Kouma Lager Afekte Nou Tou?
“Depi Deziem Lager Mondial, lemond pe fer fas ar pli boukou lager ek 2 milyar dimounn, setadir enn kar popilasion lor later, zot pe res dan bann plas ki afekte par bann lager.”
Vis-Sekreter Zeneral dan l’Organisation des Nations unies, Amina J. Mohammed, 26 Zanvie 2023.
Enn kout koumsa, lager kapav eklate, mem dan bann landrwa ki nou pa atann. Mem bann dimounn ki res lwin ar bann landrwa kot ena lager, zot osi zot afekte. Ek kan lager arete, bann move lefe ki li ena reste pou ankor boukou letan. Anou get enn-de lexanp:
Mank manze. Dapre Programme Alimentaire Mondial, “lager se samem rezon prinsipal ki fer bann dimounn mank manze. 70 poursan bann dimounn ki pena ase manze dan lemond, zot res dan bann landrwa kot ena lager.”
Problem lasante fizik ek mantal. Kan tann dir ki pou ena lager dan enn landrwa, bann dimounn ki res dan sa landrwa-la kapav santi zot extra strese ek angwase. Bann ki res dan bann landrwa kot ena lager, zot pa zis soufer lor plan fizik, zot kapav osi devlop bann problem lasante mantal. Ek malerezman, li souvan difisil pou zot gagn bann swin medikal ki zot bizin.
Forse pou kit lakaz. Dapre Haut Commissariat des Nations unies pour les réfugiés, depi Septam 2023, plis ki 114 milyon dimounn dan lemond antie finn oblize kit zot lakaz. Ek enn rezon prinsipal kifer ariv sa, se akoz lager.
Problem ekonomik. Lager souvan amenn bann problem ekonomik, par exanp, tou bann kitsoz vinn extra ser. Kan gouvernman servi kas ki sipoze finans bann servis lasante ek ledikasion pou finans bann loperasion militer, sa fer bann dimounn bien soufer. Ek apre lager, sa kout extra ser pou repar tou bann dega ki’nn ena akoz lager.
Problem lanvironnman. Kan ena lager, zot detrir tou bann resours natirel, ek sa fer bann dimounn soufer. Delo, ler ek later ki’nn polie kapav fer bann dimounn gagn tou sort kalite maladi, ek bann dimounn kapav mem blese ouswa mor akoz bann bom ki’nn reste apre lager.
Li vre, lager fer extra boukou dega ek li kout bien ser.