Lukluk Long World
Rattlesnek Pei Bak
“Olketa rattlesnek savve baetem iu nomata bihaen olketa dae—and disfala wei for pei bak bihaen dae hem samting wea happen planti taem,” New Scientist hem talem. From 34 patient wea kasem treatment from baet bilong rattlesnek long Arizona, U.S.A., insaed long 11 month, 5-fala sei snek hia attakim olketa bihaen hem dae finis, hem nao samting wea tufala doctor wea studyim diswan talem. Wanfala man sutim wanfala snek, katemaot hed from body bilong hem, weit for hem no muv, then hem pikimap datfala hed. Hed hia jamp and baetem tufala hand bilong hem. Samfala study bifor showimaot hao hed bilong rattlesnek “bae trae for attakim eni samting wea muv front long hem for klosap wan hour bihaen hem dae,” datfala magasin talem. Pipol wea studyim kaen animal olsem sei diswan hem “wanfala reflex akson wea infrared sensor insaed long ‘pit organ’ nao kosim. ‘Pit organ’ hem wanfala part midolwan nose and eye wea savve feelim hot bilong body.” Dr. Jeffrey Suchard givim warning hao man mas ting long rattlesnek wea olketa katemaot hed bilong hem olsem wanfala “barava short snek.” Hem sei: “Sapos iu mas tasim, hem gud sapos iu iusim wanfala barava long stik.”
Olketa Kleva Bird!
“Olketa sparrow long Calcutta ranawe from malaria,” wanfala French nature magasin Terre Sauvage hem talem. Olketa expert sei from malaria kamap big, distaem olketa sparrow ranawe long farawe ples for lukaotem leaf bilong wanfala tree wea garem staka quinine, wea hem medicine for faetem malaria. For join witim wei for iusim olketa leaf hia for buildim nest bilong olketa, olketa bird hia kaikaim tu. “Luk olsem olketa sparrow, wea laekem taon and wea fraetem malaria, faendem wanfala wei for protectim olketa seleva,” datfala magasin talem.
“Samting Laef Barava Needim”
“Wata hem samting wea laef barava needim, bikos bigfala haf bilong body hem wata,” Toronto Star niuspepa hem talem. “Nomata sapos body lusim 20 percent wata nomoa, diswan savve kosim dae.” Wata hem balancem hot bilong body bilong iumi bat tu hem “karem kaikai and rabis go and kam from olketa organ thru long blood and body system. Hem oilim tu olketa join and intestine, wea helpem man for isi for siti.” Wanfala adult hem needim tu go kasem thri liter wata evriday. Wei for drink coffee, soft drink, or alcohol savve mekem man barava needim klin wata bikos olketa samting hia savve aotem wata from body. Wanfala woman wea savve tumas saed long kaikai sei, no wei for feel thirsty hem shud mekem man remember for drinkim wata, bikos taem iu feel thirsty, iu lusim planti wata from body finis. Datfala niuspepa sei wei for “drinkim wanfala glass wata evri hour long day bae givim samting wea man needim.”
“God Saedem Hu?”
Sam Smith, wanfala man wea raet abaotem sports hem sei: “Mi no min for daonem biliv bilong eniwan, bat waswe, disfala fasin for prea long sports front long pablik hem no ova tumas yet? Why nao olketa pleia prea bihaen olketa scorem wanfala goal?” Olketa sem pleia hia wea prea bihaen wanfala game savve “swear long olketa reporter” tu long rum for change or “trae for mekem nara pleia garekil” taem olketa pleim sports, Smith hem talem. For tingse God hem favorim wanfala team winim narawan “hem daonem biliv long God,” hem sei. So, hem finisim article bilong hem witim disfala toktok: “Iumi mas no mekem sports kamap samting bilong religion.”
Singsing Hem Liftimap Heart
Olketa scientist faendemaot hao wei for singsing hem releasem olketa chemical insaed long brain wea mekem iu feel relax and hapi, German niuspepa Stuttgarter Nachrichten hem talem. Olketa wea duim research sei wei for singsing hem mekem olketa “molecule bilong feeling” insaed long brain for muv. So, “wei for singsing hem no for talemaot feeling bat hem startim feeling tu,” datfala report hem talem. Olketa music teacher sei planti pipol distaem sei wei for singsing hem “bilong taem bifor” or voice bilong olketa hem no mas gud, and so olketa leavim singsing and music for radio nomoa. Bat, disfala research showimaot hao pipol kasem gud samting taem olketa seleva singsing.