Wanfala Kleva Animal Bilong Sea
“Sei! octopus brithim go wanfala man insaed long hemseleva. Hem pullim kam datfala man long hemseleva, and man hia feelim datfala animal wea barava mekem man fraet isisi kaikaim hem.”—TOILERS OF THE SEA, WEA VICTOR HUGO RAETEM.
DATFALA octopus hem animal wea iumi herem staka nogud story abaotem. Olketa kastom story wea ova tumas—olsem kastom story antap—mekem pipol garem rong idea and no laekem olketa octopus.
Bat for tok stret, nomata datfala maeti Pacific octopus wea savve grow 6 meter long and hevi bilong hem maet 50 kilogram, hem no wanfala danger long olketa man. Long olketa year wea just go pas, olketa tru information abaotem disfala animal wea man fraetem and wea garem eitfala finger changem olketa kastom story. Olketa man for daev and olketa wea studyim evri samting long sea lanem staka samting abaotem planti difren kaen octopus wea stap.
Kasholem Samting for Kaikaim and Stap Klia Long Enemy
Winim wei for kaikaim olketa man, octopus kaikaim olketa krab, crayfish and kaen animal olsem. Hem iusim eitfala finger bilong hem witim maet 1,600 muscular sucker for kasholem samting for kaikaim. Taem hem iusim olketa sucker hia, wanfala smol octopus savve pullim samting wea 20 taems moa hevi winim hemseleva! Samfala octopus savve spreim poison wea stretawe mekem nara animal no savve muv.a Then octopus kaikai long wei for pullim animal thru long mouth bilong hem wea olsem mouth bilong bird.
Waswe sapos narafala fish aftarem octopus for kaikaim hem? Octopus garem wanfala problem wea mekem iumi sapraes. Blood bilong hem wea blue and wea depend long hemocyanin and no hemoglobin, garem lelebet oxygen nomoa insaed. From diswan, octopus hem kamap taed kwiktaem. Nomata olsem, hem garem olketa spesol teknik for protectim hemseleva from olketa seal, whale, and olketa nara fish.
Wanfala teknik hem propulsion. Taem nara fish aftarem hem, octopus pushim hemseleva go bak taem hem spreim aot wata from hemseleva kwiktaem. Disfala kleva animal hem garem nara teknik for ranawe. Maet hem sutim go insaed wata wanfala spesol kaen blak dye. From dye hia hem mekem nara fish no savve lukim datfala octopus, hem savve ranawe bifor datfala dye hem finis.
Savve Tumas for Haedem Hemseleva
Octopus savve ranawe, bat wanem hem laekem hem for narawan no luksavve long hem firstaem. Hao nao hem haed from fish wea laek kaikaim hem? Datfala famous man wea savve gud long sea and olketa fish Jacques-Yves Cousteau raet: “Long Marseilles, wea team bilong mifala start for mekem video abaotem olketa octopus, klosap evri man for daev talem hao no eni octopus stap long datfala area; or, sapos samfala stap bifor, olketa no stap nao. For tok stret, olketa daeva barava swim klosap long olketa octopus, bat from olketa changem lukluk, olketa daeva no luksavve long olketa.” Hao nao olketa octopus duim datwan?
Wanfala full-grown octopus savve garem tu million chromatophores, wea hem nao olketa cell wea kala long skin bilong hem—maet samting olsem 200 for evri square millimeter. Each kala cell hem garem wanfala red, yellow, or blak kala. Long wei for taetem or slakem olketa masol wea stap raonem olketa cell hia, insaed tu-thri second, octopus savve mekem full body hem wanfala kala or olketa difren kala.
Samting wea mekem iumi sapraes nao, hem hao luk olsem octopus no savve lukim olketa difren kala. Nomata olsem, olketa difren kala wea hem savve mekem kamap hem staka winim just thrifala kala nomoa. Olketa iridocyte cell olsem olketa mirror wea savve shaenim go kala bilong olketa samting wea stap raonem datfala octopus. Hem garem olketa nara wei for haedem hemseleva tu. Taem hem haed long wanfala coral reef, octopus savve changem smooth skin bilong hem for kamap olsem olketa nila, for mekem hem luk olsem olketa coral wea no smooth.
Man wea Waka Hard for Build and Lukaftarem Haos
Iumi no sapraes hao hem hard for faendem haos bilong octopus. Staka taem olketa buildim haos bilong olketa midolwan or anda olketa bigfala rok, and iusim olketa samting wea stap raonem area for buildim datwan. Ruf and olketa wall long haos bilong octopus savve garem olketa ston, olketa smol pis metal, shell, and tu, maet samfala rabis from shipwreck or nara rabis long sea.
Bihaen hem wakem haos finis, octopus hem barava keepim haos klin and stret. Hem sutim go wata for keepim sand long floor smooth. Bihaen hem kaikai, hem putim evri leftova kaikai aotsaed. For testim savve bilong octopus for keepim gud haos, team bilong Cousteau aotem samfala ston from wall long haos bilong hem. Wanem nao octopus hem duim? Hem isisi wakem bak datfala wall! Cousteau raet: “Hem go ahed for putim bak olketa smol ston gogo wall hia finis nao, and hem barava semsem olsem wall wea olketa daeva aotem.” Evriwan wea daev savve hao octopus hem man for keepim haos klin. Taem olketa daeva lukim haos bilong octopus hem fulap witim sand and olobaot, olketa savve no eni octopus stap long there nao.
Lastfala Haos Bilong Hem
Planti taem, last haos wea mere octopus hem stap insaed and wea barava important hem haos wea hem bornem olketa pikinini. Bihaen hem kasem gud wanfala bag sperm from man octopus and keepim insaed body go kasem taem olketa egg bilong hem kamaot, hem savve spendem tu-thri week for luk aotem haos wea fitim. Next samting, hem mekem datfala haos strong and hem hipimap planti thousand egg long. Bat, datfala blue ring octopus no buildim haos olsem. From olketa braet kala bilong hem warnim olketa animal for no trae for kaikaim hem, sef ples for hem lukaftarem olketa pikinini bilong hem nao eniwea insaed sea nomoa wea olketa nara animal savve lukim hem and fraet long hem.
Octopus hem barava gudfala mami. Bihaen hem leim olketa egg, hem wei bilong hem for no laek kaikai. Hem protectim olketa egg bilong hem, klinim olketa, givim air long olketa long wei for mekem wata muv raonem olketa, hem mekem haos hem strong, and stap redy for faetem eniwan wea trae for kaikaim olketa. Nomata mere octopus bae dae bihaen olketa pikinini bilong hem kamaot from egg, hem kea for olketa go kasem taem hem dae. Cousteau hem sei: “No eniwan reportim hao wanfala mere octopus no protectim olketa egg bilong hem.”
Long staka difren kaen octopus, olketa sismol pikinini octopus wea aot from egg, wea olketa nao plankton, float go ap antap long wata. Olketa sea animal kaikaim staka. Bat, bihaen tu-thri week, olketa wea no dae go bak long botom bilong sea and kamap full-grown octopus, and savve laef go kasem thrifala year.
Hao Kleva Nao Olketa?
Samfala sei hao saed long olketa animal, datfala word “savve” minim savve wea olketa garem for lane from samting wea happen and kasem ansa for olketa problem. Saed long datwan, tingim samting wea Cousteau hem sei: “Main reason why octopus savve hol bak lelebet hem from hem lukluk gud long samting and careful . . . . Sapos wanfala daeva savve showimaot klia hao hem bae no spoelem hem, kwiktaem nomoa octopus bae lusim feeling for careful—long wei wea moa fast winim eni nara ‘wild’ animal.”
Brain and eye bilong octopus hem moabeta winim olketa nara animal wea olsem olketa. Olsem eye bilong iumi, eye bilong olketa savve lukim barava smol samting and savve change fitim strong bilong laet. Brain hem kasem information from eye, and diswan, witim wei wea hem kwiktaem tumas for feelim eni samting wea tasim hem, mekem hem savve disaedem olketa kleva samting wea mekem iumi sapraes.
Samfala scientist talem hao olketa lukim wanfala octopus lanem hao for aotem samting wea satem end bilong wanfala botol mekem hem savve kaikaim wanfala lobster wea stap insaed. Olketa nara scientist talem hao wanfala octopus faendem wei for aotem screw lid bilong glass container for kasem kaikai insaed. Evri naet long Vancouver Aquarium bilong Canada, wanfala octopus go thru long wanfala pipe wea go long nara tank for kaikaim olketa fish long datfala tank.
Saed long wei wea octopus hem kleva, datfala buk Exploring the Secrets of Nature hem sei: “Evritaem iumi sei olketa man, ape and monkey nao garem moa savve winim eni nara animal, bat pruv hem stap for sei olketa octopus tu garem bigfala savve.”
Wei wea olketa octopus savve duim kleva samting mekem iumi tingim olketa animal wea Bible sei olketa “born kam witim wisdom.” (Proverbs 30:24) Olketa barava nambawan samting bilong creation. Distaem, nogud samting wea Victor Hugo tingim abaotem olketa octopus no mekem olketa scientist and daeva fraet. Olketa wea lukluk gud long disfala animal barava sapraes and tinghae long disfala kleva animal bilong sea.
[Footnote]
a Only datfala blue-ringed octopus long Australia savve killim dae wanfala man. Poison wea go insaed man taem disfala octopus baetem hem savve stopem hem for brith.
[Piksa long page 15]
Wanfala blue-ringed octopus
[Credit Line]
© Jeffrey Rosenfeld
[Piksa long page 16]
Wanfala Pacific reef octopus wea haedem hemseleva barava andanit long mouth bilong fish wea luk aotem hem. Waswe, iu savve lukim datfala octopus?
[Olketa piksa long page 16, 17]
Olketa difren kaen octopus stap wea garem olketa difren kaen kala
[Piksa long page 17]
Olketa sismol pikinini octopus swim go for top bilong sea
[Credit Line]
© Fred Bavendam
[Piksa long page 16]
Top left: © Roger T. Hanlon; antap: © Jeffrey Rosenfeld