Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g03 7/8 pp. 30-31
  • Lukluk Long World

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Lukluk Long World
  • Wekap!—2003
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Olketa Polar Bear Stap Long Danger
  • Olketa Plant wea “Toktok”
  • Taem Olketa Tablet Mekem Hed Soa Kamap Worse
  • Nicotine and SIDS
  • Wata Barava Short
  • Float for Fofala Month
  • “Hard for Kontrolem” Datfala Sik HIV/AIDS
  • Antarctica—Land wea Insaed Trabol
    Wekap!—2000
Wekap!—2003
g03 7/8 pp. 30-31

Lukluk Long World

Olketa Polar Bear Stap Long Danger

Niuspepa bilong Germany, Nassauische Neue Presse, hem report olsem abaotem wanfala research bilong World Wildlife Fund (WWF): “Laef bilong olketa polar bear hem stap long danger from weather hem kamap hot.” WWF hem sei Arctic sea ice, wea olketa kolem pack ice—wea hem main ples and hunting area bilong olketa polar bear—hem start for kamap smol from weather hem start for kamap hot. Olketa savveman sei hao average air temperature long Arctic hem “increase 5 degrees [Celsius] [9 degrees Fahrenheit] insaed long 100 year wea go pas.” And tu, “pack ice hem katdaon 6 percent insaed 20 year wea go pas,” and “long year 2050 olketa expectim sea ice for katdaon kasem 60-percent long hot season.” Wei wea no inaf sea ice hem stap and from season bilong ice hem leit hem mekem olketa polar bear no garem planti chance for hunting and so olketa no kasem extra gris wea olketa bae needim. Olketa wea diswan barava affectim tumas hem olketa babule polar bear and olketa baby wan. Datfala niuspepa hem sei hao long samfala ples “no kasem haf long olketa baby polar bear laef bikos season bilong ice hem leit.” Olketa nara problem bilong olketa bear hia hem “hunting, olketa toxic chemical, and oil pollution.”

Olketa Plant wea “Toktok”

Olketa wea duim research long Institute for Applied Physics long University of Bonn, Germany, wakem olketa microphone wea iusim laser wea savve “lisin” long olketa plant. Olketa microphone hia herem signal bilong olketa sound wave wea kam from ethylene gas, wea savve kamaot from olketa planti taem olketa no stap gud. Scientist long Bonn University Dr. Frank Kühnemann hem sei: “Sapos nogud samting wea kasem olketa plant kamap moa big, bae datfala signal hem kamap moa laod long microphone bilong mifala.” Wantaem datfala microphone hem showimaot hao wanfala cucumber wea luk olsem hem healthy nomoa “hem olsem hem singaot big. Taem olketa lukluk gud long hem olketa lukim hao hem garem mildew, bat hem no showaot klia yet.” Mildrew hem savve showaot klia long mek-eit or naen day, and long datfala taem nao olketa farmer savve lukim disfala problem. The Times niuspepa bilong London hem sei: “Thru long wei for herehere long olketa plant, bae olketa savve wakem wanfala system wea savve givim warning for showimaot olketa insect and sik kasem datfala plant. And tu, wei for savve sapos olketa frut and vegetable stap gud or nomoa savve helpem man for disaedem best wei for keepim olketa and hao nao for sendem olketa go long nara ples.”

Taem Olketa Tablet Mekem Hed Soa Kamap Worse

“Doctor saed long olketa nerve, Michael Anthony sei samting olsem 10 percent long olketa pipol wea hed soa kasem diswan from ‘wei for ova tumas for iusim medicine for daonem pain,’ ” hem nao samting wea The Daily Telegraph bilong Sydney, Australia talem. “Taem man no iusim medicine hia, maet hem hed soa wantaem insaed week, bat wei for depend tumas long medicine wea man savve peim long stoa savve mekem man hed soa evriday.” Professor Anthony, wea waka witim University of New South Wales, faendem hao “olketa patient wea iusim tumas olketa tablet for hed soa no garem inaf serotonin,” samting wea stopem olketa blood vessel kamap big. Hem sei: “Wei wea olketa no garem inaf serotonin mekem olketa artery for kamap big, and datwan mekem man kasem hed soa.” Professor Anthony sei sapos man kasem kaen hed soa wea pain tumas hem mas kasem spesol medicine wea doctor givim winim wei for go peim olketa tablet from stoa. Hem sei tu: “Sapos [olketa patient] drinkim olketa tablet [for mekem man no feelim pain] for winim thrifala taem insaed long wanfala week, and tu nomata wanfala dose thrifala taem insaed wanfala week, bae insaed tu-thri month nomoa hed soa bae kamap moa worse.”

Nicotine and SIDS

Niuspepa bilong France Le Figaro hem sei luk olsem olketa wea duim research long France and Sweden faendem reason why wei for smoke mekem moa big danger for baby seknomoa dae (SIDS, sudden infant death syndrome). Olketa test wea olketa duim long olketa animal showimaot hao nicotine savve spoelem wei wea baby brith taem hem sleep. Datfala report sei: “Wei for no kasem inaf oxygen (hypoxia) taem man sleep, wea savve happen kwiktaem nomoa taem wei for stop lelebet for brith kamap (apnea), hem shud mekem heart pump moa strong and mekem man brith big, and tu mekem hem wekap. Bat sapos diswan no waka gud, apnea and hypoxia kamap moa serious and hem savve lead go long wei for stop for brith evribit.” Olketa wea duim research sei disfala wei for wekap wea olsem wanfala protection savve no waka gud taem nicotine wea stap insaed blood bilong mami wea smoke evritaem pas go long baby taem hem stap insaed bele. Maet samting wea kamaot from diswan nao, “wei for brith gud hem katdaon and wei wea brain shud wekapem hem taem hem kasem sleep apnea hem no waka gud, and so diswan mekem moa big danger for baby savve seknomoa dae.” Le Figaro hem sei hao SIDS “hem still main samting wea kosim olketa pikinini long France for dae insaed first year bilong laef.”

Wata Barava Short

BMJ (British Medical Journal bifor) hem sei: “Winim haf long population bilong world bae short long wata long year 2032. Sapos iumi no kwiktaem for stretem diswan bae olketa bigfala health problem kamap.” Wanfala United Nations report hem sei hao nomata namba bilong pipol wea garem klin wata for drinkim hem “increase from 4.1 billion long 1990 go kasem 4.9 billion long 2000, 1.1 billion pipol long olketa poor kantri still no savve kasem klin wata for drinkim. Total bilong 2.4 billion pipol distaem no garem olketa gudfala ples for toilet.” Diswan hem mekem “foa billion case bilong diarrhoea and 2.2 million dae evri year,” insaed diswan tu hem wei for safa wea kamap from worm insaed bele, schistosomiasis, and trachoma.

Float for Fofala Month

Niuspepa bilong Tahiti Les Nouvelles de Tahiti hem report olsem abaotem Tauaea Raioaoa, wanfala fisherman wea 56 year, wea laef nomata hem float for fofala month long South Pacific Ocean. Hem lusim Tahiti long March 15, 2002, “long smol 8 meter green boat bilong hem, wea nem bilong hem ‘Tehapiti,’ bat then, engine bilong hem brekdaon taem hem farawe from Tahiti.” Bihaen hem float for samting olsem 1,200 kilometer, samfala pipol faendem hem klosap long Aitutaki long Cook Islands, long July 10. Weight bilong hem katdaon 20 kilogram from taem wea hem start for float. From hem wanfala fisherman wea garem savve, Raioaoa keepim hemseleva laef taem hem “kaikaim fish wea no tan or fish wea hem draem and hem kolektem rain wata insaed wanfala baket and eski.”

“Hard for Kontrolem” Datfala Sik HIV/AIDS

Medical magasin bilong Britain The Lancet hem sei: “Long world distaem, 40 million pipol garem sik HIV, 20 million dae finis from AIDS, and evri year 750,000 baby born kam witim sik HIV.” Long year 2001, faev million pipol moa kasem AIDS and thri million olketa dae from datwan. Peter Piot, wea hem executive director bilong Joint United Nations Programme on HIV/AIDS, sei datfala sik hem “hard for kontrolem” bat hem “just start nomoa.” Hem sei hao insaed nara 20 year, samting olsem 70 million pipol bae dae from AIDS. Long sub-Saharan Africa, midolwan samting olsem 30 go kasem 50 percent bilong population long samfala taon olketa garem HIV. From planti young wan dae from AIDS, olketa wari hao long year 2020, namba bilong olketa wakman bae katdaon winim 25 percent. Datfala magasin The Lancet hem sei: “Wei wea diswan affectim olketa pikinini hem nao main important samting wea bae affectim future saed long selen.” Long Zimbabwe, “taem olketa pikinini kamap teenager dadi or mami bilong wanfala long evri faevfala pikinini bae dae.”

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem