Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—July
JULY 6-12
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 6-7
“Jehovah Talem Wanem Hem Bae Duim lo Pharaoh”
it-2-E 436 ¶3
Moses
Olketa Israelite man change tu. Lo firstaem, olketa bilivim Jehovah sendem Moses for helpem olketa, bat taem Pharaoh mekem olketa waka hard go moa, olketa komplen abaotem Moses gogo Moses feel nogud tumas and storyim diswan lo Jehovah. (Eksodas 4:29-31; 5:19-23) Jehovah strongim Moses. Hem showimaot lo Moses Hem bae mekem evriwan luksavve lo full mining blo nem blo hem Jehovah, olsem Abraham, Isaac, and Jacob laek savve lo hem. Hem bae duim datwan taem hem sevem olketa Israelite and mekem olketa kamap wanfala maeti nation lo land wea hem promis for givim lo olketa. (Eksodas 6:1-8) Nomata olsem, olketa Israelite man no lisin lo Moses. Bat bihaen lo mek-naen trabol, olketa barava sapotim Moses nao and taem datfala mek-ten trabol hem happen, Moses savve organizem olketa and leadim olketa go, olsem “olketa redi olowe fo faet.”—Eksodas 13:18.
it-2-E 436 ¶1-2
Moses
Kam Front lo Pharaoh lo Egypt. Jehovah iusim Moses and Aaron for showimaot which god nao garem moa paoa. Luk olsem nem blo tufala chief lo olketa priest lo Egypt wea duim magic hem Jannes and Jambres. (2Ti 3:8) Pharaoh kolem kam olketa priest hia for showimaot olketa god blo Egypt garem moa paoa winim Jehovah. Firstfala mirakol wea Aaron duim front lo Pharaoh showimaot Jehovah garem moa paoa winim olketa god blo Egypt. Nomata Pharaoh lukim olketa samting hia, hem gohed for bighed. (Eksodas 7:8-13) Gogo, taem mek-thri trabol hem happen, olketa priest wea duim magic sei lo Pharaoh, “Wanfala god nao hemi mekem samting ya!” And taem Jehovah mekem olketa lo Egypt kasem olketa boela, olketa priest hia no savve kam lo Pharaoh for againstim Moses bikos body blo olketa fulap lo boela.—Eksodas 8:16-19; 9:10-12.
Tenfala trabol mekem samfala lovem Jehovah and samfala for againstim hem go moa. Jehovah markem Moses and Aaron nao for talemaot Tenfala Trabol wea bae kam. Taem olketa nogud samting hia happen, datwan pruvim Jehovah nao sendem Moses. Staka pipol lo Egypt herem nem blo Jehovah and story abaotem hem. Datwan mekem olketa Israelite and samfala blo Egypt for lovem Jehovah, bat hem mekem Pharaoh and olketa wea sapotim hem and wea givim advaes lo hem for againstim Jehovah go moa. (Eksodas 9:16; 11:10; 12:29-39) Olketa lo Egypt no bilivim olketa mekem olketa god blo olketa feel nogud bat olketa savve Jehovah nao judgem olketa god blo olketa. Bihaen mek-naen trabol hem happen, “olketa bikman blo king wetem olketa narafala pipol moa blong Ijip i tinghae tumas long Mosis, olsem wanfala barava nambawan lida.”—Eksodas 11:3.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 78 ¶3-4
Olmaeti
Jehovah iusim title “God Olmaeti” taem hem mekem promis lo Abraham hao waef blo hem bae bornem wanfala son wea olketa bae nemim Isaac. Abraham bae need for garem strong faith hao God bae mekem datfala promis kamap tru. Olketa narawan iusim datfala title tu taem olketa storyim hao God bae blessim Isaac and Jacob and mekem olketa kasem samting wea God promisim lo Abraham.—Jenesis 17:1; 28:3; 35:11; 48:3.
From Jehovah duim olsem, hem savve sei lo Moses: “Long bifoa, mi kam long Ebraham, an Aesak, an Jekob, an olketa save long mi wea mi nao mi ‘God hu hemi garem evri paoa [God Olmaeti].’ Bat mi no mekem olketa fo savegud long mi olsem [Jehovah].” (Eksodas 6:3) Diswan no minim olketa no savve lo nem Jehovah, bikos olketa iusim nem blo hem staka taem and olketa narawan wea stap bifor lo olketa iusim datfala nem tu. (Jenesis 4:1, 26; 14:22; 27:27; 28:16) Interesting samting, Bible buk Genesis wea storyim laef blo olketa lo bifor iusim word “Olmaeti” 6-fala taem nomoa, bat datfala nem Jehovah hem stap 172 taems lo Hebrew languis. Bat nomata olketa pipol lo datfala taem luksavve God garem raet and fit for garem title “Olmaeti,” olketa no savve lo full mining blo nem blo Jehovah and wanem hem savve duim bikos olketa no garem chance for experiencem datwan.
it-2-E 435 ¶5
Moses
God iusim Moses nomata hem tingse hem no fit. Moses tingse hem no fit for story front lo Pharaoh bikos hem sei hem no savve toktok gud, bat 40 year bifor, hem no fraet for sei hem bae sevem Israel. Hem gohed askem Jehovah for sendem narafala man for duim datfala assignment. Nomata diswan mekem God kros, hem no rejectim Moses bat hem markem brata blo hem Aaron nao for toktok for hem. So from God markem Moses for stand for hem, Moses hem olsem “God” lo Aaron wea toktok for hem. Taem Moses hem meet witim olketa leader blo olketa Israelite and go lukim Pharaoh, luk olsem God givim olketa instruction and komand lo Moses, and Moses talem datwan lo Aaron, mekem Aaron talem datwan lo Pharaoh (hem no sem Pharaoh wea Moses ranawe from 40 year bifor). (Eksodas 2:23; 4:10-17) Bihaen, Jehovah sei Aaron hem olsem “profet” blo Moses, wea minim Moses nao bae givim instruction lo hem, olsem God savve givim olketa instruction lo profet blo hem Moses. And Jehovah talem Moses hao hem bae olsem ‘God lo Pharaoh,’ wea minim God bae givim hem paoa ovarem Pharaoh, so Moses no need for fraetem king blo Egypt.—Eksodas 7:1, 2.
JULY 13-19
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 8-9
“No Praod Olsem Pharaoh”
it-2-E 1040-1041
Bighed
Taem Jehovah God hem deal witim olketa man, hem patient witim olketa man wanwan and olketa nation and letem olketa stap laef nomata olketa fit for dae. (Jenesis 15:16; 2Pe 3:9) Samfala tinghae lo datwan and duim samting for kasem mercy from Jehovah (Josua 2:8-14; 6:22, 23; 9:3-15), bat olketa narawan barava bighed tumas againstim Jehovah and pipol blo hem. (Diutronomi 2:30-33; Josua 11:19, 20) From Jehovah no stopem pipol for kamap bighed, Bible savve sei hem ‘mekem tingting blo olketa sat finis’ or ‘mekem olketa bighed.’ Bat gogo taem hem finisim olketa wea bighed, datwan showimaot bigfala paoa blo hem and hem mekem pipol lo evri ples for herem nem blo hem.—Comparem Eksodas 4:21; Joh 12:40; Ro 9:14-18.
it-2-E 1181 ¶3-5
Olketa Rabis Samting
And tu, Jehovah God savve letem olketa samting for happen for mekem pipol wea duim olketa rabis samting savve duim wanem hem laekem. Nomata olketa hia againstim God, God savve stopem olketa for duim samting mekem hem savve sevem olketa wea faithful lo hem, and hem savve mekem olketa nogud samting wea pipol hia duim for mekem olketa narawan luksavve God hem raeteous. (Ro 3:3-5, 23-26; 8:35-39; Sams 76:10) Provebs 16:4 mekhae lo diswan. Hem sei: “[Jehovah] hemi mekem evrisamting fitim plan blong hem. An man nogud tu, [Jehovah] hemi mekem fo panisim hem.”
Wanfala example lo diswan hem Pharaoh, wea Jehovah markem Moses and Aaron for go talem hem for letem olketa Israelite go free. God no mekem disfala king blo Egypt duim olketa rabis samting, bat hem letem hem for gohed stap laef and mekem olketa samting for happen for showimaot Pharaoh hem rabis man and fit for dae. Wanem Jehovah laekem hem showaot lo Exodus 9:16 NW. Hem sei: “Bat mi letem iu gohed laef mekem mi showimaot paoa blo mi lo iu, and mekem pipol evriwea lo earth savve lo nem blo mi.”
Tenfala Trabol wea kasem Egypt and wei wea Pharaoh and army blo hem dae lo Red Sea barava showimaot paoa blo Jehovah. (Eksodas 7:14–12:30; Sams 78:43-51; 136:15) Nomata staka year bihaen, pipol lo olketa nara nation gohed storyim datwan, and datwan mekem pipol lo evri ples lo earth for herem nem blo God. (Josua 2:10, 11; Fas Samuel 4:8) Sapos Jehovah killim dae Pharaoh stretawe, no eniwan bae praisem God for bigfala paoa blo Hem and lukim Hem sevem pipol blo hem.
Faendem Gudfala Point
it-1-E 878
Gadfly
Taem Bible storyim mek-foa trabol wea kasem olketa blo Egypt nomoa and no olketa Israelite lo Goshen, Bible iusim wanfala Hebrew word for datfala insect wea spoelem olketa, bat iumi no barava savve wat kaen insect nao Jehovah iusim. (Ex 8:21, 22, 24, 29, 31 NW; Ps 78:45; 105:31 NW) Lo olketa difren Bible transleison, olketa transleitim datfala word ʽa·rovʹ olsem “gadfly” (JB, NW, Ro), “beetle” (Yg), “olketa flae” (AS, KJ, RS), “olketa gnat” (AT), and “dog flae” (LXX).
Datfala English word “gadfly” savve minim olketa difren kaen horsefly and botfly. Olketa female horsefly savve brekem skin blo olketa animal and man and drinkim blood blo olketa. Taem olketa botfly hem larvae yet, olketa stap olsem olketa parasite insaed lo body blo olketa animal and man. Pipol savve faendem olketa botfly wea spoelem olketa man lo olketa hot kantri wea klosap lo equator. So taem Jehovah mekem staka gadfly for spoelem olketa lo Egypt and olketa animal blo olketa, datwan barava spoelem olketa and samfala lo olketa dae tu.
Samfala Main Point From Buk Bilong Exodus
8:26, 27—Why nao Moses sei olketa sakrifaes bilong Israel olketa “samting wea olketa bilong Egypt heitim tumas”? Staka difren kaen animal nao olketa bilong Egypt worshipim. Wei wea hem talem samting abaotem olketa sakrifaes strongim moa reason why Moses strong for Pharaoh mas letem Israel go awe for mekem sakrifaes long Jehovah.
JULY 20-26
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 10-11
“Moses and Aaron Showimaot Tufala Nating Fraet”
Followim Jesus for No Fraet Taem Iumi Preach
Tingim tu Moses. Taem hem mas story long Pharaoh hem no fraet, nomata Pharaoh hem man wea pipol ting long hem olsem wanfala god, son bilong datfala sun god Ra. Maet Pharaoh hem olsem olketa nara Pharaoh bifor tu wea worshipim olketa seleva. Eni samting wea Pharaoh talem, pipol mas followim nao. Pharaoh hem garem bigfala paoa, hem praod, strong long tingting bilong hem, and no laekem narawan for talem hem wanem for duim. Moses hem hambol man nomoa wea lukaftarem olketa sheepsheep. Hem mas go lukim Pharaoh no wanfala taem nomoa bat staka taem, and man hia no laekem Moses tu for kam lukim hem. Wanem nao Moses talem long hem wea bae happen? Olketa nogud trabol. And wanem nao hem talem Pharaoh for duim? Hem laekem Pharaoh for letem samting olsem 3 million slave bilong Pharaoh for lusim Egypt! Waswe, Moses mas garem wei for no fraet? Barava nao!—Num. 12:3; Heb. 11:27.
it-2-E 436 ¶4
Moses
Mas garem faith and no fraet for go front lo Pharaoh. Moses and Aaron savve duim wanem Jehovah askem lo olketa bikos Jehovah nao strongim olketa and givim holy spirit lo olketa. Piksarem haos blo Pharaoh and hao hem king blo world paoa lo datfala taem and no eniwan againstim hem. Pharaoh hem praod tumas and pipol ting lo hem olsem wanfala god. Lo haos blo hem, hem garem olketa man wea givim advaes lo hem, olketa komanda lo army, olketa gard, and olketa slave. And tu, Pharaoh garem olketa priest wea duim magic, and hem givim bigfala paoa lo olketa ovarem evriwan lo Egypt, and olketa nao main wan for againstim Moses. Evriwan hia bihaenem Pharaoh for sapotim olketa god blo Egypt. And Moses and Aaron kam front lo Pharaoh no wanfala taem nomoa bat staka taem, and each taem Pharaoh hem bighed go moa bikos hem nating laek lusim olketa Hebrew slave blo hem. Bihaen Moses and Aaron talemaot mek-eit trabol wea bae happen, Pharaoh ronem tufala from haos blo hem, and bihaen mek-naen trabol, Pharaoh sei hem no laek lukim olketa moa bikos sapos hem lukim olketa, bae olketa dae nao.—Eksodas 10:11, 28.
Faendem Gudfala Point
w95 9/1 22 ¶11
Olketa Witness Againstim Olketa Giaman God
Taem olketa Israelite stap yet long Egypt, Jehovah sendem Moses go long Pharaoh and say: “Go long Pharaoh, bikos mi—mi letem heart bilong hem and heart bilong olketa servant bilong hem for no listen, mekem mi savvy showim olketa saen bilong mi front long hem, and mekem yu savvy story long son bilong yu and long son bilong son bilong yu abaotem hao mi deal withim Egypt long strongfela way and olketa saen wea mi showim long olketa; and yu bae barava savvy hao mi nao Jehovah.” (Exodus 10:1, 2) Olketa Israelite wea obey bae talem pikinini bilong them abaotem olketa mirakol wea Jehovah duim. Then, pikinini bilong them bae story long pikinini bilong olketa, and they bae duim olsem from wanfela genereson go kasem narafela genereson. Long disfela way, olketa bae rememberim olketa mirakol wea Jehovah duim. Distaem tu, dadi and mami garem responsibility for givim witness long pikinini bilong them.—Deuteronomy 6:4-7; Proverbs 22:6.
it-1-E 783 ¶5
Go Aot From Egypt
Jehovah iusim bigfala paoa blo hem for mekhae lo nem blo hem and for sevem olketa Israelite. Taem olketa stap sef lo east saed lo Red Sea, Moses and olketa son blo Israel start for singim wanfala song. Sista blo Moses, Miriam, wea hem wanfala woman profet, tekem tambourine and leadim olketa woman for pleim olketa tambourine, dance, and singsing go bak lo olketa man. (Eksodas 15:1, 20, 21) Olketa Israelite barava stap separate from olketa enemy blo olketa nao. Taem olketa Israelite go aot from Egypt, no eni man or animal savve spoelem olketa, and olketa dog tu stap kwaet. (Eksodas 11:7) Nomata story hia lo buk blo Exodus no sei Pharaoh hem draon lo sea witim army blo hem, Sams 136:15 sei Jehovah “draonem king blong Ijip wetem olketa soldia blong hem long Red Si.”
JULY 27–AUGUST 2
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 12
“Wanem Olketa Christian Lanem From Pasova”
“Iufala Mas Hapi Fogud”
Long Nisan 14, 33 C.E., Jesus hem dae. Long Israel, Nisan 14 hem hapi day for olketa celebratem Passover. Evri year long datfala day each famili kaikaim wanfala healthy pikinini sheepsheep. Taem olketa duim datwan, olketa rememberim samting wea blood bilong pikinini sheepsheep duim for sevem olketa firstborn pikinini bilong Israel taem angel killim dae firstborn pikinini bilong olketa long Egypt long Nisan 14, 1513 B.C.E. (Exodus 12:1-14) Datfala Passover sheepsheep piksarem Jesus, wea aposol Paul storyim hem olsem: “God sakrifaesim finis Christ, wea hem nao passover bilong iumi.” (1 Corinthians 5:7) Olsem blood bilong Passover sheepsheep, blood bilong Jesus wea hem pourimaot sevem plande pipol.—John 3:16, 36.
it-2-E 583 ¶6
Pasova
Jesus fulfillim samfala samting wea join witim Pasova celebration. Wanfala samting nao hem saed lo blood wea olketa Israelite putim lo door blo haos blo olketa lo Egypt. Wei for duim diswan sevem firstborn blo olketa taem angel kam for killim dae olketa firstborn. Paul story abaotem olketa anointed Christian olsem kongregeson blo olketa firstborn (Heb 12:23), and hao blood blo Christ hem sevem olketa. (1Th 1:10; Eph 1:7) Olketa Israelite mas no brekem eni bon blo Pasova sheepsheep. Bible profesi hao no eni bon blo Jesus bae brek, and datwan kamap tru taem hem dae. (Ps 34:20; Joh 19:36) So olsem Law hem shadow nomoa blo olketa gudfala samting wea bae kam, Pasova wea olketa Jew celebratem for staka handred year hem wanfala samting hia and hem showimaot Jesus Christ nao hem “Pikinini Sheepsheep bilong God.”—Heb 10:1; Joh 1:29.
“Iufala Mas Rememberim Disfala Day”
Start long datfala taem evri dadi bae teachim olketa important samting abaotem Pasova long pikinini bilong olketa. Olketa pikinini bae lanem Jehovah savve protectim olketa wea worshipim hem. Olketa bae savve Jehovah hem trufala God wea lukaftarem and protectim pipol bilong hem. Jehovah showimaot hem savve duim datwan taem hem protectim olketa firstborn bilong olketa Israelite taem mek-ten trabol kasem olketa bilong Egypt.
God no sei olketa Christian dadi and mami mas storyim mining bilong Pasova evri year long pikinini bilong olketa. Bat waswe, iu teachim olketa pikinini bilong iu God protectim pipol bilong hem? Waswe, olketa pikinini bilong iu luksavve iu barava bilivim God protectim iumi distaem tu? (Ps. 27:11; Isa. 12:2) Waswe, iu story gud witim pikinini bilong iu abaotem diswan? Sapos olsem, bae iu helpem famili bilong iu for barava trustim Jehovah.
Faendem Gudfala Point
it-2-E 582 ¶2
Pasova
Tenfala Trabol wea happen lo Egypt showimaot olketa god lo Egypt no garem paoa, especially mek-ten taem olketa firstborn pikinini and animal hem dae. (Eksodas 12:12) Ram (man sheepsheep) hem holy animal blo datfala god lo Egypt, Ra. Taem olketa Israelite putim blood blo Pasova sheepsheep lo timba raonem door, olketa lo Egypt bae barava feel nogud lo datwan bikos hem spoelem god blo olketa. And bull tu hem holy animal blo datfala god Osiris. Taem Jehovah killim dae evri firstborn bull, datwan showimaot Osiris no garem paoa. Pipol ting lo Pharaoh tu olsem son blo datfala god Ra. Taem Jehovah killim dae firstborn son blo Pharaoh, datwan showimaot Ra and Pharaoh nating garem paoa.
it-1-E 504 ¶1
Convention
Wanfala spesol samting wea kamap lo evri “holy convention” nao hem wei wea pipol mas no duim eni hard waka. Olsem example, “olketa holy convention” kamap lo first day and mek-seven day blo festival for kaikaim bred wea no garem yeast, and Jehovah sei: “Iufala bae no waka lo olketa day hia, bat iufala savve wakem olketa kaikai blo iufala nomoa.” (Ex 12:15, 16 NW) Bat lo “olketa holy convention,” olketa priest busy for offerim olketa sakrifaes lo Jehovah (Le 23:37, 38), and datwan no againstim eni komand for duim waka. Olketa convention hia no taem for pipol stap nating nomoa bat olketa day hia barava helpem olketa lo spiritual wei. Lo Sabbath day each week, pipol savve hipap for worshipim God and kasem instruction. Olketa lane taem pipol readim and explainim toktok blo God, olsem olketa duim lo olketa sinagog bihaen. (Ac 15:21) So from olketa pipol no duim eni hard waka lo Sabbath or lo “olketa holy convention,” olketa iusim datfala taem for prea and ting raonem Creator blo olketa and olketa plan blo hem.