Stap Aninit Long God—?From Wanem Mo Hu Bambae i Stap Aninit Long God?
“O Jeova, mi mi save gud we man blong graon i no masta blong rod blong hem. Man i no naf blong jusum wanem rod hem i mas wokbaot long hem.”—JEREMAEA 10:23.
1. ?Wanem kaen independen we ol man oli tinghae long hem?
WAN long olgeta impoten toktok blong man, hemia Tok Blong Independen, we long ol yia bitwin 1700 mo 1800, 13 kantri blong Engglan long Not Amerika, oli talemaot independen blong olgeta long Engglan, mama kantri blong olgeta. Oli wantem fasin fri, mo independen long ol narafala kantri we i minim fasin fri tu. Independen long saed blong politik mo ekonomi i save givhan bigwan long ol man. I no longtaem i pas sam kantri long Is Yurop oli wantem independen long saed blong politik. Be, blong talem stret se long ol kantri ya independen olsem i mekem plante bigfala trabol i kamaot.
2, 3. (a) ?Wanem kaen independen we i nogud long ol man? (b) ?Olsem wanem God i makem samting ya long tingting blong tufala faswan man mo woman?
2 Nating se ol man oli wantem ol defren kaen fasin blong independen, be i gat wan kaen independen we i nogud. ?Wanem kaen independen ya? Hemia independen long Jeova God, Hemia we i Wokem ol man. Independen ya i no wan blesing be hem i wan trabol. ?From wanem? From we man i stap laef i no blong folem prapa tingting blong hem, no hem i independen long Hemia we i Wokem hem, olsem profet Jeremaea i talem long vas antap. No yumi save talem se, man i stap laef blong stap aninit long Hemia we i Wokem hem. Blong stap aninit long Man we i Wokem yumi, i min se yumi mas obei long hem.
3 Oda we Jeova i givim long tufala faswan man mo woman long Jenesis 2:16, 17, i soem long tufala se fasin blong stap aninit long God i minim fasin blong obei. Oda ya i se: “Olgeta tri long ples ya, yu yu save kakae frut blong olgeta. Wan tri nomo i stap we i tabu blong yu kakae frut blong hem. Hemia tri ya we frut blong hem i save mekem yu yu save ol fasin we i gud mo ol fasin we i nogud. Tri ya, sipos yu kakae frut blong hem, be long sem dei nomo, bambae yu ded from.” Taem tufala i no wantem stap aninit long Hemia we i Wokem tufala, fasin ya i mekem sin, trabol, mo ded oli kam long Adam mo ol pikinini we oli kamaot biaen long hem.—Jenesis 3:19; Rom 5:12.
4, 5. (a) ?Wanem samting i kamaot taem ol man oli no wantem stap aninit long God? (b) ?Wanem loa long saed blong stret fasin man i no save ronwe long hem?
4 I no waes mo tu hem i no stret blong ol man oli no wantem stap aninit long God. From samting ya, fasin blong brekem loa, kilim man i ded, raf fasin, mo rabis fasin long saed blong seks wetem ol rabis sik blong hem oli, stap kam plante moa long wol. Mo tu, fasin blong brekem loa tede i kamaot from we ol yangfala oli no wantem stap aninit long Jeova, mo tu long papa mama blong olgeta mo long loa blong kantri. Tingting ya blong independen yumi save luk long fasin mo klos blong plante man tede mo rabis toktok we oli stap yusum.
5 Be man i no save ronwe long panis sipos hem i brekem ol stret loa blong Man we i Wokem olgeta samting. “Yufala i no mastik long samting ya. I no gat man i save gyaman long God. Wanem sid we man i planem fastaem long garen blong hem, be frut blong hem nomo, man ya bambae i mas kakae. Sipos man i planem rabis fasin we tingting blong hem i wantem, rabis fasin ya blong hem bambae i givim kakae long hem, we i ded nomo.”—Galesia 6:7, 8.
6, 7. ?Wanem i stampa long fasin ya blong no wantem stap aninit long God, mo wanem eksampel i soemaot samting ya?
6 ?Wanem i stampa long fasin ya blong no wantem stap aninit long God? Yumi save talem se, hemia fasin we man i tingbaot hem wan nomo mo fasin flas. From samting ya Iv, faswan woman, i letem snek i trikim hem mo i kakae long frut ya we God i putum tabu long hem. Sipos hem i gat fasin mo tingting daon, tingting blong kam olsem God—blong hem nomo i save jusum wanem samting i gud mo i nogud—bambae i no pulum hem. Mo sipos hem i no stap tingbaot hem wan, bambae hem i no save wantem samting we Jeova God, Hemia we i Wokem hem i putum tabu long hem.—Jenesis 2:16,17.
7 I no longtaem biaen we Adam mo Iv tufala i foldaon long traem ya, fasin flas mo fasin blong man i tingbaot hem nomo i pulum Ken blong i kilim ded brata blong hem Ebel. Mo tu, fasin blong man i tingbaot hem nomo i pulum sam enjel blong oli folem prapa tingting blong olgeta, oli lego prapa ples blong olgeta long heven mo oli tekem bodi olsem blong man blong mekem seks blong haremgud long bodi blong olgeta. Fasin flas mo fasin blong man i tingbaot hem nomo i stampa fasin blong Nimrod mo stat long taem blong Nimrod i kam fasin ya i stap long plante haeman blong wol.—Jenesis 3:6,7; 4:6-8; 1 Jon 3:12; Jud 6.
?From Wanem Yumi Mas Stap Aninit Long Jeova God?
8-11. ?Wanem fo risen we i naf blong pusum yumi blong stap aninit long God?
8 ?From wanem yumi mas stap aninit long Jeova God, Hemia we i Wokem yumi? Fastaem, from we hem i Hae Rula blong heven mo wol. Hem i gat olgeta paoa. Hem i Jaj, hem i Man blong givim loa, mo hem i King blong yumi. (Aesea 33:22) Baebol i tokbaot hem se: “Olgeta samting oli stap olsem long klia ples nomo, stret long fes blong [God]. Mo long fes blong hem nomo, yumi evriwan i mas talemaot ol fasin blong laef blong yumi.”—Hibrus 4:13.
9 Mo tu, from we Hemia we i Wokem yumi i gat olgeta paoa, i no gat man we i naf blong agensem hem; i no gat wan we i save ronwe long responsabiliti ya blong stap aninit long Hem. I no longtaem, olgeta we oli no wantem stap aninit long God bambae oli lus olgeta olsem Fero bifo mo olsem Devel Setan we hem tu bambae i lus olgeta long stret taem we God i makemaot finis.—Ol Sam 136:1, 11-15; Revelesen 11:17; 20:10, 14.
10 Olgeta man oli mas stap aninit long God, from we oli stap laef from wan samting nomo, blong mekem wok blong Hemia we i Wokem olgeta. Revelesen 4:11 i talem se: “Yu yu Masta blong mifala, yu yu God blong mifala. Yu yu mekem olgeta samting blong wol fastaem, mo from we yu yu wantem olsem, yu holem olgeta samting ya oli stap, mo yu givim laef long olgeta. From samting ya, i stret nomo blong ol man oli leftemap nem blong yu, mo blong oli foldaon, oli ona long yu, mo blong oli stap aninit long paoa blong yu oltaem.” Hem i Bigfala Man blong Wokem graonpot, hem i wokem ol man olsem graonpot blong oli mekem wok blong Hem.—Aesea 29:16; 64:8.
11 Yumi no mas fogetem se Hemia we i Wokem yumi, hem i waes olgeta, taswe hem i save wanem i gud long yumi. (Rom 11:33) Ol loa blong hem ‘oli blong mekem i gud long yumi.’ (Dutronome 10:12, 13) Antap moa long ol samting ya, “God i stampa blong fasin ya blong laekem tumas ol man” taswe hem i wantem nomo samting we i gud long yumi. Yumi gat plante risen blong yumi stap aninit long Jeova God, Hemia we i Wokem yumi.—1 Jon 4:8.
Jisas Kraes, Hem i Soem Eksampel We i Stretgud Olgeta Long Fasin Blong Stap Aninit Long God
12, 13. (a) ?Olsem wanem Jisas Kraes i soemaot fasin ya blong stap aninit long God? (b) ?Wanem ol tok i soemaot se Jisas i wantem stap aninit long God?
