1924—Zato Taogne Lasa Zay
HOE ty Gazetea (angilé), Janvie 1924: “Amo o ze o taogne vaho manomboke zao, le soa naho mipay fomba hampitomboa’e ty fanompoa’e ze Kristiana vita badisa iaby.” Nampihatse o soso-kevetse iohoeke o Mpianatse ty Baibolio tagnate i taogney, le nisikigne herim-po mba hagnorihagne fomba fitory vaovao.
FITORIAGNE AMY TY ALALA TY RADIO
Tao’e raike mahery ty nagnoregna ty rahalahy tamy ty Betela i Staten Island a New York agne, ty radio WBBR. Nagnafake ze hatae tamy i toeragney eo heike iareo, le avy eo nagnoregne tragno bey hoahy i mpiasa rey naho tragno hisiagne fitaovagne. Naho fa nivita i asay, le nanomboke namory ze fitaovagne nilaegne mba handefasagne ty feo amy i radio oy i rahalahy rey. Faie nisy olagne maro nila niresé iareo ty tamy izay.
Tena nisarotse tamy i rahalahy rey ty nametake ty fara’e bey tamy ty anteny hatao amy radio oy. Eo amy ty 91 metatse ty halava i antenỳ, le nila hatae bey roe mirefe 61 metatse isa’e mba hihantogna’e. Tsy nimete hey ty nametaha iareo aze tamy ty voaloha’e. Faie niantehetse tamy i Jehovah iareo, le nivita iareo avao ty nametake aze tamy ty fara’e. Hoe ty Calvin Prosser, agnisa ty niasa tamo o tetik’asa iohoe: “Naho nimete i hevetse nanoa’ay aze voaloha’ey, le ho nirehareha zahay tie mahay.” Faie i Jehovah ty niderae i rahalahy rey noho Ireke nagnampe iareo. Faie mbe nisy olagne hafa ka tafara izay.
Ty anteny i radio WBBR-y atsangagne
Samba’e vaho nisy ze o radio zao tamy ze fotoagne zay, le sarotse ty nahatrea ty fitaovagne nilaegne ama’e. Faie nahatrea fitaovagne fandefasagne feo 500 watts fa niasa o rahalahio, tan-toeragne eo. Mikrô amo o telefonio ty nampiasae iareo fa tsy nivily mikrô iareo. Tie indraike hariva zay, tamy ty volagne Fevrie, le nanapa-kevetse hagnohatse i fitaovagne rey i rahalahy rey. Ty hira i Fanjakagney hey ty nihirae iareo. Nihehe ty rahalahy Ernest Lowe naho fa nahatsiaro ty raha niseho tamy izay. Nirehake reke tie, niantso ty Rutherford Mpitsarab amy iareo nihiray naho fa naharey iareo nihira tamy ty radio’e a Brooklyn agne, zane hoe eo amy ty 25 kilometatse miala iareo.
Hoe ty rahalahy Rutherford: “Ajanogno agne ze o hira’areo zao fa raty. Hoe ndaty mitoreo nareo fa tsy mihira.” Megnatse i rahalahy rey le avy le tinapa iareo i fandaharagney. Faie nitrea iareo tamy igne tie fa mandeha i radio oy, le afake andefasagne fandaharagne amy izay.
Tamy 24 Fevrie 1924 ty nandefasagne fandaharagne voaloha’e tamy i radio oy, tamy ty fomba ofisialy. Nirehake ty Rahalahy Rutherford tie hatokagne hoahy “ty tombotsoa i fanjakà i Mesiay” i radio oy sady natao mba “hagnampeagne o ndatio hahafantatse ty hamarenagne agnate Baiboly ao vaho ty mampiambake ze o andro iaignantika zao.”
Ankavia: I Rahalahy Rutherford tamy i fandrambesagne feo voaloha’ey ao
Ankavana: Fitaovagne nampiasaegne tamy i radio oy ao
Tena nisy voka’e soa o fandaharagne voaloha’e iohoe. Tagnate ty 33 taogne ty nampiasà o vahoa i Jehovah-o ty radio WBBR.
NAGNAMELOKE O MPINDAY FIVAVAHAGNEO
Nanao havoriambey vondrom-paritse ta Columbus a Ohio agne o Mpianatse ty Baibolio tamy Jolay 1924. Boake amy ty faritse iaby magneran-tane iareo, le natao tamy ty firehake Arabo, Angilé, Frantsay, Alemà, Girike, Hongoroà, Italiana, Litoniana, Poloney, Rosiana, Skandinaviana naho Iokreniana ty lahajaka tao. Afake naharey ty ila’e amy i lahajaka rey tamy ty radio o ndatio. Nirehake tamy ty mpanao gazete tan-toeragne eo ka o rahalahio mba hanao tatetse miomba i fandaharagney isan’andro.
Havoriambey vondrom-paritse tamy 1914 ta Columbus a Ohio agne.
Nisy rahalahy naho rahavave 5 000 mahery, tamy i namonje havoriambey rey nandrambe anjara tamy ty fitoriagne natao tan-toeragne eo, tamy ty Kamisy 24 Jolay. Nahapetrake boke 30 000 eo ho eo iareo sady nanomboke fampianaragne Baiboly agn’arivo’e. Nitokave ty Ny Tilikambo Fiambenana tihoe “am-paha’e mahafale amy ty havoriambey” o andro iohoeke.
Niambake ka ty raha niseho tamy ty Joma 25 Jolay. Nanao lahajaka ty rahalahy Rutherford ty tamy izay. Bey herim-po reke ty namaky taratasy fagnamelohagne o mpinday fivavahagneo. Boake amo o fitsaragneo i taratasỳ. Izao ty nirehafegne ao: “Mikalagne o ndatio tsy hianatse ty maregne miomba i Fanjakàn’Agnaharey” o mpanao politikeo, o fivavahagneo vaho o mpanao raharaham-barotseo. “Ie amy izao izay ty fomba hahazoagne ty fitahian’Agnahare amy ty fiaignagne.” Nirehafegne ao ka tie tena diso o ndaty reo noho iareo nanohagne o fikambanam-pirenenao satria nieretseretse tie “izay ty fomba fitondran’Andrianagnahare ty tane toy.” Nila herim-po o Mpianatse ty Baibolio mba hitoriagne ireo.
Nisy Fitalakesan-davitse zay nirehake tafara tatoy tie tena nagnatanjake ty finoa o rahalahy naho rahavaveo sady nagnampe iareo ho bey herim-po i havoriambey vondrom-paritse ta Columbus agney ndra tie niatreke fagnenjehagne aza iareo. Agnisa ty nagnatreke i havoriambeỳ ty Leo Claus. Hoe reke: “Tsiaroko fa tena nahafale anay ty nirehake i fagnamelohagney tamy faritaney, tafara i havoriambeỳ.”
Kopỳ ty taratasy milimpy tihoe Voampanga Ireo Mpitondra Fivavahana
Natao pirinty i taratasy nivakie i Rahalahy Rutherford-ay. Nanomboke nizara an-tapetrisa’e amo o taratasy milimpy minday ty lohan-drehake tihoe Voampanga Ireo Mpitondra Fivavahana iohoe o Mpianatse ty Baibolio tamy Oktobra. Nahavita nizara o taratasy milimpy iohoe tamy ty tanàgne kede raike a Kilevelandy a Oklahoma agne ty Rahalahy Frank Johnson, 20 minitra taloha ty niavia ty rahalahy naho ty rahavave hangalake aze. Nisy lahilahy boake amy i tanàgney eo niboseke naho fa naharey i hafatse nitorie’ey, le nipay aze. Tsy afake nandigne i rahalahy rey amy ty toeragne mora hahatreavagne aze areke reke hafara’e nietake tamy ze fiangonagne raike narine aze zay. Tsy nisy ndaty ty tao, le nagnenga taratasy milimpy tagnate Baiboly i pasiteray ao naho tamy ty seza tsikiraidraike eo reke. Niakatse malaky reke, le nanao hoe izay tamy ty fiangonagne roe hafa ka satria mbe nanam-potoagne.
Niheregne tamy i toeragne hangala i rahalahy rey azey eo malaky ty Frank. Nietake tamy ze famarotagne gazoaly zay ao reke sady nagnentegnente i lahilahy mipay aze rey avao. Ninday tomabile nagnodidigne tey o lahilahy rehoe faie tsy nahatrea aze. Tsindraike nibiogne iareo, le niavy i mpitory ila’e nitory nagnodidigne tey rey sady nangalake i Frank tamy ty tomabile, le nandeha iareo.
Izao ty rineha ze rahalahy raike zay: “Naho fa niala i tanàgney zahay, le nandalo i fiangonagne telo rey. Sambe nisy ndaty 50 mahery eo nitsangagne taloha i fiangonagne rey eo. Ty ila’e amy iareo namaky i taratasy milimpỳ, fa ty hafa nanoro aze i pasiteray. Soa zahay fa niala ty eo malaky! Nisaotse i Jehovah, i Andrianagnaharentikagney ka zahay satria natoro’e anay ty toko’e hatao mba hitoriagne i talily soay naho ty hahavy anay tsy ho voatsepake.”
NIBEY HERIM-PO O MPIANATSE TY BAIBOLY TAMY TY FIRENENA HAFA AGNEO
I Józef Krett
Nibey herim-po ka o Mpianatse ty Baiboly tamy ty firenena hafa agneo naho fa nitory. Avara i Frantsa agne ohatse ty misy i Józef Krett. Nitory tamy ty mpihaly kariera mpifindra monegne boake a Polonina agne reke. Nimeigne lahajaka tihoe: “Tsy Hoela, le Hovelomegne o Mateo” reke. Ie naho fa nizara fanasagne tamy ty ndaty tan-tanàgne eo o rahalahy naho o rahavaveo, le nampitao ze mpivavake ama’e ao ze mpitarike fivavahagne raike zay mba tsy hagnatreke i lahajakay. Faie ndra nifanohetse amy izay ty raha niseho. Ndaty mahery ty 5 000 ty nagnatreke i lahajakay, agnisa izay i mpitarike fivavahagney! Nasae i Rahalahy Krett hagnazava ty raha inoa’e i mpitarike fivavahagney faie tsy nimete. Naho fa nitapetse i lahajakay, le nimea i Rahalahy Krett boke naho bokekele i ndaty rey satria tena nite hahafantatse soa ty Saontsin’Agnahare iareo.—Amosa 8:11.
I Claude Brown
Nandeha an’Afrika agne ty Rahalahy Claude Brown mba hitory i talily soay amy ty tanàgne atao tihoe Côte-de-l’Or (Ghana tie amy izao). Maro ty ndaty naharey ty hamarenagne satria nanao lahajaka maro reke sady nametrake boke naho bokekele maro ka. Nagnatreke ty raike amy i lahajaka natao i Rahalahy Brown rey ty John Blankson. Nianatse ty ho mpivarotse fagnafoly reke tie tamy izay. Rese lahatse reke tie nahatrea ty hamarenagne. Hoe reke: “Nirehafeko tamy ze tan-dakilasy ao i hamarenagne rey satria tena nifale raho naho fa nahafantatse aze.”
I John Blankson
Nianara i John tie tsy mampianatse miomba ty Andrianagnahare telo miharo raike ty Baiboly. Nisy fotoagne areke reke nandeha tamy ze fiangonagne Anglikana zay, le nagnontane i mpitarike fivavahagney ty miomba io. Niboseke i pretray, le rinoa’e hoe izao reke: “Tsy Kristiana rehe fa ahy i Devoly. Miakara agne rehe!”
Naho fa niavy tan-tragno agne ty John, le nanoratse taratasy hoahy i pretray mba hanasagne aze hagnazava miomba i Andrianagnahare telo miharo raikey agnatreha o ndaty maro eo. Nirehafe i pretray ty John mba handeha amy ty birò i lahibey ty mpampianatse iareo rey agne. Nagnontane aze i ramosé ey naho toe nanoratse tamy i pretray agne vata’e reke.
Namale ty John tie: “Eka nanoratse tama’e raho.”
Nampanorate i ramosé ey taratasy fialan-tsiny areke ty John. Le izao ty nisorate’e:
“Nandrisike ahy hanoratse taratasy mba ho fialan-tsiny ama’o i ramosé’aỳ. Vognogne hanoratse izay raho naho ohatse rehe magneke tie diso ty raha ampianare’o.”
Nigaga i ramose ey sady nagnontane hoe izao: “O Blankson, tena io vao ty halefa’o agne?”
“Ie, io ty azoko sorategne.”
“Ho voaroake an’iheo. Tsy afake ty hianatse ato rehe naho i pretra i fiangonagne tohagna o fanjakagneoy ro anoa’o rehake hoe io.”
“O ramose ... irehe mampianatse anay rey vao tsy mahazo magnontane zahay naho fa misy raha tsy azo’ay?”
“Mahazo nareo.”
“Hoe izay ka nio o raha misy hinaneo. Nampianatse Baiboly anay i ndaty ignehoe, le nametrake fagnonteneagne ama’e raho. Naho tsy voavale’e i fagnonteneakoy, le ino zane ty toko’e hialako tsiny ama’e?”
Tsy nivoaroake ty Blankson sady tsy nanoratse taratasy fialan-tsiny ka.
NAHAFALE O MPIANATSE TY BAIBOLIO TY NANAO ASA MARO
Izao ty namintigna Ty Fitalakesan-davitse ty raha niseho tamy i taogney: “Afake mirehake manahake i Davida tikagne tie: ‘Homea’o hery hoentegne mialy raho.’ (Salamo 18:39) Tena nampahery ty taogne toy satria nitreantika tie nagnampe antikagne mba hahavita i asa’ey ty Jehovah. Nitory i talily soay tam-pifaleagne o mpanompo’e tsy mivalikeo.”
Nieretseretse ty hamboatse radio raike fagnampe’e o rahalahio, tamy ty farampara o taogne iohoe. Ta Chicago, a Etazonia agne ty namboaragne aze, le natao tihoe WORD zane hoe SAONTSY ty agnara’e. Fitaovagne fara izay ty matanjake ty nampiasaegne tamy ty raike toy, amy izay maharey ty hafatse miomba i Fanjakagney o ndatio ndra tie a Kanada, avara i Etazonia agne aza ty misy aze.
Tamy ty taogne 1925, le nampea i Jehovah o Mpianatse ty Baibolio mba hahatakatse fagnazavagne vaovao tena mahafale miomba ty Apokalypsy toko 12. Faie nanafintohigne ty ila’e o fagnazavagne vaovao iohoe. Ndra tie teo zay, le tena nifale ty ankamaroa iareo naho fa nahatakatse soa ty raha niseho tan-dagnitse agne naho ty voka izay amy ty vahoan’Agnahare an-tane etoy.
a Fanompoagne Naho ty Fiaignantika Kristiana: Tari-dalagne Hoahy ty Fivoriagne reke tie amy izao.
b I J. F. Rutherford ty nitarike o Mpianatse ty Baibolio tamy ze fotoagne zay. Rutherford “Mpitsara” ty nahafantaragne aze. Ni-mpitsara manokagne tamy ty Fari-piadidiam-pitsaragne Fahavalo reke taloha ty nanompoa’e tamy i Betela ao.