Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w03 2/15 pp. 4-7
  • Jehovah​—God wea Fit for Iumi Savve Gud Long Hem

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Jehovah​—God wea Fit for Iumi Savve Gud Long Hem
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Waswe, Laef Bilong Iu Garem Purpose?
  • Wanem Nao Iu Savve Duim?
  • Why Nao Hem Happen?
  • For Savve Gud Long God
  • Wei for Fren wea Kakamap Moa Klos
  • Aftarem Goal wea Mekem Iu Satisfae Long Laef
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2007
  • Wanem Nao Truth Abaotem God?
    Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim?
  • God Laekem Iumi for Garem Wat Kaen Laef?
    Enjoyim Laef for Olowe!—Bible Study Course
  • Hao Samfala Kasem Olketa Ansa
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
w03 2/15 pp. 4-7

Jehovah​—God wea Fit for Iumi Savve Gud Long Hem

MAET iu nating luksavve hao iu missim wanfala important samting insaed laef. Sapos iu savve lelebet samting nomoa abaotem God, then tru nao iu missim wanfala samting. Why? Bikos, olsem planti million pipol faendem finis, wei for savve gud long God bilong Bible hem mekem man kasem barava gud samting long laef bilong hem. Man savve kasem olketa gudfala samting hia stretawe and long future tu.

Jehovah God, Man wea Raetem Bible, laekem iumi for savve gud long hem. Man for raetem olketa psalm hem raet olsem: “Mekem pipol savve hao iu, wea nem bilong iu Jehovah, iu nomoa Most Hae ovarem full earth.” Hem luksavve hao iumi savve kasem olketa gud samting from wei for savve gud long hem. “Mi, Jehovah, mi nao God bilong iufala, Datwan wea teachim iufala for kasem gud samting for iufala seleva.” Wanem gud samting nao iumi kasem from wei for savve gud long Jehovah God, wea hem Most Hae?—Psalm 83:18; Isaiah 48:17.

Barava gud samting wea iumi savve kasem hem nao help for deal witim olketa problem bilong iumi evriday, strongfala hope for future and peace long mind. And tu, wei wea iumi savve gud long Jehovah hem muvim iumi for garem difren tingting abaotem olketa barava important kwestin wea affectim pipol evriwea long world distaem. Olketa wanem kwestin?

Waswe, Laef Bilong Iu Garem Purpose?

Nomata olketa man muv ahed and duim planti sapraesing samting saed long technology, olketa man wanwan still askem olketa sem important kwestin: ‘Why nao mi stap? Wanem nao future bilong mi? Wanem nao purpose bilong laef?’ Sapos man no kasem olketa ansa wea bae mekem hem satisfae, laef bilong hem bae no garem eni trufala purpose. Waswe, planti pipol feelim disfala wei for missim samting? Wanfala survey wea olketa duim long Germany long olketa last year bilong 1990 showimaot hao haf long olketa pipol wea olketa askem sei olketa planti taem or samfala taem feel hao laef hem luk olsem no garem eni purpose. Maet long ples wea iu stap hem olsem tu.

Taem man no garem purpose long laef, hem no garem eni strong faondeson for buildim olketa goal bilong hem. From olketa no garem purpose, planti pipol trae for satisfaem disfala feeling thru long wei for aftarem gudfala waka or for kasem planti riches. Nomata olsem, emti feeling wea stap hem savve mekem man feel wari. Wei for no garem purpose long laef hem mekem samfala gogo feel olketa no laek for laef nao. Hem nao samting wea happen long wanfala young woman wea luk naes tumas wea International Herald Tribune sei hem growap “witim barava staka riches and enjoyim evriting wea hem savve kasem from wei for garem selen and hae position.” Nomata hem garem rich living, hem lonely and feel olsem laef bilong hem no garem purpose. Hem drink medicine and hem dae. Maet iu savve long samfala pipol wea lonely and wea dae long barava nogud wei.

Bat waswe, enitaem iu herem pipol sei science nao savve talem iumi evriting abaotem laef? Datfala German niuspepa Die Woche hem sei: “Nomata science hem tru, hem no savve strongim man saed long spiritual samting. Idea bilong evolution hem no really explainim klia olketa samting and tu idea bilong quantum physics, wea savve change olowe, no givim man comfort and mekem man feel sef.” Olketa samting wea olketa faendem thru long science hem barava helpem iumi for minim olketa difren kaen laef wea stap and for explainim olketa natural cycle and olketa samting wea mekem laef hem go ahed. Bat, science no savve talem iumi why nao iumi stap long hia and wanem nao future bilong iumi. Sapos iumi depend long science nomoa, olketa kwestin bilong iumi abaotem purpose bilong laef bae nating savve kasem ansa. Samting wea kamaot from diswan, olsem niuspepa Süddeutsche Zeitung hem talem, hem hao “evriwan evriwea garem need for kasem help.”