12 I klia nomo, Jisas Kraes, stret Pikinini ya nomo we Jeova i gat, i givim eksampel we i stretgud olgeta long fasin ya blong stap aninit long God. Aposol Pol i tokbaot samting ya long Filipae 2:6-8, i se: “[Jisas] i olsem God nomo, be hem i no ting se i mas holemtaet samting ya we hem i [olsem, NW] God, no gat. Hem nomo i lego ol samting blong laet ya, nao i kam olsem man blong wok nomo. Hem i bon long wol ya, i kam olsem man. Hem i karem fasin blong man, mo i mekem tingting blong hem i stap daon blong i obei long God, gogo i ded. Mo ded ya blong hem, ol man oli nilim hem long [pos, NW].” Taem Jisas i stap long wol, oltaem hem i stap talem se hem i no mekem ol samting olsem we hem nomo i wantem; hem i no stap folem tingting blong independen, be oltaem hem i stap aninit long Papa blong hem long heven.
13 Yumi ridim long Jon 5:19, 30, se: “Nao Jisas i talem long olgeta, i se ‘Tru mi talem long yufala, mi, mi Pikinini blong God, mi no save mekem wan samting nating long tingting blong mi nomo. Mi mi save mekem ol samting ya nomo we mi luk Papa blong mi i stap mekem. Ol samting we Papa blong mi i mekem, mi, mi Pikinini blong hem, mi tu mi mas mekem. Mi mi no save mekem wan samting nating long tingting blong mi nomo. Mi mi stap jajem man, be stret olsem nomo we Papa blong mi i stap talem long mi blong mi mekem. Nao taem mi jajem man, mi save mekem i stret, from we mi no traem mekem olsem we mi nomo mi wantem, mi stap traem mekem olsem we Papa blong mi we i sanem mi, hem i wantem.’ ” Mo tu, hem i talem bakegen taem hem i prea long naet ya bifo we oli putum hem long han blong ol enemi blong hem i se: “Yu no mekem olsem we mi mi wantem, yu mekem olsem we yu nomo yu wantem.”—Matyu 26:39, 42, 44; mo lukluk Jon 7:28; 8:28, 42.
Ol Man Bifo We Oli Soem Fasin Blong Stap Aninit Long God
14. ?Olsem wanem Noa i soem se hem i stap aninit long God?
14 Noa i wan long olgeta man ya bifo we oli gat fasin ya blong stap aninit long God. Noa i soemaot fasin ya long tri rod. Faswan, taem hem i stap olsem wan stret man, fasin blong hem i stret nomo long medel blong ol man long taem blong hem, hem i stap wokbaot wetem trufala God. (Jenesis 6:9) Namba tu samting, taem hem i wokem bigfala sip. Noa i “mekem olgeta samting ya we Hae God [Jeova, NW] i talem” long hem. (Jenesis 6:22) Namba tri samting, taem hem i stap talemaot woning long saed blong Bigfala Wora we bambae i kam, hem i olsem “wan prija blong talemaot stret fasin.”—2 Pita 2:5.
15, 16. (a) ?Wanem gudfala eksampel Ebraham i soemaot long fasin ya blong stap aninit long God? (b) ?Olsem wanem Sera i soem se hem i stap aninit long God?
15 Ebraham i wan narafala eksampel long fasin ya blong stap aninit long God. Hem i soemaot fasin ya taem hem i obei long oda ya blong God se: “Yu mas aot long ples ya blong yu.” (Jenesis 12:1) Samting ya i olsem se Ebraham i mas aot long gudfala ples blong hem long taon ya Ur (ol man blong digim graon oli faenemaot se taon ya i wan bigfala taon) blong hem i stap wokbaot olsem wan strenja long narafala kantri long handred yia. Antap moa, Ebraham i soemaot fasin ya blong stap aninit long God taem hem i rere blong obei long bigfala traem ya blong kilim pikinini blong hem Aesak, blong mekem sakrifaes long hem.—Jenesis 22:1-12.
16 Waef blong Ebraham Sera i soem wan narafala gudfala eksampel long fasin ya blong stap aninit long God. I tru, taem oli stap wokbaot olsem strenja long narafala kantri oli no haremgud from, be yumi no ridim nating se Sera i stap toktok smol from. No gat. Hem i soemaot wan gudfala eksampel blong fasin ya blong stap aninit long God long tu defren taem, taem Ebraham i talem fored long ol king blong ol hiten man se Sera i sista blong hem. Long tufala taem ya Sera i obei nomo, nating se kolosap hem i kam wan long ol waef blong ol king ya. Blong pruvum se hem i stap aninit long God, hemia taem hem i stap tingbaot hasban blong hem, Ebraham, se “Masta blong mi” blong soemaot se fasin ya blong stap aninit long God hem i kamaot long hat blong hem.—Jenesis 12:11-20; 18:12; 20:2-18; 1 Pita 3:6.
17. ?From wanem yumi save talem se Aesak i soem se hem i stap aninit long God?
17 I gud tu blong tingbaot eksampel long fasin ya blong stap aninit long God we pikinini blong Ebraham Aesak i soem. Store blong ol man Jyu i soemaot se Aesak i gat samting olsem 25 yia taem Jeova i givim oda long papa blong hem, Ebraham blong i yusum hem blong mekem sakrifaes. Sipos Aesak i wantem, i isi nomo blong hem i agensem papa blong hem, we i gat 100 yia moa long hem. Be no gat. Nating se Aesak i stap tingbaot we tufala i no gat wan anamol blong yusum blong mekem sakrifaes, hem i gat tingting daon blong stap aninit long papa blong hem taem hem i letem papa blong hem i putum hem long olta mo hem i fasem han mo leg blong hem blong i blokem no i kontrolem hem taem Ebraham i yusum naef blong kilim hem wetem.—Jenesis 22:7-9.
18. ?Moses i soem wanem eksampel long fasin ya blong stap aninit long God?
18 Sam yia biaen, Moses i soem wan gudfala eksampel long fasin ya blong stap aninit long God. Baebol i soemaot samting ya taem hem i tokbaot hem, i se “tingting blong hem i stap daon moa i winim ol narafala man long wol long taem blong hem.” (Namba 12:3) Long 40 yia long drae ples Moses i obei nomo blong mekem ol oda we Jeova i givim long hem, nating se hem i stap lukaot long wan grup blong ol stronghed man we namba blong olgeta i kasem tu no tri milyan, samting ya i soemaot se hem i stap aninit long God. Taswe Baebol i talem se, “nao Moses i mekem evri samting ya, stret olsem we Hae God [Jeova, NW] i talem.”—Eksodas 40:16.
19. ?Wanem tok i soemaot se Job i stap aninit long Jeova?
19 Job hem i wan narafala we i soem wan gudfala eksampel long fasin ya blong stap aninit long God. Afta we Jeova i letem Setan blong spolem olgeta samting we Job i gat, blong i kilim i ded ol pikinini blong hem, mo blong spolem hem wetem “wan sik blong boela we i stat long leg blong hem daon i go kasem hed blong hem,” waef blong Job i talem long hem, i se: “?Weswe yu stap holem stret fasin oltaem olsemia? !I moa gud yu tok nogud long nem blong God, mo yu ded!” Be, Job i soem se hem i stap aninit long God taem hem i talem long woman blong hem i se: “Yu yu toktok olsem wan long ol krangke woman we i stap toktok. ?I stret we yumi save akseptem ol gudfala samting long trufala God mo yumi no save akseptem ol nogud samting long hem?” (Job 2:7-10) Hem i soem sem tingting olsem long ol tok blong hem we i stap long Job 13:15, i se: “Nating sipos bambae hem i kilim i ded mi, mi mi mas wet.” Nating se Job i wari tumas long stret fasin blong hem, yumi no mas fogetem se biaen Jeova i talem long ol gyaman fren blong Job, i se: “Mi mi kros tumas long yu mo tufala fren blong yu, from we yufala i no stap tokbaot mi long fasin we i tru, olsem man blong mi Job i stap mekem.” Tru ya, Job i soem wan gudfala eksampel long fasin blong stap aninit long God blong yumi.—Job 42:7.
20. ?Olsem wanem Deved i soemaot se hem i stap aninit long God?
20 Wan moa eksampel long Hibru haf blong Baebol, hemia Deved. King Sol i stap lukaotem David blong kilim hem i ded olsem man we i stap lukaotem wan anamol nomo, taem ya Deved i gat tu jans blong hem i finisim trabol blong hem sipos hem i kilim Sol i ded. Be from we Deved i stap aninit long God, hem i no mekem olsem long Sol. Ol tok blong hem oli stap long 1 Samuel 24:6, se: “I no stret long lukluk blong Jeova, blong mi mi mekem samting ya long masta blong mi, hemia we Jeova i makemaot hem, blong mi pusum han blong mi agensem hem, from we Jeova hem i makemaot hem.” (Lukluk tu long 1 Samuel 26:9-11.) Mo tu, taem hem i mekem mastik no hem i mekem sin, hem i soem fasin ya blong stap aninit long God, hem i akseptem fasin stretem.—2 Samuel 12:13; 24:17; 1 Kronikel 15:13.
Eksampel Blong Pol
21-23. ?Olsem wanem aposol Pol i soemaot se hem i stap aninit long God?
21 Long Kristin Grik haf blong Baebol, yumi gat wan nambawan eksampel long fasin ya blong stap aninit long God, hem i eksampel blong aposol Pol. Hem i mekem olsem Masta blong hem, Jisas Kraes, long fasin ya mo long olgeta narafala samting we hem i mekem long minista wok blong hem olsem wan aposol. (1 Korin 11:1) Nating se Jeova God i yusum Pol i bitim ol narafala aposol, Pol i neva folem prapa tingting blong hem. Luk i talem long yumi se taem kwestin i kamaot long saed blong ol Hiten man we oli tanem tingting blong olgeta sipos oli mas sakomsaes no no gat, “olgeta [ol brata] long Antiok oli jusumaot Pol mo Banabas, mo sam narafala man tu, blong oli go long Jerusalem, blong luk ol aposol mo ol elda blong [kongregesen, NW] from bisnes ya.”—Ol Wok 15:2.
22 Long saed blong misinari wok blong Pol, Galesia 2:9 i talem long yumi se: “Nao Jemes, mo Pita, mo Jon, we trifala i gat nem se trifala i hae lida blong olgeta, trifala ya i luk we God i givhan long mi long gladhat blong hem. Nao trifala i kam sekhan long mi mo Banabas, olsem we mitufala i wan mak wetem olgeta. Nao mifala evriwan i agri blong seraot ol wok, olsem we mitufala bambae i go prij long ol hiten man, mo olgeta bambae oli go prij long ol man Isrel.” Pol i no folem prapa tingting blong hem, no gat, be hem i askem advaes long ol narafala.
23 Sem mak, laswan taem we Pol i stap long Jerusalem, hem i akseptem advaes we ol elda oli givim long hem, blong hem i go long tempel mo blong hem i folem fasin blong Loa blong ol narafala man oli luk se hem i no man we i agensem Loa blong Moses. Taem hem i mekem olsem bigfala trabol i kamaot, plante man oli girap agensem hem, ?olsem wanem nao, fasin ya blong stap aninit long ol elda i wan mastik? No gat, yumi luksave samting ya taem yumi ridim long Ol Wok 23:11, se: “Long nekis naet, Masta blong yumi i kamtru long Pol, nao i talem long hem, i se ‘Hemia nating ya. Yu no fraet. Yu yu talemaot mi finis long ples ya long Jerusalem, nao bambae long Rom yu mas mekem olsem bakegen.’ ”
24. ?Wanem samting bakegen long nekis stadi yumi save tokbaot long saed blong fasin ya blong stap aninit long God?
24 Tru ya, Baebol i givim ol risen we i naf blong pusum yumi blong yumi stap aninit long God, mo i tokbaot ol nambawan eksampel blong olgeta we oli stap aninit long God. Long nekis stadi we bambae i kamaot biaen, bambae yumi lukluk long ol defren fasin we yumi save stap aninit long Jeova God, mo ol samting blong givhan long yumi blong mekem olsem, mo frut we bambae i kamaot from.
?Olsem Wanem Yu Ansa?
◻ ?Wanem kaen independen we i nogud long ol man?
◻ ?Wanem i stampa long fasin ya blong no wantem stap aninit long God?
◻ ?From wanem i stret blong yumi mas stap aninit long Jeova?
◻ ?Wanem ol gudfala eksampel long fasin ya blong stap aninit long God we Baebol i tokbaot?
[Tok Blong Pija Long Pej 10]
Nimrod, faswan rula bifo long taem we bigfala wora i ron blong agensem fasin ya blong stap aninit long God
[Tok Blong Pija Long Pej 13]
Noa, we i gat stret fasin, i soemaot eksampel long fasin ya blong stap aninit long God.—Jenesis 6:14, 22