Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • ie pp. 3-4
  • Waswe, Laef Hem Stap Bihaen Man Dae?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Waswe, Laef Hem Stap Bihaen Man Dae?
  • Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Wanfala Kwestin, Planti Ansa
  • Tingting Bilong Planti Pipol
  • Waswe, Laef Stap Bihaen Man Dae?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2001
  • Datfala Idea Kasem Jew Religion, Kristendom, and Islam
    Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
  • Wanem Nao Happen Long Soul Taem Man Dae?
    Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
  • Kastom Biliv 1: Soul Hem No Savve Dae
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
Wanem Nao Happen Long Iumi Taem Iumi Dae?
ie pp. 3-4

Waswe, Laef Hem Stap Bihaen Man Dae?

“Tree tu hem garem hope. Sapos olketa katem daon, hem bae grow moa . . . Sapos wanfala man hem dae, waswe, hem savvy laef moa?”—MOSES, WANFALA PROFET BILONG BIFOR.

1-3. Hao nao planti lukaotem comfort taem wanfala wea olketa love-im hem dae?

INSAED wanfala funeral haos long New York, olketa fren and famili easyeasy wakabaot go pass wanfala coffin wea open. Olketa lukluk long body bilong wanfala boy wea hem 17 year. Ol­keta fren bilong hem from skul no luksavvy long hem. Treatment bilong cancer mekem hair bilong hem for fall daon; hem kamap thin for gud. Waswe, diswan nao fren bilong olketa? Long samfala month bifor, hem fulap withim tingting, withim kwestin, withim strong—withim laef! Mami bilong boy hia wea barava sorry tumas hem trae for faendem hope and comfort long idea hao son bilong hem still laef. Withim krae hem go ahed for talem teaching wea hem kasem: “Tommy hem moa hapi distaem. God wantim Tommy for stap withim hem long heven.”

2 Klosap 11,000 kilometer from there, long Jamnagar, India, threefala son bilong wanfala bisnisman wea 58 year help for putim dead body bilong dadi bilong olketa on top long wanfala hip timber. Long midol long morning taem sun hem shaen braet, firstborn son hem laetem datfala hip timber and hem pourim olketa spice and oil wea smel naes on top long dead body bilong dadi bilong hem. Withim saond bilong fire olketa herem olketa laodfala prea bilong Hindu priest wea hem talem long Sanskrit langwis wea say: “Letem soul wea kanduit dae go ahed for kamap wanfala withim barava nambawan goal.”

3 Taem threefala brata lukluk long body wea burn, long kwaet way each wan askim hemseleva, ‘Waswe, mi believe long laef bihaen man dae?’ From olketa kasem education long olketa different ples long world, olketa garem different ansa. Lastborn hem feel sure dadi wea olketa love-im bae kasem niu laef wea garem position wea moa big. Midol brata believe olketa wea dae finis olketa olsem man wea sleep, and no savvy long eni samting. Firstborn hem trae for acceptim way for dae, from hem ting no eniwan barava savvy wanem nao happen long iumi taem iumi dae.

Wanfala Kwestin, Planti Ansa

4. Wanem kwestin nao mekem olketa man worry for longfala taem?

4 Waswe, laef hem stap bihaen man dae? hem wanfala kwestin wea mekem olketa man konfius for planti thousand year. “Samfala savvyman bilong religion no garem ansa taem olketa face-im diswan,” Hans Küng, wanfala Catholic savvyman hem talem. Insaed olketa year wea go pass, pipol from evri kaen living tingting raonem disfala point, and givim planti ansa.

5-8. Wanem nao olketa different religion teachim abaotem laef bihaen long dae?

5 Planti wea say olketa nao Kristian believe long heven and hell. Long narafala saed, olketa Hindu, believe long reincarnation. Taem hem story abaotem tingting bilong olketa Muslim, Amir Muawiyah, wea work long wanfala office bilong Islam religion, say olsem: “Mifala believe wanfala day bilong judgment bae kamap bihaen long dae, taem iu go front long God, Allah, wea hem olsem for go long kot.” Long datfala taem, belief bilong Islam religion say Allah bae lukluk gud long laef bilong each wan and sendem man go long paradaes or long hellfire.