Creator nomoa hem barava fit for givim datfala help long iumi. From hem nao putim olketa man long disfala earth long firstaem, hem mas savve why nao olketa man stap. Bible explainim hao Jehovah creatim olketa man for kamap staka and lukaftarem disfala earth, olsem olketa man for lukaftarem. Long evri waka wea olketa duim, olketa man mas showimaot olketa fasin bilong hem olsem justice, wisdom, and love. Taem iumi minim reason why Jehovah creatim iumi, iumi bae savve why nao iumi stap long hia.—Genesis 1:26-28.

Wanem Nao Iu Savve Duim?

Waswe sapos iu no bin kasem eni ansa wea mekem iu feel satisfae long olketa kwestin olsem: ‘Why nao mi stap? Wanem nao future bilong mi? Wanem nao purpose long laef?’ Bible sei iu mas savve long Jehovah long klos wei. Tru nao, Jesus hem sei: “Diswan nao minim laef olowe, for olketa kasem savve long iu, datfala only tru God, and long datwan wea iu sendem kam, Jesus Christ.” Iumi kasem encouragement for mekem grow olketa fasin bilong God, especially love, and mekem hem kamap goal bilong iu for stap anda long Messiah Kingdom bilong God wea klosap for kam. Then iu bae garem wanfala purpose long laef and wanfala nambawan, sure hope for future. Olketa important kwestin wea kam kasem distaem mekem iu konfius bae kasem ansa.—John 17:3; Ecclesiastes 12:13.

Hao nao wei for savve long ansa bilong olketa important kwestin olsem bae affectim iu? Hans hem wanfala man wea savve hao diswan savve affectim man.a Planti year bifor hem biliv lelebet long God, bat faith bilong Hans nating affectim laef bilong hem. Hans hem enjoyim wei for iusim olketa drug, tekem olketa olabaot woman, brekem law, and laekem olketa motorbike. Bat hem sei “Laef hem emti, no mekem mi satisfae.” Taem hem kasem samting olsem 25 year, Hans disaed for savve gud long God thru long wei for readim gud Bible. Taem hem savve gud long Jehovah long klos wei and minim purpose bilong laef, Hans changem living bilong hem and hem baptaes olsem wanfala Jehovah’s Witness. Hem insaed long full-taem ministry for tenfala year finis. Hem tok stret olsem: “Wei for servem Jehovah nao hem best kaen living. No eniting moa hem winim diswan. Wei for savve gud long Jehovah hem mekem laef bilong mi garem purpose.”

Hem tru, purpose bilong laef hem no only samting wea pipol tingim. Taem olketa samting long world kakamap moa worse, planti moa pipol tingting raonem narafala important kwestin.

Why Nao Hem Happen?

Taem trabol kamap, mind bilong man wea kasem trabol hem tingim nomoa wanfala kwestin: Why nao diswan hem happen? Wei wea man fit for deal witim trabol hem barava depend long wei for kasem stretfala ansa bilong datfala kwestin. Sapos man no kasem ansa wea mekem hem satisfae, wei for safa bae go ahed and man wea kasem trabol hia bae go ahed feel nogud. Olsem example, tingim experience bilong Bruni.

Bruni, wanfala mami wea lelebet olo hem sei: “Samfala year go finis baby girl bilong mi hem dae. Mi biliv long God, so mi go long priest for kasem comfort. Hem talem mi hao God hem tekem Susanne go long heven, and hao distaem hem wanfala angel. Evriting long laef bilong mi hem pisis taem hem dae and mi heitim God from hem tekem hem from mi.” Pain and wei for safa wea Bruni feelim hem go ahed for planti year. “Then wanfala long Olketa Jehovah’s Witness showim from Bible hao mi no garem eni reason for heitim God. Jehovah no tekem Susanne go long heven, and hem no wanfala angel. Sik bilong hem kamap from wei wea olketa man sin. Susanne hem dae finis bat hem olsem hem sleep nomoa, and weit kasem taem wea Jehovah bae resurrectim hem. Mi lanem tu hao Jehovah wakem olketa man for laef olowe long wanfala paradaes earth, and diswan hem klosap for happen. Taem mi start for minim wanem kaen person nao Jehovah, mi kamap moa klos long hem, and pain bilong mi hem start for katdaon.”—Psalm 37:29; Acts 24:15; Romans 5:12.

Planti million pipol kasem olketa difren kaen trabol: sorre insaed laef bilong man wanwan, war, hangre, or natural disaster. Bruni hem kasem strong taem hem lanem from Bible hao Jehovah no garem blame for olketa trabol, hao hem no purpose bilong God for olketa man safa, and hao hem bae klosap finisim evri wicked samting. Wei wea iumi lukim wicked fasin kamap moa big hem wanfala saen wea showimaot hao iumi distaem stap long “olketa last day” bilong disfala system. Datfala bigfala change for mekem evri samting barava kamap moabeta wea iumi evriwan hope for kasem hem klosap for happen.—2 Timothy 3:1-5; Matthew 24:7, 8.

For Savve Gud Long God

Bifor, Hans and Bruni garem lelebet idea nomoa abaotem God. Tufala biliv long hem bat no savve planti samting abaotem hem. Taem tufala iusim taem bilong tufala for barava savve gud long Jehovah, tufala kasem reward for hard waka bilong tufala. Olketa kasem olketa stretfala ansa for olketa barava important kwestin long taem bilong iumi. Diswan mekem olketa kasem peace long mind and wanfala sure hope for future. Planti million servant bilong Jehovah kasem sem samting tu.

Wei for savve gud long Jehovah hem start witim wei for lukluk gud long Bible, wea talem iumi evri samting abaotem hem and samting wea hem laek kasem from iumi. Hem nao samting wea samfala duim long first century. Luke, wanfala doctor and man for raetem history, report hao olketa long kongregeson bilong olketa Jew long Beroea, Greece, “barava willing tumas for kasem datfala word [from Paul and Silas], and olketa lukluk gud long olketa Scripture evriday for pruvim evri samting hia.”—Acts 17:10, 11.

Olketa first-century Christian tu hipap tugeta long olketa kongregeson. (Acts 2:41, 42, 46; 1 Corinthians 1:1, 2; Galatians 1:1, 2; 2 Thessalonians 1:1) Hem semsem tu distaem. Olketa kongregeson bilong Olketa Jehovah’s Witness hipap tugeta long olketa meeting wea olketa planim for barava helpem man wanwan for kam moa klos long Jehovah and for kasem hapi taem olketa servem hem. Wanfala nara gud samting tu savve kamaot from wei for kaban witim olketa Witness. From olketa man savve isisi kamap olsem God wea olketa worshipim, Olketa Jehovah’s Witness showimaot olketa fasin—nomata olketa no duim evribit—olsem fasin wea Jehovah seleva showimaot. So wei for hipap witim olketa Witness helpem iumi for savve moabeta long Jehovah.—Hebrews 10:24, 25.

Waswe, diswan hem tumas hard waka for savve long wanfala Person? Man mas waka hard. Bat planti samting long laef iu mas hard waka for kasem. Tingim hard waka wea wanfala sportsman duim taem hem training. For example, Jean-Claude Killy, wanfala man from France wea winim olketa Olympic gold medal hem sei olsem abaotem wanem man need for duim mekem hem win olsem man wea join insaed olketa international sports: “Iu mas start 10-fala year bifor wanfala Olympic game and plan for planti year and ting abaotem evriday . . . Hem wanfala waka wea iu mas duim evriday insaed long year, saed long mind and saed long body.” Staka taem and hard waka hia hem just for win long wanfala resis wea maet for ten minute nomoa! Tingim haomas moa samting—samting wea bae stap olowe—man bae kasem sapos hem savve long Jehovah.

Wei for Fren wea Kakamap Moa Klos

Hu nao want for missim wanfala important samting long laef? No eniwan. Dastawe, sapos iu feel olsem laef bilong iu hem no garem purpose or iu barava laek for savve why nao trabol savve kamap, then disaed strong for savve long Jehovah, God bilong Bible. Wei for lane abaotem hem savve changem laef bilong iu for kamap moabeta, for olowe.

Waswe, bae iumi enitaem stop for lane abaotem Jehovah? Olketa wea bin servem hem for planti year still sapraes long olketa samting wea olketa lanem abaotem hem and olketa niu samting wea olketa go ahed for lane abaotem hem distaem. Wei for lanem olketa samting olsem savve mekem iumi hapi and mekem iumi kam moa klos long hem. Iumi savve agree witim tingting bilong aposol Paul, wea raet olsem: “Riches and wisdom and savve bilong God hem deep tumas! Man kanduit minim olketa judgment and wei bilong hem! From ‘hu nao savve long mind bilong Jehovah, or hu nao givim kaonsel long hem?’ ”—Romans 11:33, 34.

[Footnote]

a Mifala changem olketa nem.

[Blurb long page 5]

Pipol still askem olketa sem important kwestin: ‘Why nao mi stap? Wanem nao future bilong mi? Wanem nao purpose bilong laef?’

[Blurb long page 6]

“Taem mi start for minim wanem kaen person nao Jehovah, mi kamap moa klos long hem”

[Blurb long page 7]

“Wei for servem Jehovah hem nao best kaen living. No eniting moa hem winim diswan. Wei for savve gud long Jehovah hem mekem laef bilong mi garem purpose”

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem