Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g03 7/8 pp. 20-22
  • Evriwea Long World Pipol Laekem Peanut

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Evriwea Long World Pipol Laekem Peanut
  • Wekap!—2003
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Longfala History
  • Growim Peanut
  • Planti Wei for Iusim Peanut
  • Careful—Samfala No Savve Kaikaim Peanut!
  • Hao For Kasem Tru Information
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Pablik)—2020
Wekap!—2003
g03 7/8 pp. 20-22

Evriwea Long World Pipol Laekem Peanut

Waswe, peanut hem gud long iu? Sapos olsem, hem no iu nomoa wea laekem. Bigfala haf long olketa man long world laekem tu. Tufala kantri wea garem moa pipol winim eni nara kantri—China and India—growim winim 50 percent long olketa peanut long world.

United States harvestim winim wan billion kilogram bilong peanut evri year, wea hem 10 percent bilong olketa peanut long full world. Argentina, Brazil, Malawi, Nigeria, Senegal, South Africa, and Sudan tu olketa main kantri wea growim peanut. Wanem nao mekem evriwan gogo laekem peanut? Waswe, samfala taem hem wise for no kaikaim peanut?

Longfala History

Olketa sei first kantri wea garem peanut hem South America. Wanfala old samting wea showim hao man barava laekem peanut hem wanfala clay botol wea olketa faendem long Peru. Disfala botol garem sheip olsem peanut and garem olketa peanut design long hem. Olketa explorer from Spain, wea lukim peanut for firstaem long South America, faendem hao diswan barava gudfala kaikai for garem taem olketa sail go long olketa ples. Olketa tekem samfala go bak long Europe. Pipol long Europe iusim peanut long samfala difren wei moa. Olketa mekem drink from hem for changem coffee.

Bihaen, olketa from Portugal tekem olketa peanut go long Africa. Long there pipol kwiktaem for luksavve hao peanut hem wanfala kaikai wea savve grow long kaen graon wea olketa nara samting hard for grow long hem. Tru nao, plant bilong peanut putim nitrogen long graon mekem graon kamap gud moa. Gogo, olketa tekem peanut from Africa go long North America long taem bilong slave trade.

Long olketa year bilong 1530, pipol from Portugal tekem peanut go long India and Macao, and olketa bilong Spain tekem go long Philippines. Bihaen, olketa bisnis man tekem peanut from olketa kantri hia go long China. Long there pipol ting long olketa peanut olsem kaikai wea savve helpem datfala nation finisim bigfala hangre.

Olketa man wea studyim olketa plant long mek-18 century studyim peanut, wea olketa kolem graon pea, and lukim hao diswan bae barava gudfala kaikai for olketa pigpig. Kasem start bilong mek-19 century, pipol long South Carolina United States growim olketa peanut for sellim. Long American Civil War, wea start long 1861, olketa peanut kamap kaikai for olketa soldia.

Bat, long datfala taem, planti pipol ting long peanut olsem kaikai for poor pipol. Maet datwan nao reason why olketa farmer long America long datfala taem no growim olketa peanut for pipol nomoa. And tu, bifor olketa wakem olketa machine for harvestim peanut klosap year 1900, for growim and harvestim olketa peanut needim staka wakman and selen.

Bat kasem 1903, datfala American chemist bilong agriculture George Washington Carver faendem olketa niu wei for iusim peanut plant. Gogo hem faendem winim 300 difren samting wea man savve wakem from peanut. Samfala nao hem olketa drink, mek-ap, dye, medicine, soap, medicine for killim dae insect, and ink for printing. Carver encouragem tu olketa local farmer for finis for growim cotton olowe, wea mekem graon kamap nogud, bat for growim cotton then peanut then cotton, and olsem. Long datfala taem datfala boll weevil insect hem spoelem olketa cotton plant, wea mekem olketa farmer change followim advaes bilong Carver. Wanem nao kamaot from datwan? Olketa barava win for growim peanut and hem kamap main samting for growim and sellim long south part bilong United States. Distaem, wanfala monument for rememberim Carver stap long Dothan, Alabama. And datfala taon Enterprise long Alabama, putim monument for datfala boll weevil, bikos datfala insect nao samting wea mekem olketa farmer growim peanut.

Growim Peanut

Peanut hem no really wanfala nat bat hem seed bilong peanut plant. Taem plant hem grow, hem garem olketa yellow flower wea putim pollen long each other.

Long end bilong wanfala part wea luk olsem stik wea olketa kolem peg, ovary bilong plant wea garem datfala embryo, start for grow go daon insaed graon. Insaed graon, datfala embryo grow followim top bilong graon andanit, and start for kamap mature and for garem sheip olsem peanut. Maet wanfala plant savve kasem 40 peanut.

Olketa peanut laekem hot weather, sun, and planti rain. From taem man plantim go kasem harvest maet 120 go kasem 160 day. Diswan depend long wanem kaen peanut hem growim and long weather. For harvestim peanut, olketa mas aotem full plant from graon, vine bilong hem tu, tanem ap saed daon, and letem olketa for drae mekem olketa no rotten. Distaem, planti farmer garem machine wea kwiktaem digim olketa aot from graon, sekem for mekem graon hem aot, and tanem olketa ap saed daon.

Planti Wei for Iusim Peanut

Peanut hem barava gudfala kaikai. Hem garem planti fiber and hem garem 13 vitamin and 29 mineral wea planti nara kaikai no garem. The Encyclopædia Britannica sei: “Olketa peanut garem moa protein, olketa mineral, and vitamin winim liver bilong buluka.” Bat iufala wea laek katdaon long weight mas careful! Olketa peanut garem “moa fat winim thick cream” and “moa energy (olketa calorie) winim sugar.”

Kaikai bilong olketa difren kantri garem peanut insaed. And evriwan savve long teist bilong hem. Savveman bilong kaikai Anya von Bremzen hem sei: “Peanut garem kaen strongfala teist wea mekem evri kaikai wea garem peanut insaed garem klosap sem teist. Dastawe, nomata peanut sauce bilong Indonesia, supsup bilong West Africa, Chinese noodle, supsup bilong Peru, and peanut butter sandwich, evriwan garem teist wea klosap semsem.”

Evriwea long world, peanut hem samting pipol laek kaikaim evritaem. Olsem example, long India, olketa mixim olketa peanut witim olketa drae legume and sellim long saed road. Interesting samting, olsem datfala pablikeson The Great American Peanut talem, “long samting olsem 1890, wanfala doctor long St. Louis [U.S.A.] mekem peanut butter for olsem wanfala healthy kaikai for olketa olo.” Peanut butter hem samting for putim long bred wea pipol long planti kantri laekem.

Bat pipol savve duim planti nara samting witim olketa peanut. Long Asia, pipol iusim oil bilong hem for kuki. Iu savve iusim peanut oil taem iu kukim samting wea needim barava hot oil, and teist bilong kaikai bae no go insaed datfala oil.

Long Brazil, olketa iusim peanut meal olsem feed for olketa animal, wea hem samting wea olketa kasem taem olketa wakem peanut oil. And olketa wakem planti nara samting from olketa peanut.—Lukim antap.

Careful—Samfala No Savve Kaikaim Peanut!

Iu savve keepim peanut for longfala taem and bae hem no rotten. Nomata olsem, mas careful. Olketa peanut wea mold grow long hem garem aflatoxin, wanfala nogud samting wea savve kosim cancer. And tu, samfala no savve kaikai peanut. Datfala magasin Prevention sei, olketa peanut “savve mekem nose nguru, body hem skras, or hem savve mekem kamap anaphylactic shock wea savve killim man dae.” Samfala research showimaot hao namba bilong olketa pikinini wea savve sik from peanut hem go ahed for kamap moa big.

Datfala magasin Prevention sei sapos mami and dadi bilong pikinini garem asthma, allergic rhinitis, or eczema, chance for peanut mekem datfala pikinini garem wanfala sik hia kamap moa big.

Hem olsem tu witim olketa baby wea mami bilong olketa garem olketa allergy and tu olketa baby wea garem allergy for milk insaed first year bilong laef. Doctor Hugh Sampson, professor bilong pediatrics long Johns Hopkins University Medical Center, U.S.A. hem sei: “Bae hem moa sef for olketa famili wea garem kaen health problem olsem for no givim peanut butter long pikinini go kasem hem thri year.

Nomata sapos peanut hem gud long iu or nomoa, maet disfala information abaotem planti difren wei for iusim peanut helpem iu for tinghae go moa long disfala smol seed wea pipol evriwea long world laekem.

[Box/Piksa long page 22]

Staka Samting Olketa Wakem Garem Peanut Insaed

• Wallboard

• Olketa log for Fireplace

• Puskat litter

• Pepa

• Detergent

• Salve

• Metal polish

• Bleach

• Ink

• Gris for axel

• Shaving cream

• Feis cream

• Soap

• Linoleum

• Rubber

• Mek-ap

• Paint

• Olketa Explosive

• Shampoo

• Medicine

[Credit Line]

From: The Great American Peanut

[Piksa long page 20]

(Lukim pablikeson for olketa nara information)

Olketa leaf

Peg

Graon level |

Olketa rut Peanut

[Credit Line]

The Peanut Farmer magasin

[Piksa long page 20]

Monument for George Washington Carver

[Piksa long page 21]

United States

[Pkisa long page 21]

Africa

[Piksa long page 21]

Asia

[Credit Line]

FAO photo/R. Faidutti

[Piksa long page 21]

Samfala difren wei for kaikaim peanut

[Piksa long page 22]

Long samfala kantri planti pipol laek for kaikaim peanut butter

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem