utveckling. Men i själva verket behöver barn ställa frågor för att få en egen övertygelse. (1 Kor. 13:11) Så det finns ingen anledning att vara orolig. Se istället alla frågor barnen ställer om vår tro som möjligheter att hjälpa dem att utveckla sin tankeförmåga. w24.12 50:1, 2

De kristna hebréerna skulle behöva ha stark tro för att överleva de svåra tider som låg framför dem. (Hebr. 10:37, 38) Jesus hade sagt till sina efterföljare att de skulle fly till bergen när de såg Jerusalem belägrat av arméer. Den uppmaningen gällde alla kristna i området, oavsett om de bodde inne i Jerusalem eller ute på landsbygden. (Luk. 21:20–24) Människor på den tiden skulle normalt sett ha flytt till en muromgärdad stad, som Jerusalem var, för att få skydd om en fiende hotade. Att fly till bergen lät säkert väldigt ologiskt, så de skulle verkligen behöva ha stark tro för att följa Jesus uppmaning. De kristna skulle också behöva lita på dem som Jesus använde för att vägleda församlingen. De som hade ledningen kom säkert med specifika anvisningar för att alla i församlingen skulle kunna följa Jesus uppmaning i rätt tid och på ett ordnat sätt. (Hebr. 13:17) w24.09 37:9, 10

Jesus gjorde exakt vad hans Far ville att han skulle göra medan han var här på jorden. (Joh. 17:4) Men Jesus tänkte aldrig: ”Om man ska få något ordentligt gjort så får man göra det själv.” Han övade andra. Jesus litade på sina lärjungar, och han gav dem ansvaret att predika och undervisa om de goda nyheterna och ta hand om Jehovas dyrbara folk. Jesus gav även sina lärjungar råd som de behövde höra, och han gjorde det på ett kärleksfullt sätt. En del av dem kämpade med tvivel, så han gav dem råd om det. (Luk. 24:25–27; Joh. 20:27) Han betonade också för dem att de behövde prioritera att ta hand om sina bröder och systrar framför sitt arbete. (Joh. 21:15) Och han påminde dem om att inte tänka så mycket på vad andra kunde få för uppgifter. (Joh. 21:20–22) Han rättade också till felaktiga förväntningar som de hade på Guds rike och hjälpte dem att fokusera på att predika de goda nyheterna. (Apg. 1:6–8) w24.10 41:13, 14

Om vi lyder Jehova kan vi få leva för evigt. Israeliterna stod på tröskeln till det utlovade landet, och på liknande sätt kommer vi snart att få gå in i Guds utlovade nya värld och se hela jorden förvandlas till ett paradis. (Jes. 35:1; Luk. 23:43) Djävulen och hans demoner kommer att vara borta. (Upp. 20:2, 3) Det kommer inte att finnas några falska religioner som sprider lögner om Jehova. (Upp. 17:16) Det kommer inte heller att finnas några jordiska regeringar som kan förtrycka människor. (Upp. 19:19, 20) Och det kommer inte att finnas någon plats för människor som skapar problem. (Ps. 37:10, 11) Över hela jorden kommer människor att lyda Jehovas lagar, så det kommer att vara fred och harmoni överallt. Alla kommer att älska varandra och lita på varandra. (Jes. 11:9) Vilken fantastisk framtid vi har framför oss! Och om vi lyder Jehova kan vi få fortsätta leva i det här paradiset – inte bara i några hundra år, utan i all evighet. (Joh. 3:16) w24.11 45:7

Vi ser verkligen att profetian i dagens bibelvers uppfylls i dag. Budskapet om riket finns tillgängligt på mer än tusen språk, och tack vare vår webbplats, jw.org, har större delen av jordens befolkning tillgång till det. Men Jesus sa också att hans lärjungar inte skulle ”hinna igenom Israels städer förrän Människosonen kommer”. (Matt. 10:23; 25:31–33) Vi kommer med andra ord inte att hinna predika för alla innan Jesus kommer för att döma mänskligheten. Miljoner människor bor i områden där vi inte får predika fritt. Dessutom föds hundratals barn varje minut. Vi gör det vi kan för att nå människor från ”alla nationer, stammar, språk och folk” med budskapet. (Upp. 14:6) Men hur gärna vi än vill kommer vi aldrig att kunna nå varenda individ på jorden med de goda nyheterna innan slutet kommer. w24.05 19:6, 7

Jesus var alltid tröstande och uppmuntrande mot andra. Och han sa aldrig något otrevligt till sina lärjungar. (Luk. 8:47, 48) Han är ett fantastiskt exempel för gifta män. Jesus var väldigt tydlig med att en man ska vara trogen mot sin fru. Han citerade det Jehova hade sagt om att en man ska ”hålla sig till sin hustru”. (Matt. 19:4–6) Det grekiska verbet för ”hålla sig till” betyder ordagrant ”limma ihop”. Så bandet mellan en man och hans fru ska vara så starkt att det är som att de är ihoplimmade. Och det här bandet kan inte brytas utan att båda två påverkas väldigt negativt. En man som verkligen älskar sin hustru kommer att hålla sig långt borta från allt som har med pornografi att göra. Och om något sådant skulle dyka upp skulle han titta bort direkt. (Ps. 119:37) Precis som Job har han bestämt sig för att aldrig titta på en annan kvinna på ett olämpligt sätt. (Job 31:1) w25.01 2:12, 13

Det är stor skillnad på hur Jehova förlåter och hur vi människor förlåter. Jehova förlåter på ett unikt sätt. I Psalm 130:4 står det så här om honom: ”Hos dig finns sann förlåtelse, och därför inger du djup respekt.” Bibeln kallar alltså Jehovas förlåtelse för ”sann förlåtelse”. Det är för att han på ett perfekt sätt visar vad förlåtelse egentligen innebär. Ibland använde bibelskribenterna ett hebreiskt ord som bara används om hur Jehova förlåter och aldrig om hur vi människor förlåter. När Jehova förlåter oss tar han bort vår synd helt och hållet, och då blir vår relation till honom helt återställd. Vi är så tacksamma för att han förlåter oss fullständigt och gång på gång. w25.02 7:1-3

Vi är framgångsrika i tjänsten oavsett om människor lyssnar på oss eller inte. Varför kan vi säga det? Jo, därför att vi gör det som Jehova och Jesus vill att vi ska göra – vi ger människor en möjlighet att lyssna på de goda nyheterna. Vi kan känna oss glada även när vi inte träffar någon eller när de vi träffar inte vill prata med oss, eftersom vi gör Jehova stolt och glad. (Ords. 27:11) Vi blir också glada när någon annan förkunnare träffar en person som visar intresse i tjänsten. I Vakttornet har vårt arbete liknats vid det som händer när ett barn har försvunnit. Många hjälper till att leta, och man söker igenom det ena området efter det andra. Och när barnet hittas blir alla glada, inte bara den som har hittat det. På liknande sätt är arbetet med att göra lärjungar ett lagarbete. Alla behövs för att täcka distriktet, och alla blir glada när någon ny börjar komma till våra möten. w24.04 16:13, 14

Vi har verkligen spännande händelser framför oss. Vi hoppas att Jehova kommer att dra många fler till sanningen innan den stora prövningen börjar. Men vi ser faktiskt också fram emot vad som kommer att hända under den stora prövningen. Då kanske vi får se ännu fler vända ryggen till Satans värld och ställa sig på Jehovas sida tillsammans med oss! Men vi sitter inte bara och väntar på att allt det här ska hända. Vi har förmånen att ta del i ett världsomfattande arbete som aldrig kommer att upprepas igen – vi får predika de goda nyheterna om Guds rike. Men samtidigt måste vi varna människor. De måste få veta att slutet för den här onda världsordningen snart är här. Vi älskar de goda nyheterna och vi älskar våra medmänniskor, och framför allt älskar vi Jehova och hans namn. Så vi kommer att fortsätta vara fullt engagerade i tjänsten ända tills Jehova säger att det är klart. w24.05 20:14–16

Kvällen innan Jesus dog gav han Petrus och de andra apostlarna en lektion i ödmjukhet. Lärjungarna kunde nog knappt tro sina ögon när Jesus utan att tveka gjorde det som en tjänare i normala fall skulle ha gjort. Han tog av sig sin mantel, band om sig en handduk, hällde vatten i skålen och började tvätta deras fötter. (Joh. 13:4, 5) Det tog säkert en stund för honom att tvätta fötterna på alla tolv apostlarna, däribland Judas, som skulle förråda honom. Men Jesus gjorde det. Sedan tog han sig tid att förklara för dem: ”Förstår ni vad jag har gjort för er? Ni kallar mig ’lärare’ och ’herre’, och det är helt rätt, för det är jag. Så om jag, som är er herre och lärare, har tvättat era fötter, ska ni också tvätta varandras fötter.” (Joh. 13:12–14) w25.03 10:9-11

Den här världen gör det svårt för oss att hålla oss nära Jehova. Många tror inte ens att det finns en Gud. Och ofta kan det verka som att det går bra för dem som struntar i Guds normer. Sådant kan sätta vår tro på prov. Vi tror såklart att Jehova finns. Men vi skulle kunna börja undra om han verkligen kommer att ta hand om oss. Den som skrev Psalm 73 funderade på det. Han lade märke till att de som inte brydde sig om Guds lagar verkade ha ett bra och bekvämt liv, och därför började han ifrågasätta om det var värt att tjäna Jehova. (Ps. 73:11–13) Hur kunde den som skrev Psalm 73 rätta till sitt tänkesätt? Han reflekterade över hur det går i längden för dem som glömmer Jehova. (Ps. 73:18, 19, 27) Han tänkte också på vilken nytta man har av att tjäna honom. Vi kan också reflektera över allt fint som Jehova har gett oss. w24.06 25:16, 17

På Bibelns tid var det en del som utnyttjade sina fattiga landsmän och krävde ränta på de pengar de hade lånat ut åt dem. Det var också en del domare som tog emot mutor och sedan dömde dem som var oskyldiga som skyldiga. Det här var något som Jehova hatade. (Hes. 22:12) Det är bra att vi var och en funderar på vilken inställning vi har till pengar. Vi kan fråga oss själva: Märker jag att jag ofta tänker på pengar och vad jag skulle kunna köpa? Om jag har lånat pengar av någon, dröjer jag då med att betala tillbaka dem för att jag tycker att den som har lånat ut dem inte behöver dem? Och om jag har det gott ställt, gör det då att jag känner mig viktigare än andra, och har jag svårt att vara generös? Tycker jag att bröder och systrar är materialistiska bara för att de har det gott ställt? Vill jag gärna vara vän med dem som är rika men inte med dem som inte är det? Vi visar att vi är rädda om vårt förhållande till Jehova genom att inte låta pengar ta för stor plats i vårt liv. Då kommer Jehova aldrig att överge oss. w24.06 24:17, 18

Vi behöver utveckla en önskan att göra det som är rätt, för det kommer att skydda oss när vi frestas att göra något som är fel. Om vi lär oss att ”hata det onda och älska det goda” kommer vi att bli ännu mer beslutna att göra det som är rätt. (Am. 5:15) Då är chansen också större att vi klarar av att hantera en frestelse som plötsligt dyker upp. Vi behöver engagera oss så mycket som möjligt i andliga aktiviteter. När vi är på våra möten eller ute i tjänsten bygger vi upp en önskan att göra det Jehova vill. (Matt. 28:19, 20; Hebr. 10:24, 25) När vi läser och studerar Guds ord och reflekterar över det vi har lärt oss, så hjälper det oss att älska det goda och hata det onda. (Jos. 1:8; Ps. 1:2, 3; 119:97) Kom ihåg vad Jesus sa till sina lärjungar: ”Be hela tiden, så att ni inte dukar under för prövningar.” (Matt. 26:41) Då ger vi Jehova en möjlighet att hjälpa oss, och vi stärker också vår beslutsamhet att göra honom glad. (Jak. 4:8) w24.07 29:14-16

Försök efterlikna Jehova när du övar upp andra. Tänk på att Jehova gärna delar med sig av sin vishet. Så vi vill också gärna dela med oss av vår kunskap och erfarenhet till dem vi övar upp. Vi håller inte viss kunskap för oss själva för att vi är rädda för att den vi lär upp kommer att ersätta oss. Och vi skulle inte tänka: ”Jag fick minsann ingen upplärning. Han får väl ta reda på saker själv.” En sådan inställning hör inte hemma bland Jehovas vittnen. Vi är glada över att få dela med oss av det vi vet, och vi gör allt vi kan för att lära upp andra. (1 Thess. 2:8) Och målet är ju att ”de i sin tur kan bli tillräckligt kvalificerade att undervisa andra”. (2 Tim. 2:1, 2) Både vi och de vi lär upp kommer att få ut mycket av att vi delar med oss av kunskap på det här sättet. w24.09 39:12, 13

Känner du att du inte är bra nog eller inte har det som krävs för att kunna bli församlingstjänare? Låt i så fall inte sådana känslor hindra dig, för du har helt säkert fina egenskaper som gör att du kan vara väldigt användbar i församlingen. Du kanske kan tänka på det Paulus sa i 1 Korinthierna 12:12–30 och be Jehova om hjälp att se dig själv som han ser dig. Paulus ord visar att du har en viktig och värdefull plats i församlingen, precis som alla andra som tjänar Jehova. Försök att göra det du kan för Jehova och för dina vänner. Du kan vara övertygad om att de äldste kommer att se det och ge dig uppgifter som du kan klara av. (Rom. 12:4–8) Alla behöver försöka få ett nära förhållande till Jehova, vara generösa och leva på ett sätt som Jehova vill. w24.11 46:12, 13

Hanna var i en situation som gjorde henne väldigt ledsen. Mannen hon var gift med hade även en annan fru, Peninna. Och Peninna hatade Hanna. Dessutom kunde Hanna inte få barn, men Peninna hade flera barn. (1 Sam. 1:1, 2) Och hon pikade hela tiden Hanna för att hon inte kunde få barn. Hanna var så otroligt ledsen ”att hon bara grät och inte ville äta”. Det står att hon var ”djupt bedrövad”. (1 Sam. 1:6, 7, 10) Vad gjorde Hanna för att må bättre? En sak hon gjorde var att gå till tälthelgedomen för att tillbe Jehova. Där bad hon att Jehova skulle se hur jobbigt hon hade det och komma ihåg henne. (1 Sam. 1:11) Och Jehova hjälpte verkligen Hanna. Han lade märke till hur hon kände och lyssnade på hennes bön, och längre fram såg han till att hon fick barn. (1 Sam. 1:19, 20; 2:21) w24.12 51:5-7

Lösenoffret visar hur mycket Jesus älskar människor, särskilt dem som är hans efterföljare. (Joh. 13:1) Han visste att han skulle behöva gå igenom en hel del svåra saker här på jorden, bland annat skulle han behöva dö en smärtsam död. Men ändå gjorde han allt det här. Och han gjorde det inte bara för att Jehova ville att han skulle göra det, utan för att han älskar människor. Jesus gick in för att undervisa människor och hjälpa dem. Till och med kvällen innan han dog så tog han sig tid att tvätta apostlarnas fötter och undervisa dem och trösta och uppmuntra dem. (Joh. 13:12–15) Och när han hängde på pålen och upplevde otroliga smärtor såg han ändå till att ge hopp åt brottslingen som hängde bredvid honom och ordna så att Johannes tog hand om hans mamma, Maria. (Luk. 23:42, 43; Joh. 19:26, 27) Jesus var alltså villig att dö för oss människor. Men det märktes också i hela hans liv här på jorden att han verkligen älskar människor. w25.01 4:11

Bibeln använder ett bildspråk för att hjälpa oss att förstå vilken frihetskänsla vi kan få när Jehova förlåter oss. I Bibeln kallas vi för ”syndens slavar” eftersom vi är ofullkomliga. Men när Jehova förlåter oss blir vi ”befriade från synden”. (Rom. 6:17, 18; Upp. 1:5) Ja, när Jehova har förlåtit oss vill han att vi ska känna oss lika lättade och glada som en slav som har blivit fri. Tack vare Jesus lösenoffer har vi bildligt talat blivit friska, eller läkta. (1 Petr. 2:24) När vi syndar skadar vi vår relation till Jehova. Men lösenoffret gör att Jehova kan förlåta oss och att vi kan ha en bra relation till honom igen. När någon blir botad från en allvarlig sjukdom blir han eller hon såklart överlycklig. Och när vi blir förlåtna och vet att vi har Jehovas godkännande kan vi också känna oss oerhört glada. w25.02 7:16, 17

I liknelsen om talenterna berättade Jesus om en man som hade två tjänare som var trogna och en tjänare som inte var det. (Matt. 25:14–30) De två trogna tjänarna representerar trogna smorda. De får glädjas tillsammans med sin herre, alltså Jesus, och belönas med liv i himlen i den första uppståndelsen. (Matt. 25:21, 23; Upp. 20:5a) Men tjänaren som var ond och lat utgör å andra sidan en varning för de smorda. På vilket sätt då? De behöver vara flitiga och arbeta hårt. Liknelsen med talenterna är, precis som liknelsen om de tio unga kvinnorna, inte en förutsägelse om att de smorda skulle vara onda och lata. I stället är det en förklaring på vad som skulle hända om de förlorade sin entusiasm. Då skulle de äventyra sin ställning som ”kallade och utvalda” och kanske inte få komma in i riket i himlen. w24.09 38:10, 12, 13

Vi vill såklart kunna försörja oss själva och vår familj. (Pred. 7:12; 1 Tim. 5:8) När man funderar på om man ska ta ett jobb är det helt naturligt att tänka på hur mycket man kommer att tjäna. Men om man bara skulle tänka på det skulle man kanske inte lita på Jehova. När vi litar på Jehova väger vi också in hur jobbet skulle påverka vår relation till honom. Vi kan fråga oss själva: Om jag tar det här jobbet, skulle jag då behöva göra något som Jehova inte godkänner? (Ords. 6:16–19) Skulle jag missa möten och få mindre tid för tjänsten och personligt studium? Eller skulle jag behöva vara borta från familjen under längre perioder? Om svaret på någon av de här frågorna är ja, skulle det bästa vara att tacka nej till det jobbet, även om det är svårt att hitta jobb. Vi vill fatta beslut som visar att vi är helt övertygade om att Jehova kommer att ta hand om oss. (Matt. 6:33; Heb. 13:5) w25.03 12:5, 6

Vi vill alltid försöka se våra bröder och systrar som Jehova ser dem. Vi ser deras bra egenskaper och fokuserar inte på deras brister, som ändå kommer att försvinna i framtiden. Om det uppstår missförstånd gör vi allt vi kan för att lösa dem på ett kärleksfullt sätt. Det kommer att göra att andra som också vill bli behandlade på det sättet dras till det andliga paradiset. Vi vill aldrig tappa uppskattningen för den här andliga miljön som Jehova har skapat. Alla som vill fylla sitt andliga behov och känna sig lyckliga, lugna och trygga behöver komma in i det andliga paradiset och stanna kvar där. Men kom ihåg att Satan gör allt han kan för att vi ska lämna det. (1 Petr. 5:8; Upp. 12:9) Och det vägrar vi låta honom lyckas med. Vi vill anstränga oss för att skydda vårt andliga paradis som är så vackert, rent och fridfullt! w24.04 17:18, 19

Ni föräldrar kan hjälpa era barn att vilja tjäna Jehova. Visa både genom det ni säger och det ni gör att andliga saker som att studera Bibeln, gå på mötena och ta del i tjänsten är viktigare än allt annat. Det är viktigt att barnen förstår att de behöver få ett eget förhållande till Jehova och att de inte ska tjäna honom bara för att ni gör det. Annars kanske de inte prioriterar Jehova i sitt liv eller väljer bort honom helt och hållet. Är hoppet ute för någon som har lämnat Jehova? Nej, för han kan ångra sig och börja tillbe Jehova igen. Men då måste han vara ödmjuk och ta emot hjälp från de äldste i församlingen. (Jak. 5:14) Men det är värt alla ansträngningar att bli Jehovas vän igen! w24.07 30:18, 19

Hur kan man se till att inte gå för långt när man är ihop med någon? Det är bara naturligt att ni blir mer och mer attraherade av varandra ju starkare ert förhållande blir. Så vad kan hjälpa er att inte göra något som är omoraliskt i Jehovas ögon? Prata inte om oanständiga saker, var inte ensamma bara ni två och drick inte för mycket alkohol. (Ef. 5:3) Sådana saker kan göra att känslorna tar över och att det blir svårt för er att göra det som är rätt. Så det är bra att ni med jämna mellanrum pratar om hur ni kan visa respekt både för varandra och för Jehovas normer. (Ords. 22:3) Efter ett tag kanske det kan vara passande med viss närhet och fysisk kontakt. (Höga v. 1:2; 2:6) Men tänk på att om den sexuella dragningskraften blir för stark kommer det att bli svårare för er att se varandra ur ett objektivt perspektiv. Det kan också göra att känslorna tar över så att ni gör något som ni sedan ångrar. (Ords. 6:27) Därför är det bra att ni redan tidigt i ert förhållande pratar om Bibelns principer och vilka gränser ni vill sätta upp. (1 Thess. 4:3–7) w24.05 22:10, 11

Vi vill att andra ska kunna räkna med oss, särskilt i svåra tider. (Ords. 17:17) Vad kan vi göra för att bli en sådan person? Jo, vi kan försöka efterlikna Jehova varje dag, till exempel genom att hålla det vi lovar och göra vårt bästa för att komma i tid. Hur blir det till församlingens bästa att de äldste är pålitliga? Vännerna känner sig trygga när de vet att de kan kontakta de äldste när de behöver hjälp, till exempel sin grupptillsyningsman. När de vet att de äldste ställer upp så känner de sig omhändertagna. Och när de äldste grundar sina råd på Bibeln och på publikationer från den trogne tjänaren och inte på sina egna uppfattningar, så gör det att vännerna litar på dem ännu mer. Dessutom ska bröderna och systrarna kunna räkna med att en äldste håller det han lovar och att han inte berättar vidare sådant som han har fått höra i förtroende. w24.06 26:14, 15

Vi vet att vi inte kan räkna med att Jehova tar bort våra problem, men vi kan räkna med att han hjälper oss. (Ps. 41:3) Han kan ge oss helig ande så att vi får kraft, vishet och frid att kunna hantera vår situation. (Ords. 18:14; Fil. 4:13) Vi får också tröst av att tänka på att ingen kommer att vara sjuk i den nya världen. (Jes. 33:24) Jehovas ord kan lugna oss och hjälpa oss att må lite bättre. (Rom. 15:4) Efter att en syster i Västafrika fick veta att hon hade cancer grät hon ofta. Hon säger: ”En vers som har hjälpt mig otroligt mycket är Jesaja 26:3.” Den här versen påminde henne om att vi kan påverka hur vi hanterar prövningar, för Jehova kan ge oss inre frid. Finns det någon bibelvers som betytt extra mycket för dig när du har varit i en jobbig, eller till och med hopplös, situation? w24.12 51:17, 18

De äldste försöker vara lika medkännande mot dem som har lämnat församlingen som Jehova är. De vill att de som har lämnat Jehova ska komma tillbaka till honom. (Luk. 15:22–24, 32) När någon återvänder till församlingen blir Jehova, Jesus, änglarna och hela församlingen väldigt glada. (Luk. 15:7) Det är tydligt att Jehova inte tillåter att de som inte ångrar sig får vara kvar i församlingen. Men samtidigt gör han allt han kan för att hjälpa dem. Han vill att de ska komma tillbaka. I Hosea 14:4 ser vi hur Jehova känner för dem som ångrar sig: ”Jag ska bota deras trolöshet. Jag ska älska dem av hjärtat, för min vrede har vänt sig ifrån dem.” När de äldste vet hur Jehova känner kan det hjälpa dem att verkligen leta efter tecken på att en person har börjat göra förändringar och ångra sig. Den här versen kan också hjälpa dem som har lämnat Jehova att känna att han verkligen älskar dem och vill att de ska komma tillbaka. w24.08 35:8, 9

Ibland får vi inte någon uppskattning för det vi gör. Vi kanske har gett av vår tid och energi åt någon, men efteråt undrar vi om de ens lade märke till det vi gjorde. I en sådan situation är det lätt att bli besviken och tappa glädjen. Men vad kan hjälpa oss att inte göra det? Kom ihåg att vår lycka inte hänger på att andra visar oss uppskattning. (Apg. 20:35) Vi kan alltså välja att ge med glädje, även om vi inte alltid får ett tack tillbaka. Men vad kan hjälpa oss att göra det? Tänk på att du efterliknar Jehova. Han ger åt andra, oavsett om de uppskattar det eller inte. (Matt. 5:43–48) Och han lovar att när vi ger åt andra ”utan att förvänta ... att få något tillbaka” så kommer vår ”lön att bli stor”. (Luk. 6:35) ”Något” i den här versen kan bland annat syfta på ett tack. Så oavsett om man får någon uppskattning för det man gör eller inte, kommer Jehova att belöna en när man är ”en glad givare”. (2 Kor. 9:7; Ords. 19:17) w24.09 39:14–16