Man Blong Toktok Smol Agens, i No Glad Long Laef Blong Hem
FASIN glad i jenis i kam trabol tingting long sam wik nomo. Fasin glad fastaem we ol man Isrel oli kasem taem oli jes fri long kalabus long Ijip i stap lus nao oli stat blong toktok smol agens long saed blong kakae. Long namba tu manis afta we oli kamaot long Ijip, nesen ya blong ol man Isrel we i no moa glad nating i wantem moa sipos oli stap slef bitim we oli gat wan had laef long drae ples. Long ol manis we oli kamaot biaen, fasin blong toktok smol agens i daonem strong tingting blong obei long Jeova mo i spolem jans long fyuja blong olgeta blong go insaed long Promes Lan.—Eksodas 16:1-3; Namba 14:26-30.
Yes, neva fasin ya blong toktok smol agens i stap long wan nesen no long wan grup blong ol man nomo. ?I gat man we i no stap toktok smol agens, long wok, kakae, rentaem no taem blong san, ol pikinini, ol man raonabaot, no praes blong olting? No gat. I luk olsem se, from we ol man oli no stretgud olgeta, samting ya i pulum olgeta blong oli stap toktok smol agens.—Rom 5:12; Jemes 3:2.
?From wanem i isi blong toktok smol agens? Maet from we tingting blong yumi i foldaon, no yumi kros, no yumi sik. Fasin blong toktok smol agens maet i kamaot from wari, no hem i wan narafala fasin blong talem se: “!Mi save mekemgud wok ya bitim narafala!” Samtaem ol fasin toktok smol agens oli kamaot from ol man oli gat ol defren fasin. Mo tu, i gat sam trabol we oli givim gudfala risen blong ol man oli toktok smol agens.
Nating se wanem i mekem man i toktok smol agens, eksampel ya blong ol man Isrel i soem se fasin blong toktok smol agens i save spolem man sipos man olsem i stap gohed long fasin ya. Man i save kam wan man blong stap toktok smol agens oltaem, hem i save toktok smol tu agens long ol rod we Jeova God i stap yusum blong mekem sam samting. ?From wanem samting ya i nogud? Sipos yu yu gat gudfala risen blong toktok smol agens, ?olsem wanem blong mekem long fasin we i stret?
Ol Toktok Smol Agens We Oli Gat Gudfala Risen
Sipos hem i no wan bigfala trabol, faswan kwestin yumi save askem se, ?Mi mi save fogetem trabol ya long fasin lav? Tru, maet yumi gat gudfala risen blong toktok smol agens long wan man, maet hem i wan man blong bilif. Maet hem i no kaen long yumi no hem i mekem i no stret long yumi. ?Nating se i olsem, fasin blong toktok smol agens long narafala man from samting ya bambae i mekem trabol ya i kamgud? ?Baebol i talem se yumi mas mekem wanem? Kolosi 3:13 i talem se: “Yufala i mas stap givgivhan long yufala, mo taem wan long yufala i gat sam poen agens long narawan long yufala, tufala ya i mas fofogivim tufala. Yufala i mas fofogivim yufala, long sem fasin ya we [Jeova, NW] i fogivim yufala.” Taswe, sipos i gat gudfala risen blong toktok smol agens, Baebol i talem se yumi mas gat tingting blong fogivim narafala bitim we yumi gat tingting blong stap toktok smol agens long narafala.—Matyu 18:21, 22.
?Olsem wanem sipos bisnes ya i bigwan tumas blong fogetem? Maet i gud blong mekem toktok smol agens. Taem “ol man oli stap talemaot agens” fasin blong Sodom mo Gomora long Jeova, hem i mekem sam samting blong finisim ol nogud samting we oli stap hapen long tufala taon ya. (Jenesis 18:20, 21) Wan narafala toktok smol agens we i gat gudfala risen long hem, i kamaot i no longtaem biaen long Pentekos yia 33 K.T. Taem oli stap seraotem kakae long ol wido we oli nidim kakae, oli stap tingbaot moa ol wido we oli toktok lanwis Hibru. Yes, samting ya i mekem se ol wido we oli toktok lanwis Grik oli kros. Biaen, ol aposol oli harem fasin ya blong toktok smol agens, mo kwiktaem oli mekem plan blong putumap sam man blong oli stretem trabol ya.—Ol Wok 6:1-6.
Ol Kristin elda tede tu oli no mas slou blong mekem sam samting taem oli kasem save long ol bigfala trabol. Proveb 21:13 i talem se: “Man we i no wantem harem krae blong wan man we i daon moa, hem wan bambae i krae mo hem i no save kasem ansa.” I nogud ol elda oli ting nating long fasin ya blong toktok smol sipos i gat gudfala risen long hem, oli mas lesin wetem fasin sore. Be tu yumi evriwan i save wokgud wetem ol elda sipos yumi stap talemaot, ol bigfala toktok smol agens, long ol elda, i nogud yumi stap talemaot bakegen long olgeta we oli save lesin long yumi.
Yes, plante long yumi oli save talem stret se, from we yumi no stretgud olgeta, samtaem yumi stap toktok smol agens be i no gat risen nating. Sipos yumi luklukgud fasin blong ol man Isrel long drae ples, bambae i givhan long yumi blong luksave trabol we bambae i kamaot sipos yumi letem fasin ya blong toktok smol agens samtaem i kam wan fasin we yumi stap mekem oltaem.
Tingting Blong God Long Ol Man Blong Toktok Smol Agens
Fasin blong ol man Isrel blong stap toktok smol agens long kakae we oli stap kasem i soemaot tufala trabol we man i save kasem long fasin ya blong toktok smol agens. Faswan, fasin blong toktok smol agens i save pas i go long narafala man olsem wan sik. Store i talem se “nao taem oli stap long ples ya [drae ples], oli stap tok agens long Moses mo Eron.” (Eksodas 16:2) Ating i stat wetem sam man nomo we oli toktok smol agens, from kakae i sot, mo i no longtaem biaen evriwan oli toktok smol agens.
Namba tu samting, oltaem man blong toktok smol agens i stap mekem smol trabol i luk olsem wan bigfala trabol. Long saed ya, ol man Isrel oli talem strong se i moa gud sipos oli stap long Ijip, long Ijip oli save kakae plante bred mo mit olsem we oli wantem. Oli toktok smol agens se, oli kam long drae ples blong ded from hanggri nomo.—Eksodas 16:3.
?Trabol blong ol man Isrel ya i rili nogud olsem? Maet kakae blong olgeta i stap godaon, be Jeova i luk finis trabol blong olgeta, mo long stret taem Jeova i givim mana blong oli kakae. Fasin ya blong olgeta blong bitim mak long toktok smol agens i soemaot se oli no trastem God nating. Taem oli stap long Ijip oli gat gudfala risen blong toktok smol agens long ol strong trabol we oli stap kasem. (Eksodas 2:23) Be taem Jeova i mekem olgeta oli fri long kalabus, oli stat blong toktok smol from kakae. Hemia fasin blong toktok smol agens, we i no gat gudfala risen. Moses i givim woning long olgeta i se, “Yufala i stap tok agens long [God], from we taem yufala i stap tok agens long mitufala, be yufala i stap tok agens long [God] nomo.”—Eksodas 16:8.
Oltaem ol man Isrel oli stap toktok smol agens. Long wan yia nomo, oli stat blong toktok smol agens long saed blong mana. (Namba 11:4-6) Biaen nogud ripot blong 10 long ol 12 spae blong Isrel i mekem se oli lego bigfala krae. Oli ting se i gat trabol sipos oli go faet blong winim Promes Lan. Nao olgeta oli bitim mak long fasin ya, oli se: “!I moa gud sipos mifala i ded long Ijip, no i moa gud sipos mifala i ded long drae ples ya!” (Namba 14:2) !Oli no gat fasin tangkyu nating! Yumi no sapraes se, Jeova i talem long Moses se: “?Go kasem wetaem bambae ol man ya oli no stap ona long mi, mo go kasem wetaem bambae oli no stap bilif long mi?” (Namba 14:11) Ol man blong toktok smol agens ya we oli no gat fasin tangkyu oli kasem tok panis blong oli stap laef nomo long drae ples long 40 yia, gogo kasem laen blong olgeta we oli laef long taem ya oli ded evriwan.
Aposol Pol i talem long yumi bakegen eksampel ya. Hem i givim woning long ol Kristin fren blong hem blong oli neva kam olsem ol man Isrel ya we oli stap toktok smol, biaen oli ded nomo long drae ples. (1 Korin 10:10, 11) I klia se, fasin blong toktok smol we i no gat risen long hem mo fasin blong toktok smol agens oltaem i save spolem bilif blong yumi mo i save mekem se Jeova i no moa glad long yumi.
Be, Jeova i gat longfala tingting long ol man blong hem we samtaem oli toktok smol agens from we tingting blong olgeta i foldaon. Taem Elaeja i ronwe i go long Hil ya Horeb from we Kwin Jesebel i ronem hem, hem i ting se wok blong hem olsem wan profet i finis nao. Hem i gat rong tingting se hem nomo i stap mekem wosip long Jeova long kantri ya. Blong mekem bilif blong Elaeja i kam strong bakegen, fastaem God i givim wan saen blong soem paoa blong Hem, long hem. Biaen hem i talem long profet ya se i gat 7,000 gudfala man blong Jeova yet long Isrel mo i gat plante wok we profet ya i mas mekem. From samting ya, Elaeja i fogetem ol toktok smol agens mo hem i gohed wetem nyufala paoa. (1 King 19:4, 10-12, 15-18) Taem ol Kristin elda oli gat fasin luksave, oli save toktokgud long olgeta we oli holemstrong long bilif be tingting blong olgeta i foldaon, givhan long olgeta blong oli luksave wok blong olgeta long plan blong God.—1 Tesalonaeka 5:14.
Winim Fasin Ya Blong Toktok Smol Agens
?Olsem wanem blong winim fasin ya blong toktok smol agens? Tingbaot, olgeta we oli luk pruf blong sik we tabak i mekem long bodi, oli gat strong tingting blong stop long smok. Sem mak, taem yumi luksave se fasin blong toktok smol agens i save spolem yumi, olsem nao yumi save gat strong tingting blong stopem fasin ya blong toktok smol agens.
?Wanem blesing olgeta ya we oli winim fasin blong toktok smol agens oli kasem? Wan impoten blesing we oli glad long hem se oli save skelem ol samting wetem Baebol mo oli luksave moa ol samting ya. Plante taem wan man blong toktok smol agens i no stap tekem taem blong tingbaot wan trabol mo tingbaot trabol ya olsem we Jeova i stap tingbaot. Ol man Isrel we oli stap toktok smol agens oli fogetem se, Jeova God i bin mekem olgeta oli fri long kalabus mo hem i mekem merikel blong seraotem Red Si blong oli pastru long hem. Nogud tingting ya blong olgeta i satem ae blong olgeta long paoa blong God mo i spolem glad blong olgeta. From samting ya, oli lusum bilif long Jeova.
Mo tu, man we i save tingtinggud long ol trabol blong hem i luksave taem ol prapa mastik blong hem nomo oli stampa blong ol hadtaem long hem. Ating bambae hem i no moa save mekem sem mastik bakegen. Jeremaea i givim woning long ol man Isrel blong oli no toktok smol from ol trabol we oli stap kasem afta we Jerusalem i foldaon. Trabol blong olgeta i kamaot from sin blong olgeta nomo. Mo hemia samting we oli mas kasem save long hem, blong oli tanem tingting blong olgeta mo kambak long Jeova. (Lamentesin 3:39, 40) Sem mak, disaepol Jud i tokbaot ol man we “oli no ona long God,” oli no wantem rod blong Jeova mo oltaem “oli stap tok konkon long saed blong laef blong olgeta.”—Jud 3, 4, 16, NW.
