Kwestin From Reader
Why nao Bible hem sei wanfala girl shud singaot big sapos hem stap long danger for samwan rapem hem?
Eniwan wea no experiencem disfala barava nogud wei for fraet taem man for rape attak long raf wei bae no minim hao diswan savve barava spoelem laef bilong hem. Kaen experience olsem savve mekem wanfala girl barava fraet, dastawe hem savve affectim hem for full laef.a Wanfala young Christian woman wea man for rape attakim samfala year wea go pas finis tok olsem: “Mi kanduit explainim disfala wei for barava fraet tumas wea mi feelim long datfala naet or datfala barava nogud feeling wea mi garem kam kasem distaem.” Iumi savve minim, hao planti no laek for tingim and story abaotem rape. Bat, danger bilong rape hem really stap long disfala wicked world.
Bible no hol bak for story abaotem samfala experience bilong rape and rape wea klosap happen long taem bifor. (Genesis 19:4-11; 34:1-7; 2 Samuel 13:1-14) Bat Bible givim kaonsel long wanem samwan savve duim sapos hem insaed danger for rape. Law bilong Moses story abaotem diswan long Deuteronomy 22:23-27. Hem storyim tufala example wea savve happen. Long first wan, wanfala man lukim wanfala young woman long taon and leidaon witim hem. Nomata olsem, woman hia no singaot big for help. Olketa judgem hem guilty “from hem no singaot big insaed datfala taon.” Sapos hem singaot big, pipol wea stap klosap maet fit for kam and sevem hem. Long mek-tu example, wanfala man lukim wanfala young woman long area aotsaed long taon, and hem “kasholem hem and leidaon witim hem.” For defendim hemseleva, woman hia hem “singaot big, bat no eniwan stap for sevem hem.” No olsem datfala woman long first example, disfala woman showimaot klia hao hem no agree long wanem datfala man wea attakim hem duim long hem. Hem strong for againstim hem and singaot big for help, bat man hia win ovarem hem nao. Wei wea hem singaot big pruvim hao hem no willing, so hem no guilty long dirty fasin.
Nomata olketa Christian distaem no stap anda long Law bilong Moses, olketa principle hia provaedem help. Disfala story strongim wei wea hem important for faet againstim and singaot big for help. Wei for singaot big hem wisefala samting for duim taem danger bilong rape hem stap. Wanfala man wea garem savve long saed bilong wei for stopem criminal fasin tok olsem: “Sapos wanfala woman kasem attak, best samting hem savve duim nao hem for barava singaot moa big.” Woman wea singaot big maet mekem narafala pipol ran kam for helpem hem, or maet hem mekem disfala man seke and ranawe. Wanfala young Christian woman wea wanfala man for rape attakim sei olsem: “Mi singaot moa big witim full strong bilong mi, and hem lusim mi. Taem hem kakam for mi moa, mi singaot big and hem ranawe. Long taem bifor mi savve tingting olsem, ‘Hao nao wei for singaot big bae savve helpem mi sapos strongfala man kasholem mi and hem garem nomoa tingting for rapem mi?’ Bat mi lanem hao wei for singaot big hem barava waka gud!”
Nomata maet samfala taem man hem winim and rapem woman, wei wea hem stragol and singaot big for help hem no iusles. Winim wei for fail , hem pruvim hao hem duim evri samting wea hem fit for duim for againstim man wea attakim hem. (Deuteronomy 22:26) Nomata man rapem hem, hem savve still garem klinfala conscience, wei for respectim seleva, and hem savve sure hao hem klin front long eye bilong Jehovah. Barava nogud experience olsem maet leavim hem witim olketa garekil long saed bilong feeling, bat wei wea hem savve hem duim evri samting hem fit for duim for againstim datwan wea attakim hem bae helpem hem long isisi wei for kamap gud moa.
For minim and followim Deuteronomy 22:23-27, iumi mas luksavve hao disfala short story no storyim olketa difren kaen wei wea savve kamap. Olsem example, hem no tok abaotem sapos woman wea kasem attak hem no savve singaot big bikos hem no savve toktok, haf dead, or fraet win ovarem hem or hem no savve singaot big bikos man satem mouth witim hand or kavarem witim kaleko. Nomata olsem, Jehovah nao lukluk kam long olketa samting hia, and hem savve wanem nao muvim heart bilong man, and hem deal long wei for minim and showim justice fasin long taem olsem, from “evri wei bilong hem followim justice.” (Deuteronomy 32:4) Jehovah luksavve long wanem nao really happen and tu long wei wea datfala woman trae hard for againstim man wea attakim hem. Dastawe, woman wea no savve singaot big bat duim evri samting wea hem fit for duim long datfala taem savve leavim diswan long hand bilong Jehovah —Psalm 55:22; 1 Peter 5:7.
Nomata olsem, samfala Christian woman wea kasem attak and man spoelem olketa savve evritaem kasem pain saed long guilty feeling. Taem olketa tingting go bak long wanem happen, olketa feel olsem olketa shud duim moa samting for stopem datfala samting for happen. Nomata olsem, winim wei for blamem olketa seleva, olketa savve prea long Jehovah, askem help bilong hem, and for feel sure long loving-kaeness bilong hem.—Exodus 34:6; Psalm 86:5.
Dastawe, olketa Christian woman wea distaem deal witim feeling wea garekil from wanem olketa feisim witim man for rape savve feel sure hao Jehovah minim evribit feeling wea pain tumas wea olketa deal witim. Word bilong God Bible promisim olketa olsem: “Jehovah hem stap klosap long olketa wea heart bilong olketa brek; and hem sevem olketa wea spirit bilong olketa pisis.” (Psalm 34:18) For kasem moa help long hao for deal witim diswan savve kam long wei for acceptim saport and kaen fasin bilong olketa insaed Christian kongregeson. (Job 29:12; 1 Thessalonians 5:14) And tu, datwan wea safa mas trae hard for tingim olketa gudfala samting and diswan bae helpem hem for experiencem “peace bilong God wea winim evri tingting.”—Philippians 4:6-9.
[Footnote]
a Nomata disfala article story abaotem olketa woman nomoa, olketa principle hia fitim tu olketa man wea insaed long danger bilong rape.