“Oupwe Üppos O Nengeni Än Jiowa We Angangen Amanau”
“Usap niuokus, pun ewe SAMOL a nom won peki. Meeta aramas repwe tongeni for ngeniei?”—KÖLFEL 118:6.
1. Ikkefa ekkewe mettoch epwele fis woon fönüfan?
LON ei fansoun, fönüfan epwele küna fisitään mettoch mi aniuaniu esaamwo fen fis fän eü. Jises a oesini ussun ach ei fansoun lupwen a öüröüra nöün kewe chon käeö: “Pun lon ewe fansoun epwe fis riaffou lapalap, usun chok esaamo fis seni le poputan fonufan tori ikenai, o esap pwal usun chok mwirin. Iwe, ika esap mochomochelo ekkewe ran, esor emon epwe manau; nge epwe mochomochelo ekkewe ran pokiten chon filita.”—Mattu 24:21, 22.
2. Met a amwöchü poputään ewe riäfföü mi lapalap?
2 Aramas rese tongeni küna, nge iei mwo, ekkewe chonläng ra amwöchü ena riäfföü mi lapalap. Jises a pwäratä ngeni ewe aposel Jon ewe popun ekkewe chonläng ra kan amwöchü. Nengeni än ewe aposel aweweei ei mettoch: “Ua kuna fomon chonlang mi ukkuta lon ekkewe ruanu pokukuun fonufan, o ra amwochu ekkewe ruanu asapwalin fonufan . . . ua kuna pwal emon chonlang mi feita seni ewe leenien totaan akkar, o ewe minen mechen an ewe Kot mi manau a nom ren. Iwe, a leuwommong le pupuchor ngeni ekkewe fomon chonlang . . . ‘Oute afeiengaua fonufan are matau are ekkewe ira, tori ewe fansoun am aupwe mecheni ekkewe chon angangen ach Kot won chamwer.’”—Pwarata 7:1-3.
3. Met epwe fis akkom lon ewe riäfföü mi lapalap?
3 Ewe säingonoon mechen fän iten “chon angangen ach Kot” mi kepit epwele wesilo. Ekkewe chon läng ra mmolnetä le epichalo ekkewe äsepwälin kata. Lupwen repwe epichalo, met epwe fis akkom? Emön chonläng a pölüeni ena kapas eis: “Epwe chok iei usun ar repwe oturatiu ewe telinim lapalap, Papilon, epwe iei usun ar repwe oturatiu ren song, o aramas resap chuen kuna.” (Pwarata 18:21) A ifa me watteen pwapwa lon läng lupwen ewe mwicheichen lamalam mi chofona a talo!—Pwarata 19:1, 2.
4. Ikkefa ekkewe mettoch repwele fisitä lon mwachkkan?
4 Meinisin mwuun fönüfan ra fen tipeeüfengen pwe repwe ü ngeni nöün Jiowa kewe aramas. Ekkewe mwu repwe itä tongeni arosalo ekkewe chon Kraist mi tuppwöl? Ussun itä repwe tongeni. Nge nengeni! Ekkewe mwichen sounfiun läng mi tapwelo mwirin Kraist Jises repwe fen nielo ekkena mwichen aramas. (Pwarata 19:19-21) Iwe mwirin, ewe Tefil me nöün kewe chonläng repwe koturulong lon ewe apis, ikewe resap tongeni föri och ie. Resap tongeni otupu aramas pun repwe kalapus ükükün engeröü ier. Mwa met ren kinamween ewe mwich mi lapalap, iir kewe mi küna manau!—Pwarata 7:9, 10, 14; 20:1-3.
5. Ifa ewe pwapwa chokkewe mi amwöchü ar tuppwöl ngeni Jiowa repwe eäni?
5 Ekiselo chök, sipwele küna fisitään ekkena mettoch mi amwarar me aniuaniu. Iir meinisin repwe apwüngalo pwe mei pwüng än Jiowa we nemenem. Pwal ekieki mwo ei mettoch: Ika sipwe amwöchü ach tuppwöl ngeni Jiowa me üppos fän iten an nemenem, sipwe tongeni fiti ewe angangen epinalo iten Jiowa we me apwönüetä an we kokkot. A ifa me watteen apwapwaan ena wis!
6. Ren ach ekieki ekkewe mettoch repwele fis, met sipwe nengeni iei?
6 Sia fen mmolnetä fän iten ekkena mettoch mi fokkun lamot repwele fis? Sia lükü än Jiowa tufichin amanaua aramas? Sia lükülük pwe Jiowa epwe älisikich lon ewe fansoun mi fich me lon eü napanap sipwe unusen feiöch ren? Ren ach sipwe pölüeni ekkeei kapas eis, sipwe chechchemeni met ewe aposel Paul a ereni chienan kewe chon Kraist lon Rom: “Pun minne mi makketiu lom, a makketiu pwe sipwe kaeo, pwe epwe wor rech ach apilukuluk allim ren likiitu o aururu me ren ekkewe puk.” (Rom 15:4) Pworausen än Jiowa angasalo ekkewe chon Israel seni ar fötek ren chon Isip, ina eü me lein ekkewe mettoch a makketiu pwe sipwe käeö, a aururukich me awora ngenikich äpilükülük allim. Ach käeöfichi ekkeei mettoch mi amwarar lupwen Jiowa a amanaua ekkewe chon Israel epwe fokkun apöchökkülakich atun sia wikkiti ewe riäfföü mi lapalap epwele fis.
Jiowa a Amanaua Nöün Kewe Aramas
7. Lon 1513 B.C.E., ifa ewe mettoch mi aniuokkus a fis lon Isip?
7 Ewe ier mi 1513 B.C.E. Jiowa a fen tinatiu ngeni chon Isip tiu riäfföü. Wesiloon ewe atiuen riäfföü, Farao a asüolo Moses fän ekkeei kapas: “Kopwe sü seniei. Kopwe afäliik pwe kosap künasefäli mesei, pun lon ewe rän kopwe küna mesei kopwe fokun mäla.” Nge Moses a erä: “Mi pwüng reöm. Üsap künasefäli mesom.”—Ekistos 10:28, 29.
8. Ikkefa ekkewe kapasen emmwen chon Israel ra angei fän iten ar repwe küna manau, me met mwiriloon?
8 Iwe, Jiowa a ereni Moses pwe epwe wor pwal eü säingoon riäfföü epwe awarato woon Farao me meinisin chon Isip. Fän ewe maram Apip (Nisan) 14, mwänichien Isip pwal mwennöün ekkewe maan meinisin repwele mälo. Nge esap wor epwe feiengaü me lein chon Israel ika repwe älleäsochisi än Jiowa kewe kapasen emmwen ngeni Moses. Repwe toofi chchaan emön lam ngeni lepekin penasamen imwer kewe me ruuepek, pwal me asan, me repwe chök nonnom lon imwer. Met a fis lon ena pwinin? Moses a apworausa: “Iwe, lukenipwin ewe Samol mi Lapalap a niela mwänichi meinisin lon ewe fanü Isip.” Farao a mwittir körato Moses me Aaron me ereniir: “Oupwe towu seni lein nei aramas, . . . Oupwe feila! Oupwe fel ngeni ewe Samol mi Lapalap, usun oua fen apasa.” Iwe, mwittir chök chon Israel ra sü, eli chochoor a lap seni ülüngät milion, iwe, “chomong sokopaten mwichen aramas,” ese ffat iteiter ra etiir.—Ekistos 12:1-7, 29, 31, 37, 38.
9. Lon ar towu seni Isip, Kot a emmweni chon Israel woon menni al, me met popun?
9 Ika Chon Israel repwe fetäl woon ewe al le pekin ewe Setin Metiteranean mi pwerelong lon fönüen chon Filistia, ina ewe al mi mwochomwoch pwe repwe mwittir tori ewe fönü mi Pwonetiu. Nge ina fönüen chon koputer. Ina popun, ren an epwe tümünü nöün kewe aramas pwe esap toriir maun, Jiowa a emmweniirelo woon pwal efoch al mi alelong lon ewe fönüpöön tori ewe Setipar. Inaamwo ika fite milion aramas ra säi, nge ra fokkun kokkotöch le feffetäl.—Ekistos 13:17, 18.
‘Nengeni än Jiowa we Angangen Amanau’
10. Pwata Kot a ereni chon Israel ar repwe asösö sape ngeni Pihahirot?
10 Iwe mwirin, a fis och mettoch mi ämäirü. Jiowa a ereni Moses: “Kopwe üreni ekewe aramasen Israel pwe repwe liwinsefal o asösö sasape ngeni Pihahirot lefilen Miktol me ewe Setipar. Iwe, repwe asösö arun ewe Setipar akawenewenen Paalsefon.” Lupwen ra älleäsochisi alon Jiowa, ei mwichen aramas mi lap ra mwöchütiü lefilen ekkewe chuuk me ewe Setipar. Ussun itä nge esap wor al repwe tongeni pwerelo ie. Iwe nge, Jiowa mi fen silei an kokkot. A ereni Moses: “Ngang üpwe aföreai letipen Farao pwe epwe tapweriir. Pun üpwe alinga itei won Farao me nöün mwicheichen sounfiu, pwe chon Isip meinisin repwe silei pwe ngang ewe Samol mi Lapalap.”—Ekistos 14:1-4.
11. (a) Met Farao a föri me ifa ekiekin ekkewe chon Israel? (b) Ifa ussun Moses a pölüeni ar ngününgününgaü?
11 Farao a meefi pwe mi mwääl an a mut ngeni chon Israel ar repwe towu seni Isip. Ina popun, ra chcheer fän 600 waar woken me oris. Lupwen ekkewe chon Israel ra küna ewe mwichen sounfiun Isip, ra niuokkus me püchörütä ngeni Moses: “Ifa usun, esap wor lenien peias lon Isip, pwe ka emwenikeemiwu pwe aipwe mäla lon fanüapö?” Nge Moses a lükü pwe Jiowa epwe amanauer me a pölüeniir: “Ousap niuokus, oupwe üpos o nengeni usun än ewe Samol mi Lapalap amanauakemi ikenai. . . . Ewe Samol mi Lapalap epwe fiu fän itemi, nge ämi oupwe chök fanafanala.”—Ekistos 14:5-14.
12. Ifa ussun Jiowa a amanaua nöün kewe aramas?
12 Pwüngün alon Moses pwe Jiowa pwisin epwe fiu fän iten chon Israel, ekkewe chonläng fän emmwenien Jiowa ra angolong lon. Nöün Jiowa chonläng a amwökütalo ewe ürekuchu lüküsökürün chon Israel, ewe a kan emmweniir. Iwe, ewe ürekuchu a ekkirochalo ekkewe chon Isip nge a asarama aramasen Israel. (Ekistos 13:21, 22; 14:19, 20) Mwirin, fän än Jiowa öüröür, Moses a eitielo pöün. Ewe pworaus a apasa: “Ewe Samol mi Lapalap a aliwili ewe sät ren enienin ötiu mi fokun pöchökül lon unusen ewe pwin . . . Ekewe aramasen Israel ra fetal lukalapen ewe sät won pwasapwas, nge ewe lölö a usun chök etip lepelifichir me lepelimöngür.” Iwe, ekkewe chon Isip ra tapwerelong nge Jiowa a tümünü nöün kewe aramas me afitikokooi ekkewe chon Isip. Mwirin a ereni Moses: “Kopwe aitiela poum won ewe sät pwe lölön lon epwe liwinfengen won ekewe re Isip, won war woken pwal won nöür sounfiu mi wawa oris.” A fokkun unus ninniiloon nöün Farao mwichen sounfiu pwe esap fokkun mwo wor emön me lein ekkewe sounfiu a manau!—Ekistos 14:21-28; Kölfel 136:15.