Olsem waes King Solomon i bin talem wan taem, i se, “Hat we i glad, i mekem i gud long man, i olsem wan meresin. Be tingting we i foldaon i mekem ol bun oli drae.” (Proveb 17:22) Fasin blong toktok smol agens i save spolem filing blong yumi mo i save tekemaot glad blong yumi. Hem i soemaot se yumi stap tingbaot ol nogud saed blong ol samting nomo, yumi no stap tingbaot ol gudfala saed blong ol samting ya. Be olgeta we oli lanem blong tingting mo blong toktok long saed blong “ol fasin we ol man oli stap ona long olgeta” oli gat gladhat, we maet i save mekem olgeta oli haremgud moa.—Filipae 4:8.
Tru ya, laef blong yumi bambae i kamgud moa sipos yumi stap luk ol gudfala fasin blong man bitim we yumi lukluk ol mastik blong olgeta. Bambae tingting blong yumi i no foldaon sipos yumi stap akseptem ol hadtaem mo yumi holemtaet glad blong yumi yet, bitim we yumi stap toktok smol from ol trabol blong yumi. Yes ol trabol oli save mekem yumi haremgud sipos yumi luk olgeta olsem wan jans blong mekem bilif blong yumi i kam strong mo blong mekem fasin blong yumi blong stanap strong longtaem i kam strong moa.—Jemes 1:2, 3.
Antap moa, i impoten blong tingbaot se taem yumi toktok smol, yumi stap mekem i nogud long yumi. Be i no yumi nomo, sipos oltaem yumi stap toktok smol agens, yumi save daonem bilif blong ol narafala man tu. Nogud ripot blong ol ten spae blong Isrel i mekem ful nesen ya i fraet blong faet blong winim Promes Lan. (Namba 13:25 kasem 14:4) Long wan narafala taem, tingting blong Moses i foldaon from we olgeta oli stap gohed blong toktok smol, mekem se hem i askem Jeova blong tekemaot laef blong hem. (Namba 11:4, 13-15) Be, sipos yumi tokbaot evri samting long fasin we i leftemap tingting blong man, yumi save mekem bilif blong ol man i kam strong mo yumi save givhan long olgeta blong oli stap glad.—Ol Wok 14:21, 22.
Nating se maet samtaem yumi harem se bambae yumi toktok smol agens long ol wokfren blong yumi, ol fren blong yumi, famle blong yumi, no ol elda insaed long kongregesen, Jeova i askem yumi blong ‘yumi mas stap laeklaekem yumi tumas. Yumi no kam slak long samting ya.’ Lav olsem i pusum yumi blong yumi no tingbaot ol mastik blong ol narafala man blong stap tokbaot. (1 Pita 4:8) I gud tumas we Jeova i stap tingbaot yumi se yumi ases blong graon nomo mo hem i no stap lukluk ol mastik blong yumi. (Ol Sam 103:13, 14; 130:3) Sipos yumi evriwan i traehad blong folem eksampel ya blong Hem, bambae yumi no save gat fasin ya blong stap toktok smol agens oltaem.
Taem ol man oli kam stretgud olgeta, bambae i no gat man i gat sam samting we oli save mekem hem i toktok smol from ol samting long laef blong hem. Naoia go kasem taem ya we bambae i kamtru, yumi mas blokem tingting ya blong toktok smol agens long narafala no toktok smol agens from ol traem we yumi kasem. Blong soem se yumi trastem Jeova mo yumi rili laekem ol Kristin fren blong yumi, yumi mas “no tok agens long ol samting ya.” (Filipae 2:14) Samting ya bambae i mekem Jeova i glad mo bambae i givhan long yumi bigwan. Blong mekem i gud long yumi wanwan mo ol narafala man, i gud yumi no fogetem se man we i stap toktok smol agens, i no save haremgud long laef blong hem.
[Tok Blong Pija Long Pej 25]
Mana we God i mekem merikel blong givim i mekem se oli toktok smol agens from