?From Wanem i No Moa Gat Fasin Blong Trastem Narafala?
?YU RILI save trastem wan man long taem blong yumi?’ Maet yu bin harem kwestin ya long wan man we tingting blong hem i foldaon. No maet yu wan, yu bin askem kwestin ya taem wan samting i hapen long laef blong yu, we i mekem trabol long filing blong yu.
Tru ya, raonabaot long wol, i no moa gat fasin blong trastem wanwan man mo ol plan we ol man oli stanemap blong givhan long narafala. Plante taem, ol man oli soemaot klia se oli no trastem narafala. ?Yu ting se i gat wan man we i rili trastem ol promes we ol man blong politik oli talem, taem oli stap mekem kampen blong olgeta? Wan stadi we oli mekem long 1,000 studen long Jemani long 1990, i soem se 16.5 pesen long olgeta, oli trastem se ol man blong politik oli naf blong winim ol problem blong wol. Plante long ol studen ya oli no rili sua. Mo bighaf blong olgeta, oli talem se oli no trastem nating se bambae ol man blong politik oli winim ol problem. Mo oli no trastem tu se, ol man ya oli rili wantem winim ol problem.
Nyuspepa ya Stuttgarter Nachrichten i komplen, i se: “Plante man blong politik, oli tingbaot ol prapa intres blong olgeta fastaem long ol intres blong ol man we i vot long olgeta.” Ol man blong ol narafala kantri, oli agri long tok ya. Nyuspepa ya The European i tokbaot wan kantri se: “Ol yangfala oli gat plante gudfala risen blong no moa trastem ol man blong politik, mo ol olfala oli agri wetem olgeta tu.” Hem i makem se ‘oltaem, ol man oli vot jes blong spolem ol politik pati.’ Nyuspepa ya i gohed moa, i se: “Eni man we i joen wetem ol yangfala [long kantri ya], bambae i luksave kwiktaem nomo se, oli no trastem nating ol man blong politik mo tu oli no intres nating long olgeta.” Yes, sipos ol man oli no trastem wan gavman, gavman ya bambae i no save mekem plante samting. Wan taem, John F. Kennedy we i bin presiden blong Yunaeted Stet, i talem se: “Blong wan gavman i wokgud, ol man oli mas trastem hem.”
Long saed blong fasin blong trastem mane, taem ekonomi i foldaon wantaem mo ol plan blong kam rij kwiktaem oli lus, plante man oli fraet. Taem stok maket blong wol i foldaon bigwan long Oktoba 1997, wan nyuspepa i talem se “fasin ya blong no trastem narafala i kamaot long plante ples, mo samtaem i no gat risen we man i no moa trastem narafala.” Nyuspepa ya i talem tu se “fasin blong no trastem narafala i olsem wan nogud sik we i stap pas i go long plante man.” Oli talem tu se “[long wan kantri long Esia], fasin blong trastem narafala i godaon bigwan, mekem se gavman . . . blong olgeta i stap long bigfala denja.” Blong talem long sotfala tok, nyuspepa ya i talem se: “Ekonomi blong kantri i stanap long fasin ya blong trastem narafala.”
Ol jyos tu, oli no givhan long ol man blong trastem narafala. Wan nyuspepa blong Jemani, Christ in der Gegenwart, long saed blong jyos, i talem wetem sore se: “Plante moa man oli mo moa trastem Jyos blong olgeta.” Bitwin 1986 mo 1992, namba blong ol man Jemani we oli trastem ol jyos, i foldaon long 40 i go kasem 33 pesen. Mo tu, long kantri ya we bifo oli kolem Is Jemani, namba blong ol man we oli no moa trastem ol jyos, i godaon moa long 20 pesen. Defren olgeta, long kantri ya we bifo oli kolem Wes Jemani, namba blong ol man we oli trastem jyos smol nomo, no we oli no trastem jyos nating, i go antap long 56 kasem 66 pesen. Mo long kantri ya we bifo oli kolem Is Jemani, namba i go antap kasem 71 pesen.
Ol man oli no moa trastem ol man blong politik, ekonomi, mo jyos—trifala stampa pos blong sosaeti blong man. Be i no long trifala ples ya nomo. Wan narafala eksampel, hemia ol loa we gavman i putumap blong ol man oli folem. Ol man oli lukaot rod blong brekem loa, ol lida oli no yusum loa long stret fasin, mo ol disisen long kot we oli no klia oli mekem se ol man oli lusum tras blong olgeta. Time magasin i talem se, “tingting blong ol manples mo ol polis i foldaon. Oli no moa trastem ol wok blong loa we i stap letem nomo se ol presina we oli denja tumas oli gofri.” Ol polis tu oli stap pas long kot from kruked fasin mo from fasin blong kilim nogud ol narafala. Samting ya i mekem se ol man oli no moa trastem ol polis.
Long saed blong politik blong olgeta ples blong wol, oli stap brekem ol promes blong pis mo blong stopem faet smoltaem. Samting ya i soem se i no gat fasin blong trastem narafala. Bill Richardson, wan ambasada blong Yunaeted Stet, long Yunaeted Nesen, i poenemaot stampa samting we i stap blokem pis long Medel Is. Hem i talem sotfala tok ya se: “I no gat fasin blong trastem narafala.”
Long semtaem, plante man oli no moa trastem ol famle mo ol fren blong olgeta. Be, ol famle mo fren nao, yumi ol man yumi save go long olgeta blong kasem advaes mo blong oli leftemap tingting blong yumi, taem yumi kasem problem. Hemia i laenap wetem laef blong ol man we Hibru profet ya Maeka i tokbaot, se: “Yu no mas trastem wan fren. Yu no mas trastem fren blong yu we ol man olbaot oli no save hem. Lukaot long ol tok we yu stap talem long woman we i stap ledaon kolosap long yu.”—Maeka 7:5.
Ol Saen Blong Makem Wan Taem
I no longtaem oli talem bakegen tok blong Arthur Fischer, wan man Jemani we i stap stadi long tingting blong man, se: “Ol man long evri ples, oli no moa trastem ol plan blong givhan long sosaeti blong olgeta mo oli no trastem fyuja blong olgeta wanwan. Ol yangfala oli no sua se ol plan we ol lida oli stanemap bambae i givhan long olgeta. Oli no moa trastem wan man, nating se i man blong politik, skul, no wan narafala grup.” Yumi no sapraes we Ulrich Beck, wan man blong stadi long fasin blong laef blong ol man, i tokbaot “kastom ya we ol man i no sua” long ol gavman we oli stap longtaem finis, ol spesel grup blong givhan, mo ol man we oli gat gudhed blong mekem wan wok.
Kastom ya i pulum ol man blong stap longwe mo blong sakemaot ol haeman we oli stap rulum olgeta. Ale, oli laef folem prapa tingting blong olgeta. Oli mekem prapa disisen blong olgeta, mo oli no wantem we narafala i givim advaes mo soem rod long olgeta. Samfala oli tingting nogud long evri man raonabaot long olgeta. Ale, oli no moa gat respek long narafala man we oli no moa trastem olgeta. Fasin ya i mekem se laef i kam nogud. Baebol i talem se: “Long taem blong Lasdei blong wol, laef blong wol ya bambae i kam strong tumas. Bambae ol man oli save tingbaot olgeta nomo, mo bambae oli wantem mane tumas. Bambae oli man blong tok flas, we tingting blong olgeta i go antap tumas, mo oli save tok nogud long ol man. Bambae oli no save ona long papa mo mama blong olgeta, oli no man blong talem tangkyu, mo oli no save tingbaot God. Bambae oli no man blong sore, oli man blong mekem i strong tumas oltaem long ol narafala man. Bambae oli man blong spolem nem blong ol narafala man, mo oli man blong lusum hed, mo oli wael olgeta. Bambae oli no wantem fasin ya we i gud nomo, oli agens long hem. Bambae oli man blong spolem ol fren blong olgeta, oli man we oli no kea, we flas i mekem tingting blong olgeta i lus. Bambae oli man we oli wantem tumas ol samting we oli stap harem gud long hem, i winim we oli stap laekem God. Long fes blong ol man, bambae olgeta oli stap folem fasin blong Kristin man, be oli no wantem paoa blong God nating long laef blong olgeta.” (2 Timote 3:1-5; Proveb 18:1) Tru tumas, i no moa gat fasin blong trastem narafala. Hemia wan saen blong makem wan taem, wan saen blong makem “lasdei blong wol.”
Long wol ya, we i no moa gat fasin blong trastem narafala mo i fulap long ol man we vas antap i tokbaot, yumi no save haremgud fulwan long laef. Be ?i stret blong ting se bambae fasin blong trastem narafala i kam strong bakegen wan dei? ?I gat man we i save winim trabol ya long saed blong fasin blong no trastem narafala tede? Sipos yes, ?olsem wanem?