Käeö Seni än Chon Israel Amanau
13. Ifa meefien ekkewe chon Israel ussun ar ngaselo?
13 A ifa meefien chokkewe ra manau, iir mi küna än Jiowa manaman le angaserelo? Mwa met, Moses me chon Israel ra kölü echö kölün mwareiti Jiowa! Ra kölü: “Üpwe köl ngeni ewe Samol mi Lapalap, pun an win a fokun amwarar. . . . En Samol mi Lapalap kopwe nemenem tori feilfeilachök.” (Ekistos 15:1, 18) Ewer, ra äkkäeüin ekiekin ätekiatääi Kot. Lon ena atun, tekian än Jiowa nemenem a pwälo.
14. (a) Met sipwe tongeni käeö ussun Jiowa seni pworausen ekkewe chon Israel? (b) Ifa ewe lesen fän iten 2008?
14 Ifa ussun ena pworaus mi amwarar a asukulakich, aururukich me awora ngenikich äpilükülük allim? A fokkun ffat pwe Jiowa a tufichin älisi nöün kewe aramas fän sokkopaten sossot. Ese lifilifil met sokkun aweires epwe toriir nge Jiowa a chök tufichin pwäkini. Ewe Setipar esap tongeni eppeti chon Israel lupwen Jiowa a efisi ewe enienin ötiu mi fokkun pöchökkül an epwe enilong. A pwal tongeni efisi pwe ewe Setipar epwe wiliti peiasen nöün Farao kewe mwichen sounfiu. Ren ach ekieki ekkeei pworaus, sia tongeni aloni alon ewe sou mak köl lupwen a apasa: “Usap niuokus, pun ewe Samol a nom won peki. Meeta aramas repwe tongeni fori ngeniei?” (Köl Fel 118:6) Alon Paul lon Rom 8:31 a pwal tongeni aururukich, a erä: “Are Kot epwe penikich, io epwe u ngenikich?” A ifa me watteen ei alükülük ekkeei kapas mi pin ra awora ngenikich! Ra awesi ach lolilen me ach tipemwaramwar me awora ngenikich äpilükülüköch. Ina popun, a mmen fich ewe lesen fän iten 2008: “Oupwe üppos o nengeni än Jiowa we angangen amanau”!—Ekistos 14:13, NW.
15. A ifa me lamoten älleäsochis ngeni amanauen chon Israel seni Isip, me ifa lamoten älleäsochis ikenäi?
15 Met sipwe pwal tongeni käeö seni än ekkewe chon Israel towu seni Isip? A lamot ach sipwe älleäsochisi Jiowa lon mettoch meinisin minne a allükü ngenikich. Ekkewe chon Israel ra älleäsochisi ekkewe kapasen emmwen fän iten mmolnetään ewe Pasofer. Ra tipemecheres le nonnom chök lon imwer lon ewe pwinin Nisan 14. Lupwen ra towu seni Isip, a fokkun kokkotöch ar säi. (Ekistos 13:18) Ikenäi, a mmen lamot pwe sipwe fiti ewe emmwen a feito seni “ewe chon angang mi tuppwel o tipatchem”! (Mattu 24:45) A lamot ach sipwe aüselingaöchü än Kot kapas lupwen a apasa: “Iwe, lupwen oua kul ngeni peliifich ika peliimöng, selingemi repwe rongorong me lükün sökürümi, ‘Iei ewe al oupwe aleni.’” (Aisea 30:21) Iei, pokiten a arapoto poputään ewe riäfföü mi lapalap, eli sipwe tongeni ngüüri ekkoch kapasen öüröür mi titchik. Ach tufichin feffetäl fän kinamwe lon ekkeei ränin fitikoko epwe longolong woon ach fitipachei nöün Jiowa kewe chon angang mi tuppwöl.
16. Met sipwe tongeni käeö seni napanapen än Jiowa emmweni fisitään ekkewe mettoch pwe epwe amanaua ekkewe chon Israel?
16 Chechchemeni pwe Jiowa a arikalo fetälin an chon Israel säi, ussun itä ra mwöchütiü lefilen ekkewe chuuk me ewe Setipar. Ussun itä nge a mwääl än erikiirelo. Nge Jiowa a akkotaöchü mettoch meinisin, iwe, sopwöchün, a alingalo itan me amanaua nöün kewe aramas. Ikenäi, eli ese kon lien ffatöch ngenikich popun an a kkotolo ekkoch mwökütükütün ach mwicheich. Nge sipwe tongeni unusen lükülük woon än Jiowa emmwen me ren ewe mwichen chon tuppwöl mi kepit. Fän ekkoch, ussun itä nge chon oputakich ra sopwöch. Pokiten mi chök aükük ach sile, sise tongeni silei unusen pworausen ekkewe mettoch. Ikenäi, Jiowa a pwal tufichin emmweni minne epwe fis lon ewe fansoun mi fich, ussun chök met a föri fän iten ekkewe chon Israel.—Än Salomon Fos 3:5.
Lükülük Woon Jiowa
17. Pwata kich mi tongeni unusen lükülük woon än Jiowa emmwen?
17 Kopwe tongeni anchangei än chon Israel meefi lükülüköch lupwen ra ekieki ussun ewe ürekuchu le rän me üreekkei le pwin? Ina ewe pisekin ännet pwe “nöün Kot we chonläng” a kan emmweni ar säi. (Ekistos 13:21, 22; 14:19) Ikenäi, sia lükülük pwe Jiowa a nom ren nöün kewe aramas pwe epwe emmweniir, tümünüür, me angaserelo. Sipwe tongeni lefareni ei pwon: “[Jiowa] esap likitalo noun kewe aramas mi fel. Epwe tutumunu ekkewe aramas mi pung feilfeilo chok.” (Kölfel 37:28) Sisap mönüki pwe ekkewe chonläng ra kan älisi nöün Kot kewe chon angang ikenäi. Ren ar älillis, sipwe tongeni “üppos o nengeni än Jiowa we angangen amanau.”—Ekistos 14:13, NW.
18. Pwata a lamot ach sipwe “pwilitalong [wooch] unusen än Kot kewe pisekin maun”?
18 Met epwe atufichikich ach sipwe “üppos” lon ewe alen enlet? Ach pwilitalong meinisin ekkewe pisekin maun lon pekin ngün Paul a kapas ussun lon nöün we taropwe ngeni chon Efisus. Nengeni pwe ewe aposel a pesekich pwe sipwe “pwilitalong [woch] unusen än Kot kewe pisekin maun.” Sia fen pwilitalong ekkeei pisekin maun meinisin? Lon 2008, epwe öch ika sipwe etittina ika a fen nük eü me eü kinikinin ach pisekin maun. Chon koputach we, Setan ewe Tefil a silei ach kewe apwangapwang me epwe sotun liapenikich ika sia tümününgaü are ssäreikich woon ach kewe apwangapwang. A wor ach “maun” ngeni chommong sokkun ngün mi ngaü lon läng. Nge ren än Jiowa manaman, sipwe tongeni win!—Efisus 6:11-18; Än Salomon Fos 27:11.
19. Ika sia likiitü, met sipwe tongeni föri?
19 Jises a ereni nöün kewe chon käeö: “Oupwe tongeni amwochu manauemi ren ami likiitu.” (Luk 21:19) Amwo sipwe tongeni nonnom lein chokkewe mi tuppwöl me likiitü fän sokkopaten weires. Iwe, me ren än Jiowa we chen, sipwe tongeni “üppos o nengeni än Jiowa we angangen amanau.”
Ifa Ussun Kopwe Pölüeni?
• Ikkefa ekkewe mettoch mi ammwötöres repwele fis?
• Ifa ussun Jiowa a pwäralo an tufichin amanaua aramas lon 1513 B.C.E.?
• Kopwe apposa letipom le föri met lon mwach kkan?
[Blurb on page 5]
Iei ewe lesenin ier fän iten 2008: “Oupwe üppos o nengeni än Jiowa we angangen amanau.” —Ekistos 14:13, NW.