Annou imit sa Gran Ansennyan ler nou pe servi Liv Ki Labib i dir
1. Ki mannyer Zezi ti ansennyen?
1 Sa Gran Ansennyan Zezi, ti toultan eksplik keksoz dan en fason senp e kler. Parfwa pour fer bann ki ti pe ekout li reflesir, i ti demann zot, zot pwennvi. (Mat. 17:24-27) I ti diriz latansyon lo Parol Bondye. (Mat. 26:31; Mark 7:6) I ti fer sir ki i pa ti bonbard son bann disip avek tro bokou lenformasyon, akoz i ti konnen ki zot ti pou kontinyen aprann. (Zan 16:12) Zezi ti osi enterese pour konnen si son bann disip ti krwar e konpran sa ki i ti ansenny zot. (Mat. 13:51) Sa liv Ki Labib i dir in ganny fer pour ed nou ansenny dan sa menm fason.
2. Ki mannyer nou kapab servi bann kestyon lentrodiksyon pour sak sapit?
2 Bann Kestyon Lentrodiksyon: Ler ou konmans en nouvo sapit, i byen pour diriz latansyon lo bann kestyon lentrodiksyon anba sa tit. Demann sa bann kestyon dan en fason ki sa etidyan pou reflesir e anvi konn larepons. Oubyen ou kapab demann li pour fer komanter an bref lo sa bann kestyon. Ou pa bezwen fer en gran diskisyon lo son bann komanter oubyen koriz tou bann fot ki i fer. Ou kapab senpleman dir li mersi pour son komanter e konmans konsider lenformasyon sa sapit. Son komanter lo bann kestyon lentrodiksyon pou ed ou konnen si ou pou bezwen donn plis latansyon lo en serten porsyon sa leson.
3. Ki mannyer nou kapab gard letid senp?
3 Verse Labib: Letid i devret konsantre lo bann verse Labib. (Ebr. 4:12) Me i pa neseser pour lir tou bann teks ki zot referans in ganny site. Met lanfaz lo bann verse ki montre rezon biblik pour nou krwayans. Petet ou pa pou bezwen lir bann teks ki fourni lenformasyon siplemanter. Sa liv Ki Labib i dir i prezant laverite dan en fason ki pa konplike. Gard letid senp. Konsantre lo bann pwen enportan, e evite koz tro bokou lo bann detay oubyen enkli lenformasyon an deor topik ki pa neseser.
4. Kwa ki pou determinen si nou devret pran letan pandan letid pour konsider lezot lenformasyon?
4 Lezot Lenformasyon: I annan 14 topik ki’n ganny kouver dan lezot lenformasyon ki donn plis detay lo bann sapit prensipal. I pa obligatwar pour diskit sa bann topik pandan letid. Pour serten size ou kapab swazir pour ankouraz ou etidyan pour lir sa lenformasyon siplemanter li menm, sirtou si i konpran e aksepte sa lenformasyon dan sa sapit prensipal. Par egzanp, si sa etidyan i deza krwar ki Zezi i Mesi, petet i pa pou neseser pour diskit avek li sa topik “Zezi Kri—Mesi ki Bondye ti promet,” ler zot pe diskit sapit 4, “Lekel Zezi Kri?” Parkont, i kapab benefisye ou etidyan pour pran letan pandan letid pour diskit sa lenformasyon oubyen en porsyon dan lezot lenformasyon lo lezot lokazyon.
5. Si nou swazir pour konsider lezot lenformasyon, ki mannyer nou kapab fer li?
5 Si ou swazir pour diskit serten lezot lenformasyon, ou kapab prepar bann kestyon davans e konsider bann paragraf avek sa etidyan zis parey ou ti pou fer avek sa sapit prensipal. Oubyen, dapre bezwen sa etidyan, ou kapab swazir pour pran detrwa minit pandan letid e revwar sa lenformasyon avek li. Sa pou permet ou asire ki i’n konpran sa lenformasyon ki i’n lir lo li menm.
6. Ki mannyer bwat revizyon alafen sak letid i kapab ganny servi?
6 Bwat Revizyon: Laplipar-di-tan sa bwat alafen sak sapit i fourni larepons bann kestyon lentrodiksyon. Ou kapab servi sa bann larepons pour revwar bann pwen enportan sa sapit. Serten proklanmater i vwar li pratik pour lir sak larepons avek sa etidyan e petet sa verse Labib ki i al avek. Apre zot demann sa etidyan pour eksplik an bref ki mannyer sa verse Labib i siport sa larepons. Sa i montre sa ansennyan si sa etidyan in klerman konpran bann pwenn enportan sa leson e ki mannyer zot ganny siporte par Labib e si i aksepte sa ki i’n aprann. Sa i osi form sa etidyan pour servi Labib pour eksplik laverite lezot dimoun.
7. Ki mannyer nou kapab servi liv Ki Labib i dir pour akonplir nou travay?
7 Fason pli efikas pour akonplir nou travay pour ansenny dimoun e fer bann disip i par imit bann metod lansennyman Zezi. (Mat. 28:19, 20) Liv Ki Labib i dir i kapab ed nou fer sa. Byen servi li pour ansenny lezot laverite dan en fason kler, senp e enteresan.