Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g01 7/8 p. 22
  • Lukluk Long World

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Lukluk Long World
  • Wekap!—2001
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Best Fren Bilong Man?
  • Sticky Toe
  • Heart Attak wea No Pain
  • Flood Spoelem Mozambique
  • Argue and Marit
  • Waswe, Iu Iusim Card for Advertisem JW.ORG?
    Christian Laef and Ministry Bilong Iumi—Meeting Buk—2016
Wekap!—2001
g01 7/8 p. 22

Lukluk Long World

Best Fren Bilong Man?

Wanfala report insaed El Universal niuspepa bilong Mexico City sei hao olketa smol pikinini wea stap seleva witim dog stap long danger for dog baetem hem. Datfala report hem sei: “Klosap evritaem pikinini nao startim olketa attak olsem, and dog hem just protectim hemseleva.” Wanfala hospital long Mexico treatim finis 426 pikinini wea dog baetem insaed last faevfala year. Twelv percent long olketa pikinini hia garekil big or dog spoelem body bilong olketa. Datfala report encouragem parents for teachim pikinini olketa main rul abaotem hao for treatim evri dog: Respectim toy bilong olketa, haos, and samting wea olketa iusim for kaikai; no go klosap long dog taem hem kaikai or sleep; no pullim tail bilong hem or trae for raed antap long hem.

Sticky Toe

Olketa gecko lizard isi tumas for ran akrosim wanfala ceiling wea smooth olsem glass. Hao nao olketa fit for duim diswan? Olketa scientist, wea trae for ansarem kwestin hia for planti year finis, ting olketa savve explainim distaem. Wanfala grup bilong olketa scientist and engineer bilivim hao “wei for barava hol strong hem kamap taem olketa barava smolfala hair long leg bilong gecko pas long flat samting taem olketa wakabaot long hem,” datfala magasin Science News hem reportim. “Olketa nara smolfala hair moa grow kamaot from each hair, wea olketa kolem spatulae. Taem gecko purubut antap wanfala flat samting, samting olsem wan billion spatulae wea kavarem andanit leg bilong hem and wea stap klosap tumas long each other pas nao long datfala flat samting and diswan nao holem hem.” Olketa man for duim research luksavve tu hao wei wea olketa gecko step long toe bilong olketa “luk olsem pressim daon olketa smol hair hia long flat samting and long semtaem pullim olketa followim.” Diswan mekem wei wea “each smol hair holem samting hem 10-fala taem winim wei for pressim nomoa,” datfala magasin hem sei.

Heart Attak wea No Pain

Staka pipol luksavve long main physical saen bilong heart attak—olsem samting barava pressim chest bilong olketa. Bat, Time magasin reportim hao no staka pipol savve hao “wanfala long evri thrifala man nating feelim eni pain long chest taem olketa kasem heart attak.” Datwan helpem iumi for minim why nao “man wea garem heart attak wea no feelim pain long chest maet for planti hour hol bak for go long hospital,” wanfala study wea olketa pablisim insaed The Journal of the American Medical Association hem sei. Bat, for delay for kasem treatment wea savve sevem laef hem danger. Wanem nao iu shud luk for hem? “Luk olsem mek-tu warning hem wei for barava short wind,” Time hem sei. Olketa narafala saen hem maet feeling for laek toroaot, swet big, and “eni ‘hot wea kamap long chest’ wea savve kamap worse taem iu wakabaot or taem iu iusim strong bilong iu,” datfala article hem sei.

Flood Spoelem Mozambique

Winim wan year go finis, floodwata long Mozambique kosim winim wan and haf million pipol for no garem hom, hem spoelem samting olsem wanfala long evri thri corn garden bilong datfala kantri, and draonem winim 20,000 buluka. Taem datfala nation go ahed for kasem bak olketa samting wea lus from disfala flood, wea olketa kolem worse flood start from 1948, planti pipol askem hao and why nao hem happen. Datfala magasin African Wildlife hem sei hao wei wea taon hem grow, wei for plantim kaikai long grassland, and wei wea olketa animal kaikaim tumas bush long olketa kantri wea klosap long Mozambique, hem spoelem wei wea grassland and wet land bilong datfala kantri fit for draem floodwata. Gogo wata from hevi rain barava ran strong. David Lindley, bigman bilong wet land project long South Africa, hem sei: “Samting wea olketa man duim, wea showimaot praod fasin and wei for no tingim future, hem spoelem olketa wet land and river bilong mifala.”

Argue and Marit

Wanfala niu research wea Andrew Christensen long University of California long Los Angeles duim hem faendem hao “olketa hasband and waef wea no hard tumas and patient witim narawan garem marit wea win,” Time magasin hem sei. Long narasaed, wei for argue savve startim moa wei for argue.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem