B “yãa” Wẽnnaam pʋlemsã pidsg b yamẽ
“Nin-kãens . . . ka paam bũmb nins Wẽnnaam sẽn kãab bãmbã ye. La bãmb yãa bõn-kãens n beel bãmb yɩɩga.”—HEB. 11:13.
1. Bõe yĩng tɩ d sẽn tõe n mams bũmb d sẽn zɩ n yã wã yaa sõma? (Ges-y fotã sẽn be yĩngrã.)
A ZEOVA naana tõnd ne tõog sẽn sɩd nafd tõndo. A naan-d lame tɩ d tõe n mams bũmb d sẽn zɩ n yã. Kɩtame tɩ d tõe n mag n bãng d sẽn tõe n maan bũmb to-to tɩ zemse. Leb n kɩtame tɩ d tõe n mams yel-noog sẽn wat sẽn na n yɩ to-to. A Zeova tõe n bãnga bũmb nins sẽn wat beoogã. A tũnuga ne Biiblã n wilg tõnd bõn-kãens kẽere. D tõe n tika a sẽn yeel bũmb ningã zugu, n mams yɛlã sẽn na n yɩ to-to beoog-daare. Sɩd me, d sẽn tõe n mams bũmb d sẽn zɩ n yã wã sõngda tõnd tɩ d tẽed Wẽnnaam pʋlemsã.—2 Kor. 4:18.
2, 3. a) Bõe la d tõe n mams d yamẽ wã tɩ naf tõndo? b) Sogs-bʋs la d na n leok sõs-kãngã pʋgẽ?
2 La wakat ninga, d tõe n mamsa bũmb sẽn pa tol n tõe n yɩ ye. Wala makre, bi-bilf tõe n mamsda yẽ sẽn tar pɩgs n naag liuuli n yɩgda. Yaa vẽeneg t’a buud pa tol n tõe ye. La ra pa woto ne a Sãmwɛll ma a Ann ye. A sã n da tagsd yẽ sẽn na n wa tall a bi-riblã n tɩ kɩs sɛk-roogẽ wã t’a tʋm ne maan-kʋʋdbã yelle, pa bũmb sẽn pa tõe n yɩ yell la a ra tagsd ye. A ra tagsda bũmb ning a sẽn pʋlem a Zeova wã yelle. Rẽ sõng-a lame t’a tõog n pids a pʋlengã. (1 Sãm. 1:22) Tõnd me sã n mamsd bũmb nins a Zeova sẽn pʋlmã pidsg sẽn na n yɩ to-to wã, d tagsda bũmb sẽn na n sɩd zĩnd yelle.—2 Pɩɛ. 1:19-21.
3 Sãmbg sẽn kae, pĩnd wẽndẽ wẽn-sakdbã ra mamsda Wẽnnaam pʋlemsã pidsg sẽn na n yɩ to-to wã b yamẽ. Wãn to la b sẽn maan dẽ wã sõng-ba? Bõe yĩng tɩ d segd n tagsd bõn-sõma nins Wẽnnaam sẽn pʋlem wẽn-sakdbã yelle?
B MAMSA VƖƖMÃ SẼN NA N WA YƖ TO-TO WÃ TƖ KENG B TẼEBO
4. Bõe n kɩt t’a Abɛll ra tõe n tags tɩ vɩɩmã na n wa yɩɩ noogo?
4 A Abɛll n yɩ pipi n tẽ a Zeova pʋlemsã. A ra mi a Zeova sẽn yeel waafã bũmb ning a Ãdem ne a Hawa kɩɩsgã poorã. A Zeova yeela waafã woto: “Mam na n ninga beem foo ne pagã sʋka, la fo yagengã ne yẽ yageng sʋka. Yẽ yageng na n pogla fo zugu, la fo na n pogla yẽ nao-kãsenkãare.” (Sɩng. 3:14, 15) Yaa wa a Abɛll tagsa Wẽnnaam sẽn yeelã zug neere, n bãng tɩ ned nao-kãsenkãar la b ra na n pogle, tɩ yɩ sabab tɩ ninsaalbã le zems zãnga. Baa a sẽn da pa mi rẽ sẽn na yɩ to-to wã, a ra kɩsa sɩd tɩ Wẽnnaam sẽn pʋlem fãa pidsdame. Rẽ n so t’a Abɛll sẽn wa n kʋ maoong n kõ a Zeova wã, maoongã ta a Zeova yam.—Karm-y Sɩngr 4:3-5; Hebre dãmb 11:4.
5. Wãn to la a Enok sẽn da tagsd vɩɩmã sẽn na n wa yɩ to-to wã sõng-a?
5 Ned a to sẽn da tẽed Wẽnnaam ne a sũur fãa yaa a Enoke. A ra vɩɩ ne wẽn-kɩɩsdb sẽn paoogd Wẽnnaam. Baa ne rẽ, a moona koɛɛg ning Wẽnnaam sẽn yeel t’a taas-bã ne raoodo. A yeel-b-la woto: “Zu-soabã wata ne nin-sõmyã tus-kẽema, n na n kao nebã fãa bʋʋdo, la b kɩt tɩ wẽn-kɩɩsdbã fãa vẽneg n togs bãmb kɩɩsgã bãmb sẽn maan n kɩɩs Wẽnnaamã, la pʋ-to-goamã fãa wẽn-kɩɩsdbã sẽn yaa yel-wẽnã rãmbã sẽn da gom bãmbã.” (Ziid 14, 15) Bõe n sõng a Enok t’a tõog n maan dẽ? Tõe t’a ra mamsda vɩɩmã sẽn na n yɩ to-to wẽn-kɩɩsdbã sãoong poorã.—Karm-y Hebre dãmb 11:5, 6.
6. Sa-kãsengã poore, tõe tɩ bõe yell la a Nowe ra wae n tagsdẽ?
6 A Nowe tẽebã yĩnga, a Zeova sõng-a lame t’a põs sa-kãsengã sasa. (Heb. 11:7) Sa-kãsengã poore, a tẽebã kɩtame t’a kʋ rũms n maan maoongo. (Sɩng. 8:20) Yaa vẽeneg tɩ yẽ me ra kɩsa sɩd wa a Abɛll tɩ ãdem-biisã na n wa paama b mens ne yel-wẽndã la ne kũumã. La ninsaalbã le wa n sɩnga wẽng maaneg yɛsa. A Nimrood yik n sɩnga naam dɩɩbo, n da rat tɩ nebã kɩɩs a Zeova. (Sɩng. 10:8-12) La a Nowe kell n tẽ a Zeova ne a sũur fãa. Sãmbg sẽn kae, a sã n da tags wakat ning ninsaalbã sẽn na n wa paam b mens ne na-toosã, ne yel-wẽndã la ne kũumã, kengda a raoodo. Tõnd me tõe n mamsda wakat kãng sẽn na n yɩ to-to wã. Wakat kãng pʋd n ta n saame.—Rom 6:23.
B RA MAMSDA WẼNNAAM PƲLEMSÃ SẼN NA N PIDS TO-TO WÃ
7. Bõe la a Abrahaam, a Izaak la a Zakoob ra tõe n mams b yamẽ?
7 Tõe t’a Abrahaam, a Izaak la a Zakoob ra mamsda vɩɩmã sẽn na n wa yɩ noog to-to wã, bala Wẽnnaam ra pʋlem-b lame tɩ b yagensã maasem yĩnga, buudã fãa na n paama barka. (Sɩng. 22:18; 26:4; 28:14) A wilg-b lame tɩ b yagensã ra na n wa lebga bu-kãsenga, n vɩɩmd kãabg tẽngã pʋgẽ. (Sɩng. 15:5-7) A Abrahaam, a Izaak la a Zakoob sẽn da tar tẽebã yĩnga, b ra tõe n mamsa b yagensã sẽn zoe n vɩ kãabg tẽngã pʋgẽ. Sɩd me, a Ãdem ne a Hawa kɩɩsgã tɛka, a Zeova sõnga neb nins sẽn tũud-a ne pʋ-peelmã tɩ b bãng tɩ ãdem-biisã na n le wa paama bũmb nins a Ãdem sẽn bõnã.
8. Bõe n sõng a Abrahaam t’a tall tẽeb n kell n sak Wẽnnaam?
8 Sãmbg sẽn ka be, a Abrahaam sẽn da tõe n mams Wẽnnaam pʋlemsã sẽn na n pids to-to wã, sõng-a lame t’a kell n sak a Zeova baa zu-loees pʋgẽ. Biiblã wilgame tɩ baa a Abrahaam la pĩnd wẽndẽ wẽn-sakdb a taabã sẽn “ka paam bũmb nins Wẽnnaam sẽn kãab bãmbã,” b “yãa bõn-kãens n beel bãmb yɩɩga.” (Karm-y Hebre dãmb 11:8-13.) A Abrahaam yãa bũmb wʋsg sẽn wilgd t’a Zeova pidsda a pʋlemsã. Rẽ n so t’a ra kɩs sɩd t’a na n pidsa bũmb nins a sẽn kãab tɩ watẽ wã me.
9. Wãn to la a Abrahaam sẽn da tẽed a Zeova pʋlemsã sõng-a?
9 A Abrahaam sẽn da tẽed Wẽnnaam pʋlemsã kɩtame t’a maan a raabã ne a sũur fãa. A tẽebã kɩtame t’a sak n yi n bas a yirã Uur galʋ-tẽngã pʋgẽ. A sẽn ta Kanaã wã, a pa bao galʋ-tẽng n zĩnd ye. A ra miime tɩ Kanaã galʋ-tẽnsã ne Uur fãa pa na n kaoos wakat fãa ye. Bala, b nanambsã ra pa tũud Wẽnnaam ye. (Zoz. 24:2) A Abrahaam vɩɩmã tõre, a “ra gũuda tẽng sẽn tar yẽbgr sõma, a tãn-met ne a naand sẽn yaa Wẽnnaam.” (Heb. 11:10) A Abɛlle, a Enoke, a Nowe la a Abrahaam n paas wẽn-sakdb a taabã ra tẽeda kũum vʋʋgrã, n da gũud wakat ning a Zeova la a Rĩungã sẽn na n soog tẽngã wakat sẽn kõn sa yĩngã. A Zeova Rĩungã n yaa “tẽng sẽn tar yẽbgr sõma” wã. Nin-kãensã sã n da tags vɩɩm sẽn pa satã yelle, b tẽebã pãng paasdame.—Karm-y Hebre dãmb 11:15, 16.
10. A Zeova pʋlma a Abrahaam t’a na n paama bi-ribla. Tõe tɩ rẽ kɩtame t’a Saara ra tagsd bõe yelle?
10 A Abrahaam pag a Saara me ra tẽeda a Zeova pʋlemsã ne a sũur fãa. Baa a sẽn wa n tar yʋʋm 90 n ket n pa tar biigã, a ra ket n gũuda wakat ning a sẽn na n dogã. A ra tõe n mamsa wakat ning a yagensã sẽn na n wa lebg bu-kãsengã menga. (Heb. 11:11, 12) A ra kɩsa sɩd ne rẽ, bala, a Zeova yeela a sɩdã woto: “Mam na n ninga a zug barka, la yẽ na n yɩɩ buud toɛy-toɛy ma, la buud toɛy-toɛy rĩm-dãmb na yi yẽ pʋgẽ.” (Sɩng. 17:16) A Saara roga bi-ribl wa a Zeova sẽn pʋlmã, n pʋd a yʋʋr t’a Izaake. Rẽ kɩtame t’a maneg n kɩs sɩd t’a Zeova pʋlems a taabã na n pidsame. Tõnd me sã n tagsd bõn-sõma nins a Zeova sẽn pʋlem-dã yelle, na n paasa d tẽebã pãnga.
A RA GETA KEOORÃ SẼN BE TAOORÃ
11, 12. Bõe n kɩt t’a Moiiz ra nong a Zeova wʋsgo?
11 Ned a to sẽn da tẽed a Zeova pʋlemsã yaa a Moiiz. B wub-a-la Ezipt rĩmã zakẽ. La a sẽn da nong a Zeova n yɩɩd bũmb fãa wã kɩtame t’a pa bao naam la arzɛk ye. A roagdbã sẽn da yaa hebre-rãmbã sõng-a lame t’a bãng a Zeova sẽn yaa Wẽnnaam ning buudã. B wilg-a lame t’a Zeova pʋlmame t’a na n wa yiisa hebre-rãmbã yembdẽ wã, n tall-b n tɩ zĩnig kãabg tẽngã pʋgẽ. (Sɩng. 13:14, 15; Yik. 2:5-10) A Moiiz sã n da tagsd bark nins a Zeova sẽn pʋlem a nin-buiidã yelle, kɩtdame t’a maneg n nong-a.
12 Biiblã yeela woto: “Ne tẽebo, a Moiiz sẽn wa n bɩ, yẽ ka sak tɩ b bool yẽnda tɩ Faraõ bi-pugl biig ye. Yẽ tagsame t’a sã n lagem ne Wẽnnaam nebã n sak namsgo, yaa neer n yɩɩd sũ-noog ning yel-wẽnã sẽn kõt wakat bilf pʋgẽ wã. Yẽ tẽedame tɩ paoogr ne Kirist yaa arzegs n yɩɩd Ezipt arzegsã. Tɩ bõe, yẽ geta keoor sẽn be taoore.”—Heb. 11:24-26.
13. A Moiiz sẽn da tagsd Wẽnnaam pʋlemsã yell neerã, wãn to la sõng-a?
13 A Moiiz sẽn da tagsd bũmb nins a Zeova sẽn pʋlem Israyɛll nebã yellã, kɩtame t’a maneg n nong a Zeova, t’a tẽebã pãng me paase. Yẽ me ra mii wa wẽn-sakdb a taabã t’a Zeova na n wa kɩtame tɩ ninsaalbã paam b mens ne kũumã. (Zoob 14:14, 15; Heb. 11:17-19) Rẽnd a Moiiz sẽn da nong Wẽnnaam ning sẽn zoet ninsaalbã fãa nimbãanegã pa lingr ye. A nonglmã la a tẽebã kɩtame t’a kell n tũ a Zeova a vɩɩmã tõre. (Tõo. 6:4, 5) Baa a Faraõ sẽn wa n yeel tɩ yẽ na n kʋ-a lame wã, a pa yɛɛs ye. Tõe tɩ yaa a sẽn da tagsd bõn-sõma nins sẽn watã yellã n sõng-a t’a paam raoodo.—Yik. 10:28, 29.
TAGSD-Y BŨMB NINS RĨUNGÃ SẼN NA N MAANÃ YELLE
14. Neb kẽer tagsdame tɩ vɩɩmã na n yɩɩ wãn beoog-daare?
14 Rũndã-rũndã, neb wʋsg sẽn mamsd vɩɩmã sẽn na n yɩ to-to beoog-daarã pa tol n tõe n yɩ ye. Wala makre, neb kẽer sẽn yaa naong rãmb saagdame tɩ b na n wa lebga ra-kãag-rãmba, n tar bũmb fãa. La Biiblã yeelame t’a Sʋɩtãan dũniyã pʋgẽ, vɩɩmã “yaa toog ne sũ-sãoong bala.” (Yɩɩl 90:10) Sãnda tẽedame tɩ b na n wa paama ninsaal sẽn na n dɩ naam, n sõng-b tɩ b paam b mens ne b zu-loeesã. La Biiblã wilgame tɩ yaa Wẽnnaam Rĩungã bal n tõe n maan dẽ. (Dan. 2:44) Neb wʋsg tẽedame tɩ dũniyã pa na n tol n sãam ye. La Biiblã yeela vẽeneg tɩ Wẽnnaam na n sãama dũni-kãngã. (Sof. 1:18; 1 Zã 2:15-17) Neb nins sẽn tẽed tɩ yɛlã pa na n yɩ wa a Zeova sẽn yeelã belgda b mense.
Yãmb tagsda bũmb nins y sẽn dat n maan dũni-paalgã pʋgẽ wã yell bɩ? (Ges-y sull 15)
15. a) D sã n tagsd bõn-sõma nins Wẽnnaam sẽn pʋlem-dã yelle, wãn to la nafd tõndo? b) Bõe la yãmb dat n wa maan dũni-paalgã pʋgẽ ne y sũur fãa?
15 La tõnd a kiris-nebã sã n tagsd vɩɩm sẽn pa satã d sẽn na n paam saasẽ wall tẽngã zugã yelle, kengda d raoodo. Mams-y y vɩɩmã sẽn na n yɩ to-to a Zeova pʋlemsã pidsg poore. Y sã n tagsd bũmb nins y sẽn na n tõog n maan wakat kãngã yelle, y sũur pa noom sɩda? Yãmb ne neb a taab n na n sõng taab n maneg tẽngã t’a lebg arzãna. Bãmb me na n yɩɩ neb sẽn nong a Zeova wa yãmba. Y na n talla laafɩ la keelem. Sẽn na n lʋɩ-b tʋʋmdã taoorã na n yɩɩ neb sẽn wilgd tɩ y yell pak-b lame, tɩ kɩt tɩ tʋʋmdã noome. Sẽn paase, y bãngrã la y minimã maasem yĩnga, y na n tõog n maana bũmb toor-toor sẽn na n kõ-y sũ-noogo. Bõn-kãens na n yɩ y taabã nafr yĩnga, la Wẽnnaam waoogr yĩnga. Y tõe n sõnga sẽn na n vʋʋg-bã me tɩ b bãng a Zeova. (Zã 17:3; Tʋʋ. 24:15) Y sã n tagsd bõn-kãensã yelle, pa bũmb sẽn pa na n tol n zĩnd yell la y tagsd ye. Beoog-daar vɩɩmã sɩd na n yɩɩ woto, bala, yaa Biiblã n wilg rẽ.—Ezai 11:9; 25:8; 33:24; 35:5-7; 65:22.
BÕE YĨNG TƖ D SEGD N GOMD BÕN-SÕMA NINS SẼN WATÃ YELLE?
16, 17. Bõe yĩng tɩ d segd n gomd bõn-sõma nins sẽn watã yelle?
16 D sã n sõsd ne d tẽed-n-taasã n gomd bũmb nins d sẽn dat n maan dũni-paalgã pʋgẽ wã yelle, sõngda d fãa tɩ d maneg n ne bõn-sõma nins sẽn watã d yamẽ wã vẽenega. Yaa sɩd tɩ d pa mi d ned kam fãa vɩɩm sẽn na n yɩ to-to wã takɩ ye. La d sã n gomd bũmb nins d sẽn dat n wa maanã yelle, d kengda taab raoodo, la d wilgdẽ tɩ d sɩd tẽeda a Zeova pʋlemsã. Tʋm-tʋmd a Poll sã n da tɩ kaag a tẽed-n-taas nins sẽn be Rommã, b kengda taab raoodo. Rũndã-rũndã sẽn yaa toog wakatã yĩnga, tõnd me segd n maanda woto.—Rom 1:11, 12.
17 D sã n tagsd bõn-sõma nins a Zeova sẽn pʋlem-dã yelle, d pa na n tagsd d zu-loeesã yell wʋsg ye. Daar a ye, tʋm-tʋmd a Pɩɛɛr soka a Zezi sokre, tɩ wõnd yaa a sẽn da maand yɩɩr yĩnga. A yeela a Zezi woto: “Gese, tõnd basa bũmb fãa n tũ yãmba. Woto, yaa bõe la tõnd na n deege?” A Zezi ra ratame t’a Pɩɛɛr ne karen-biis a taabã tagsd bõn-sõma nins b sẽn na n wa paamã yelle. Rẽ n so t’a leok woto: “Mam yeta yãmb sɩd tɩ bũmb fãa manegr wakat sã n ta, Ninsaal Biigã sẽn na n zĩnd bãmb naam geer zugu, yãmb me sẽn tũ maamã na n zĩnda gɛy piig la a yiib zut n kao Israyɛll buud piig la a yiibã bʋʋdo. La ned sã n bas a yiri, wall a ba-bi-rap bɩ a ba-bi-pogse, wall a ba bɩ a ma, wall a pag bɩ a kamba, wall a pʋt mam yʋʋrã yĩnga, yẽ na n deegame n yɩɩd a sẽn basã wʋsgo, la a na n paama vɩɩm sẽn ka sɛta.” (Mat. 19:27-29) Rẽnd a Pɩɛɛr ne karen-biis a taabã ra tõe n tagsda wakat ning b sẽn na n dɩ naam ne a Zezi saasẽ wã yelle, n mamsd b sẽn na n sõng wẽn-sakdb nins sẽn na n vɩɩmd tẽngã zugã to-to.
18. Bõe yĩng tɩ d segd n mamsd a Zeova pʋlemsã pidsg sẽn na n yɩ to-to wã?
18 D bãnga bũmb ning sẽn sõng pĩnd wẽndẽ wẽn-sakdbã tɩ b tall tẽeb sẽn tar pãngã. A Abɛll ra tẽeda bũmb ning a Zeova sẽn pʋlmã, n da mamsd vɩɩmã sẽn na n yɩ noog to-to beoog-daarã. A Abrahaam ra mamsda a Zeova sẽn yeel bũmb ning “yagengã” zugã sẽn na n pids wakat ningã, tɩ sõng-a t’a kell n sak a Zeova baa sẽn da mi n pa nana wã. (Sɩng. 3:15) A Moiiz ra “geta keoor sẽn be taoore,” tɩ rẽ kɩt t’a ra tẽed a Zeova la a nong-a. (Heb. 11:26) Tõnd me sã n mamsd a Zeova pʋlemsã pidsg sẽn na n yɩ to-to wã, d tẽebã pãng na n paasame, la kɩt me tɩ d maneg n nong a Zeova. Sõsg ning sẽn pʋgdã pʋgẽ, d na n maneg n goma d sẽn tõe n maan dẽ to-to wã yelle.