6 Long Sri Lanka, olketa Buddhist and Catholic openem big olketa door and window taem eniwan insaed famili bilong olketa hem dae. Olketa laetem wanfala oil lamp, and layim coffin long way wea leg bilong man wea dae hem face-im front door. Olketa believe way for duim olketa samting hia bae helpem spirit, or soul, bilong man wea dae for goaot from datfala haos.

7 Ronald M. Berndt bilong University bilong Western Australia say olketa Aborigine bilong Australia believe “long spiritual way, olketa man no savvy dae.” Samfala tribe long Africa believe bihaen long dae, man nating hem kamap devil-devil, but important man hem kamap wanfala spirit bilong laen dadi, wea bae kasem honor and herem prea olsem leader wea pipol no savvy lukim.

8 Long samfala kantri, olketa belief abaotem soul bilong pipol wea dae mixim kastom bilong olketa withim Kristian Way. For example, kastom bilong planti Catholic and Protestant long West Africa, hem for kavarem olketa mirror taem samwan hem dae mekem no eniwan savvy luk insaed and lukim spirit bilong man wea dae. Then, 40 day bihaen dae bilong dat wan wea olketa love-im, olketa famili and fren celebratim way wea soul hem go ap long heven.

Tingting Bilong Planti Pipol

9, 10. Planti religion agree long wanem main belief?

9 Olketa ansa long kwestin abaotem wanem nao happen taem iumi dae olketa different evribit olsem olketa kastom and belief bilong pipol wea givim olketa ansa hia. But, klosap evri religion agree long wanfala main idea: Samting insaed long wanfala person—wanfala soul, spirit, devil-devil—hem kanduit dae and go ahed for laef bihaen man dae.

10 Belief for say soul kanduit dae hem klosap semsem for planti thousand religion and grup bilong Kristendom. Hem wanfala teaching bilong Jew religion tu. Long Hindu religion disfala belief hem nao faondeson long teaching bilong reincarnation. Olketa Muslim believe hao soul hem start withim body but hem go ahed for laef bihaen body hem dae. Narafala religion—Heathen bilong Africa, Shinto, and Buddhist tu—teachim semkaen samting.

11. Hao nao samfala savvyman ting long idea wea say soul kanduit dae?

11 Samfala garem different tingting evribit and say laef wea garem feeling hem finis taem man dae. Long olketa, disfala idea hao laef wea garem feeling and savvy hem go ahed insaed long wanfala soul wea stap separate from body, hem no fitim stretfala tingting. Savvyman long mek-20 century wea kam from Spain, Miguel de Unamuno hem raet olsem: “For believim soul kanduit dae hem for wantim soul for no dae, but for barava wantim diswan withim strong wea mekem man lusim stretfala tingting and no ting stret bihaen.” Samfala wea no willing for believim way wea man seleva kanduit dae hem nao tufala savvyman Aristotle and Epicurus, doctor Hippocrates from bifor, savvyman from Scotland David Hume, savvyman from Arabia Averroës, and firstfala prime minister bilong India bihaen long independence, Jawaharlal Nehru.

12, 13. Wanem nao olketa important kwestin wea kamap abaotem teaching bilong way wea soul kanduit dae?

12 Kwestin nao hem olsem, Waswe, iumi really garem wanfala soul wea kanduit dae? Sapos soul hem savvy dae, then hao nao giaman teaching olsem hem kamap wanfala important part long planti religion distaem? Wea nao datfala idea hem start? And sapos soul hem no stap moa taem man dae, wanem hope nao olketa wea dae finis savvy garem?

13 Waswe, iumi savvy faendem olketa ansa for olketa kwestin olsem wea tru and mekem man satisfy? Yes! Olketa kwestin hia and narafala bae kasem ansa long olketa page bihaen. Firstaem, letem iumi lukluk gud long hao nao teaching bilong way wea soul kanduit dae hem start.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem