ZÃMSGÃ YĨNGA 28
YƖƖLL 123 D sak a Zeova sẽn sigl yɛlã to-to wã
Yãmb mii sɩdã n bak bɩ?
“Bɩ y yals kãn-kãe, n sẽb y sɛɛgã ne sɩdã sẽbdga.”—EFƐƐ. 6:14.
D SẼN NA N BÃNGE
Sɩdã a Zeova sẽn zãms tõndã yaa toor fasɩ ne ziri nins a Sʋɩtãan ne tõnd bɛɛbã sẽn yelgdã. Sõs-kãngã na n wilgd-d-la d sẽn tõe n maan to-to n bãngd rẽ n welgdẽ.
1. Yãmb tagsg yaa wãn ne sɩdã?
A ZEOVA Kaset rãmbã nonga sɩdã sẽn be Wẽnnaam Gomdã pʋgẽ wã. (Rom. 10:17) D tẽebã yẽbga rẽ zugu. D kɩsa sɩd t’a Zeova lugla kiris-neb tigingã t’a yaa ‘sɩdã ra-luk la a tɛɛnda.’ (1 Tɩm. 3:15) Sẽn paase, ‘sẽn lʋɩt-b taoorã’ sẽn wilgd tõnd sɩdã sẽn be Biiblã pʋgẽ wã võorã, la b wilgd-d sor sẽn na yɩl tɩ d maan Wẽnnaam daabã yĩnga, d sakd-b-la ne sũ-noogo.—Ebre. 13:17.
2. Sã n yaa ne Zak 5:19, d sẽn bãng sɩdã poore, bõe n tõe n wa paam-do?
2 La baa d sẽn sak sɩdã poore, n kɩs sɩd tɩ d segd n tũu sagls nins Wẽnnaam siglgã sẽn kõt-dã, d ket n tõe n lak n basa sɩdã. (Karm-y Zak 5:19.) Bũmb kae sẽn noom a Sʋɩtãan n yɩɩd a sẽn na n paam tɩ d pa le kɩs Biiblã sɩda, wall d bas n pa le tũud sagls nins Wẽnnaam siglgã sẽn kõt tõndã ye.—Efɛɛ. 4:14.
3. Bõe yĩng tɩ d segd n gãd sɩdã kãn-kãe? (Efɛɛz rãmbã 6:13, 14)
3 Karm-y Efɛɛz rãmb 6:13, 14. Ka la bilfu, a Sʋɩtãan na n tũnuga ne ziri toor-toore, n belg buud toɛy-toɛy tɩ b yik n na n zab ne a Zeova. (Vẽn. 16:13, 14) D miime me t’a Sʋɩtãan na n maneg n modgame, sẽn na yɩl n kẽes a Zeova nin-buiidã moogo. (Vẽn. 12:9) Rẽ n so tɩ tar yõod wʋsg tɩ d bao n bãng d sẽn tõe n maan to-to n bãngd sɩdã ne ziri wã n bakdẽ, la d sakd sɩdã. (Rom. 6:17; 1 Pɩy. 1:22) D sã n dat n wa põs to-kãsengã sasa, rẽ yaa tɩlɛ!
4. Bõe yell la d na n gom sõs-kãngã pʋgẽ?
4 Sõs-kãngã pʋgẽ d na n goma zʋg-sõma a yiib yelle. Yaa zʋg-sõma sẽn tõe n sõng tõnd tɩ d bãngd sɩdã sẽn be Biiblã pʋgẽ wã n bakdẽ, la d sakd sagls nins Wẽnnaam siglgã sẽn kõt tõndã. Rẽ poore d na n yãa bũmb a tãab sẽn tõe n sõng-d tɩ d kell n gãd sɩdã kãn-kãe.
ZƲG-SÕMA SẼN TÕE N SÕNG-D TƖ D BÃNG SƖDÃ N BAKE
5. D sã n zoet a Zeova, wãn to la na n sõng-d tɩ d bãng sɩdã n bake?
5 A Zeova zoeese. D sã n zoet a Zeova wa sẽn segdã, d na n nong-a-la wʋsgo, hal n pa tol n dat n maan bũmb sẽn na n sãam a sũur ye. D na n data ne d sũur fãa n bãngd sõma ne wẽng n bakdẽ, la sɩdã ne ziri wã n bakdẽ, sẽn na yɩl n tõog n ta a Zeova yam. (Yel. 2:3-6; Ebre. 5:14) D pa segd n bas tɩ d sẽn zoet ninsaal to-to wã wa yɩɩg d sẽn nong a Zeova to-to wã a bada. Bala sẽn noom ninsaalbã wae n yaa bũmb a Zeova sẽn kisi.
6. Israyɛll nanambs piig sẽn zoe ninsaalbã, wãn to la rẽ kɩt tɩ b pa togs sɩda?
6 D sã n zoet ninsaalbã n yɩɩd Wẽnnaam, d tõe n wa lak n basa sɩdã. Tẽeg-y bũmb ning sẽn maane, b sẽn wa n tʋm nanambs 12 tɩ b tɩ soos n ges tẽng ning a Zeova sẽn da pʋlem Israyɛll nebã. Tẽn-gũusdbã sʋka, bãmb piig n da zoet Kanaã nebã n yɩɩd b sẽn nong a Zeova to-to wã. B yeela Israyɛll nebã yaa: “Tõnd pa tõe n tɩ zab ne nin-kãensã ye. Bala b pãngã yɩɩda tõndo.” (Sõd. 13:27-31) Sã n yaa ninsaal nif gesgẽ, Kanaã nebã pãng ra yɩɩda Israyɛll nebã. La ned sã n da yeel tɩ Israyɛll nebã pa na n tõog b bɛɛbã, yaa a sẽn da pa tagsd a Zeova yellã yĩnga. Tẽn-gũusdb piigã ra segd n tagsa bũmb ning a Zeova sẽn dat tɩ Israyɛll nebã maanã yell bala. B ra segd n bʋgsa bũmb nins a sẽn da maan n kõ-b tɩ nan pa kaoosã zug me. B sã n da maan woto, b ra na n bãngame tɩ Kanaã nebã pãngã pa zem baa fʋɩ, a Zeova sẽn yaa pãng sẽn ka to soabã taoor ye. A Zozuwe ne a Kalɛɛb yẽ ra yaa toor ne tẽn-gũusdb nins sẽn pa tall tẽebã. B sẽn da rat yaa ta a Zeova yam. B yeela nin-buiidã yaa: “A Zeova sũur sã n noom ne tõndo, a na n talla tõnd n tɩ kẽes soolem-kãng pʋgẽ, n dɩk-a n kõ tõndo.”—Sõd. 14:6-9.
7. Bõe la d tõe n maan n paas d sẽn zoet a Zeova to-to wã pãnga? (Ges-y fotã me.)
7 D sã n dat tɩ d sẽn zoet a Zeova to-to wã pãng paase, d sã n wa na n yãk yam n maan bũmb fãa, d segd n tagsda sẽn na n yɩ-a noogã yelle. (Yɩɩn. 16:8) Y sã n wa karemd Biiblã kibar bɩ y sok y meng yaa: ‘Sã n da yaa maam n be yel-kãngã pʋgẽ, bõe la m da na n maane?’ Wala makre, mams-y wa yãmb sẽn da na n be Israyɛll nebã sʋka, n kelgd nanambs piigã sẽn gomd goam sẽn komsd raoodã. Y ra na n tẽe b goamã, n bas tɩ ninsaal zoeesã tõog-y bɩ, bɩ y sẽn nong a Zeova la y rat n ta a yamã na n yɩɩga y rabeemã? Israyɛll nebã fãa la bal pa tẽ t’a Zozuwe ne a Kalɛɛb ra togsda sɩd ye. Rẽ kɩtame t’a Zeova pa sak tɩ b kẽ Kãabg tẽngẽ wã ye.—Sõd. 14:10, 22, 23.
Ãnda rãmb goam la y ra na n tẽ? (Ges-y sull a 7)
8. Zʋg-sõng-bʋg la d segd n modg n bɩɩse, la bõe yĩnga?
8 Sik-m-menga. Yaa sik-m-mens rãmbã la a Zeova sõngd tɩ b bãng sɩdã. (Mat. 11:25) Tõnd sika d meng n sak tɩ b sõng-d tɩ d bãng sɩdã. (Tʋʋ. 8:30, 31) Baa ne rẽ, d segd n gũusame n da wa lebg wuk-m-meng soab ye. D sã n yaa wuk-m-meng soaba, d tõe n wa tagsdame tɩ tõnd sẽn get yɛlã to-to wã yaa sõma, wa Biiblã saglsã la sagls nins a Zeova siglgã sẽn kõt tõndã.
9. Bõe la d tõe n maan n kell n yɩ sik-m-meng soaba?
9 D sã n dat n kell n yɩ sik-m-meng soaba, d segd n tẽegdame t’a Zeova taoore tõnd pa zem baa fʋɩ. (Yɩɩn. 8:3, 4) Sẽn paase, d tõe n pʋʋsa a Zeova n kos t’a sõng-d tɩ d bɩɩs sik-m-menga, la d yɩ ned sẽn sakd tɩ b zãms-a. A Zeova na n sõnga tõnd tɩ d sũur noom ne a saglsã a sẽn tũnugd ne a Gomdã la a siglgã n kõt tõndã n yɩɩd tõnd mengã tagsa wã. Y sã n karemd Biiblã, bɩ y gẽesd kaset toor-toor sẽn wilgd t’a Zeova nonga sik-m-menga, la t’a kisa wuk-m-meng la tɩtaam. B sã n kõ-y tʋʋmd sẽn kɩt tɩ y tar zu-sobendo, y segd n maneg n modgame sẽn na yɩl n kell n yɩ sik-m-meng soaba.
D SẼN TÕE N GÃD SƖDÃ KÃN-KÃE TO-TO
10. Ãnd dãmb la a Zeova tũnug ne n kõ a nin-buiidã sagls la a wilg-b sore?
10 Kell-y n kɩs-y sɩd ne sagls nins a Zeova siglgã sẽn kõt tõndã. Pĩnd wẽndẽ wã, a Zeova ra tũnugda ne a Moyiiz n kõt Israyɛll nebã noyã, tɩ rẽ poor t’a wa tũnugd ne a Zozuwe. (Zoz. 1:16, 17) Israyɛll nebã sã n da kelgd nin-kãensã, b sẽn gomd Wẽnnaam a Zeova yʋʋr yĩngã yĩnga, b ra paamda barka. B sẽn wa n lugl kiris-neb tigingã kaoosg zugẽ wã, tẽn-tʋmdb 12 n da lʋɩt taoor sɩngrẽ wã. (Tʋʋ. 8:14, 15) B wa n yãka kãsem-dãmb a taab sẽn be Zerizalɛm tɩ b naag sul-kãnga. Kiris-nebã sẽn da tũud sagls nins nin-kãens sẽn maand sɩdã sẽn da kõtã, “tigimsã neb tẽeb pãng ra paasdame, tɩ b sõorã me ra fɩɩgd wʋsg daar fãa.” (Tʋʋ. 16:4, 5) Rũndã-rũndã me, d sã n tũud sagls nins a Zeova siglgã sẽn kõt tõndã, d paamda barka. La d sã n pa sakd neb nins a Zeova sẽn yãk tɩ b lʋɩt d taoorã, a tagsg yaa wãn to? Sẽn na yɩl n paam sok-kãngã leoore, d na n goma bũmb sẽn maan Israyɛll nebã sẽn wa n dabd Kãabg tẽngẽ wã yelle.
11. Bõe n paam neb nins sẽn tõdg a Moyiiz sẽn yaa ned ning Wẽnnaam sẽn da yãk t’a lʋɩ b taoorã? (Ges-y fotã me.)
11 Israyɛll nebã sẽn wa n dabd Kãabg tẽngẽ wã, nin-kãsems n wa n yik n tõdg a Moyiizi, la b yeel tɩ pa a Zeova n tʋm-a ye. B yeelame: “Nin-buiidã fãa [pa a Moyiiz bal ye] yaa sõamyã, bãmb fãa, t’a Zeova be b sʋk me.” (Sõd. 16:1-3) Yaa sɩd tɩ Wẽnnaam a Zeova nifẽ, “nin-buiidã fãa” yaa sõamyã, la yaa a Moyiiz la a yãk t’a lʋɩ b taoore. (Sõd. 16:28) Tõatbã sẽn da wɩt a Moyiizã, sɩd-sɩdã yaa a Zeova meng la b ra wɩta. Sẽn da pak-bã pa a Zeova sẽn da ratã ye. Yaa bãmb mensã sẽn da ratã, rat n yeel tɩ naam la yʋʋre. Wẽnnaam kʋʋ tõatbã taoor dãmba, la neb tusa sẽn da be b poorẽ. (Sõd. 16:30-35, 41, 49) Rũndã-rũndã me, d kɩsa sɩd t’a Zeova sũur pa noom ne ned ning fãa sẽn kɩɩsd noy nins a siglgã sẽn kõt tõndã ye.
Ãnda rãmb poorẽ la y ra na n zĩndi? (Ges-y sull 11)
12. Bõe n kɩt tɩ d tõe n kell n kɩs a Zeova siglgã sɩda?
12 D tõe n kell n kɩsa a Zeova siglgã sɩda. Sã n wa lebg vẽeneg tɩ d segd n toeema d sẽn wʋmd Biiblã gomd ning võor to-to wã, wall tɩ d segd n toeema d sẽn tʋmd Rĩungã tʋʋm to-to wã, sẽn lʋɩt-b taoorã toeemda rẽ tao-tao. (Yel. 4:18) B maanda woto, bala b rat n taa a Zeova yam n yɩɩd bũmb fãa. B maanda b sẽn tõe fãa sẽn na yɩl tɩ b yam-yãkr toor-toorã tik Wẽnnaam Gomdã zugu, goam nins a Zeova nin-buiidã fãa sẽn segd n tũ wã.
13. “Goam nins sẽn nafdã” yaa bõe, la bõe la d segd n maan rẽ wɛɛngẽ?
13 “Kell n gãd goam nins sẽn nafdã.” (2 Tɩm. 1:13) “Goam nins sẽn nafdã” yaa kiris-nebã sẽn zãmsd nebã bũmb nins tɩ be Biiblã pʋgẽ wã. (Zã 17:17) Bũmb nins fãa d sẽn tẽedã tika zãms-kãens zugu. A Zeova siglgã sagenda tõnd tɩ d gãd gom-kãens kãn-kãe. D sã n maand woto fãa, d paamda barka.
14. Bõe n kɩt tɩ kiris-neb kẽer wa bas n pa le gãd “goam nins sẽn nafdã” kãn-kãe?
14 D sã n wa pa le gãd “goam nins sẽn nafdã” kãn-kãe, bõe n tõe n maane? Ad makr sẽn wilgd rẽ. Pipi kiris-nebã wakatẽ, kiris-neb kẽer n wa n yik n yetẽ t’a Zeova daarã zoe n waame. Tõe tɩ yaa lɛtr n da yet woto, tɩ nebã tẽed tɩ yaa tẽn-tʋmd a Poll n gʋlse. Tesalonik kiris-neb kẽer tẽe rẽ, n pa bao n na n fees n bãng sã n sɩd yita a Poll nengẽ ye. B pʋd n da sõngd n yelgda kiba-kãnga. B sã n da tẽeg bũmb nins a Poll sẽn zãms-b a sẽn wa n be ne-bã, b ra pa na n tõog n belg-b ye. (2 Tes. 2:1-5) A Poll sagla a tẽed-n-taasã tɩ b ra tẽ bũmb ning fãa b sẽn wʋm ye. Sẽn na yɩl n sõng-b beoog yĩnga, lɛtr a yiib-n-soab ning a Poll sẽn gʋls n tool Tesalonik kiris-nebã baasgẽ a yeelame yaa: “Ad maam a Poll pʋʋsem, m sẽn gʋls ne m meng nugu. Mam gʋlsda woto m sɛbã fãa pʋsẽ, sẽn na yɩl tɩ yãmb bãng tɩ yaa maam n gʋlse.”—2 Tes. 3:17.
15. Bõe la d tõe n maan n kogl d mens ne ziri nins sẽn wõnd sɩdã? Rɩk-y makre. (Ges-y fot-rãmbã me.)
15 Yam-bʋg la d tõe n dɩk bũmb ning a Poll sẽn yeel Tesalonik kiris-nebã pʋgẽ? D sã n wa wʋm gomd sẽn pa zems ne bũmb ning d sẽn bãng Biiblã pʋgẽ wã, wall kibar sẽn sidgd yĩnga, d segd n talla yam-vẽenem. Iniyõ Sovietik zãmaanẽ wã, vugri d bɛɛbã kõo saam-biisã lɛtre, n yeel tɩ yaa d biru-kãsengã n toole. Lɛtrã pʋgẽ, b sagla saam-biis kẽer tɩ b welg b mense, n lugl siglg sẽn na n so a menga. Ra wõnda lɛtrã sɩd yita d biru-kãsengẽ wã. La b pa tõog n tudg saam-biis nins sẽn da maand sɩdã ye. B bãngame tɩ lɛtrã sẽn gomd bũmb ning yellã pa zems ne bũmb nins b sẽn zãmsã ye. Rũndã-rũndã, tũudum hakɩɩkã bɛɛbã mi n tũnugda ne ẽntɛrnetã la ne reezo sosiyo-rãmbã, n na n tudg tõnd la b welg-d ne taaba. Sẽn na yɩl n kogl d mense, d pa segd n bas tɩ d “yam yuus nana-nana” ye. D segd n bao n bãnga d sẽn wʋmã wall d sẽn karmã sã n zemsa ne sɩdã d sẽn zoe n miẽ wã.—2 Tes. 2:2; 1 Zã 4:1.
Ra bas-y tɩ b belg-y ne ziri sẽn wõnd sɩd ye (Ges-y sull 15)a
16. Sã n yaa ne Rom dãmb 16:17, 18 sẽn yetã, neb kẽer sã n lak n bas sɩdã bõe la d segd n maane?
16 Kell-y n yɩ-y yam a yembr ne sẽn maand-b sɩd ne a Zeova wã. Wẽnnaam datame tɩ tõnd ne d tẽed-n-taasã tũud-a zems-n-taar pʋgẽ. D sã n gãd sɩdã kãn-kãe, zems-n-taar na n kell n zĩnda d sʋka. Neb nins fãa sẽn yelgd ziri wã wata ne welsg tigingã pʋgẽ. Rẽ n so tɩ Wẽnnaam sagend tõnd tɩ d ‘lak d mens’ ne nin-kãense. D sã n pa maan woto, tõnd mensã tõe n wa lak n basa sɩdã.—Karm-y Rom dãmb 16:17, 18.
17. D sã n bãng sɩdã n bak la d gãd-a kãn-kãe, wãn to la na n naf-do?
17 D sã n bãng sɩdã n bak la d gãd-a kãn-kãe, tõnd ne a Zeova zoodã na n kell n talla pãnga, tɩ d tẽebã me kell n tall pãnga. (Efɛɛ. 4:15, 16) A Sʋɩtãan ziri zãmsgã la a ziri-n-beedã pa na n tõog n belg-d ye. Sẽn paase, d na n paamame t’a Zeova kogl-d to-kãsengã sasa. Bɩ y kell n gãd sɩdã kãn-kãe, “tɩ rẽ la laafɩ Wẽnnaamã na n zĩnd ne yãmba.”—Fili. 4:8, 9.
YƖƖLL 122 D tall d tẽebã kãn-kãe
a FOTÃ BILGRI: Yaa bũmb sẽn maan yʋʋm wʋsg sẽn loog mak-n-wilgi. D saam-biisã sẽn da be Iniyõ Sovietikã reega lɛtr sẽn wõnd yaa d biru-kãsengã n toole, tɩ yaool n yaa d bɛɛbã n gʋlse. Rũndã-rũndã, d bɛɛbã tõe n tũnuga ne ẽntɛrnetã n yelg kibay sẽn pa sɩd a Zeova siglgã zugu, n dat n kẽes-d moogo.