Tingting Strong Long Profesi Toktok Bilong God for Distaem
“Minim diswan, O son bilong man, datfala vision hem for taem bilong end.”—DANIEL 8:17.
1. Wanem nao Jehovah laekem evri man for savve abaotem long taem bilong iumi?
JEHOVAH no keepim savve abaotem future for hemseleva. Bat, hem Man Wea Showimaot olketa secret. Tru nao, hem laekem evri man for savve iumi stap deep insaed long “taem bilong end.” Datwan hem barava important nius for six billion pipol wea stap long earth distaem!
2. Why nao pipol warim future bilong olketa man?
2 Waswe, iumi sapraes disfala nogud world hem klosap for finis? Man savve wakabaot long moon, bat long planti ples long earth hem no savve feel free for wakabaot long olketa road. Hem savve garem enikaen stael samting long haos, bat hem no savve stopem wei wea staka famili brekdaon. And hem savve wakem enikaen wei for givim information, bat hem no savve teachim pipol for stap tugeta long peace. Olketa wei wea hem fail hia saportim planti Bible pruv hao iumi stap insaed long taem bilong end.
3. Wanem taem nao olketa iusim toktok “taem bilong end” for firstaem long earth?
3 Olketa spesol toktok hia—“taem bilong end”—angel Gabriel nao firstaem talem long samting olsem 2,600 year bifor. Wanfala profet bilong God wea fraet tumas hem herem Gabriel sei: “Minim diswan, O son bilong man, datfala vision hem for taem bilong end.”—Daniel 8:17.
Distaem Hem “Taem Bilong End”!
4. Wanem nao olketa narafala wei wea Bible story abaotem taem bilong end?
4 Tufala toktok “taem bilong end” and “taem bilong end wea set finis” kamap sixfala taem insaed buk bilong Daniel. (Daniel 8:17, 19; 11:35, 40; 12:4, 9) Toktok hia semsem witim “olketa last day,” wea aposol Paul hem sei bae kamap. (2 Timothy 3:1-5) Jesus Christ story abaotem taem hia olsem “taem wea hem bae stap moa” olsem King long heven.—Matthew 24:37-39.
5, 6. Hu nao “muv raon” long taem bilong end, and wanem nao kamaot from diswan?
5 Daniel 12:4 sei olsem: “For iu, O Daniel, mekem olketa toktok hia stap secret and sealim buk, go kasem taem bilong end. Planti bae muv raon, and trufala savve bae kamap staka.” Planti samting wea Daniel raetem hem stap secret and olketa satem for man no minim for planti handred year. Bat waswe distaem?
6 Long disfala taem bilong end, planti faithful Christian “muv raon” long olketa page bilong Word bilong God, Bible. Wanem nao kamaot from diswan? Witim blessing bilong Jehovah, trufala savve hem kamap staka. Wanfala example hem hao olketa anointed Witness bilong Jehovah kasem blessing for garem savve, for minim hao Jesus Christ kamap King long heven long year 1914. For fitim toktok long 2 Peter 1:19-21, olketa anointed wan hia and olketa loyal fren bilong olketa ‘tingting strong long profesi toktok’ and barava sure hao disfala taem hem taem bilong end.
7. Wanem nao samfala story wea mekem buk bilong Daniel hem spesol?
7 Buk bilong Daniel hem spesol long samfala wei. Hem story abaotem wanfala king wea sei hem bae killim dae olketa wise man bilong hem bikos olketa no savve talem and minim dream bilong hem, bat profet bilong God savve duim datwan! Olketa torowem thrifala young man wea no willing for worshipim wanfala maeti image insaed fire wea hot tumas, bat thrifala stap laef. Long taem bilong wanfala feast, planti handred pipol lukim wanfala hand wea raetem toktok wea no eniwan savve long wall long haos bilong king. Olketa nogud man iusim trik for mekem olketa torowem wanfala olo man insaed hol bilong olketa lion, bat hem kamaot and no garekil. Fofala animal kamap insaed wanfala vision, and fofala hia garem mining wea kam kasem taem bilong end.
8, 9. Hao nao buk bilong Daniel savve helpem iumi, especially long distaem, long taem bilong end?
8 Tru nao, buk bilong Daniel garem tufala saed. Wanfala saed hem story, narawan hem profesi. Tufala hia savve buildimap faith bilong iumi. Olketa story showim iumi hao Jehovah God bae blessim olketa wea stap faithful long hem. Olketa profesi buildimap faith taem hem showimaot hao Jehovah savve long evri samting wea bae happen—nomata hem samfala handred or thousand year—long future.
9 Samfala profesi wea Daniel raetem hem leadim tingting bilong iumi go long Kingdom bilong God. Taem iumi lukim olketa profesi hia hem fulfill, faith bilong iumi kamap moa strong, and iumi barava biliv hao iumi stap insaed long taem bilong end. Bat samfala man barava againstim Daniel, and sei hem raetem olketa profesi insaed long buk wea garem nem bilong hem bihaen olketa samting happen wea luk olsem hem fulfillim profesi. Sapos olketa toktok hia tru, datwan bae mekem samfala bigfala kwestin kamap abaotem samting wea buk bilong Daniel talem abaotem taem bilong end. Olketa man wea daot garem kwestin tu abaotem olketa story insaed disfala buk. So letem iumi lukluk long diswan.
Kot Case!
10. Long wanem wei nao olketa accusim buk bilong Daniel?
10 Tingim iu insaed wanfala kot haos, and iu attendim wanfala kot case. Lawyer for prosecute sei wanfala man hem guilty from story bilong hem giaman. Olsem tu, buk bilong Daniel sei hem trufala record, wea Hebrew profet wea stap long mek-seven and mek-six century B.C.E. nao raetem. Bat olketa wea againstim sei buk hia hem giaman wan. So firstaem, letem iumi lukim sapos olketa part bilong buk wea olsem story hem semsem witim trufala samting wea happen long history.
11, 12. Wanem nao happen long tingting wea sei Belshazzar hem laea man nomoa?
11 Tingim olsem example wanem iumi maet kolem story abaotem wanfala king wea lus. Daniel chapter 5 showimaot hao Belshazzar hem rul olsem king long Babylon taem datfala taon hem finis long 539 B.C.E. Pipol wea tok againstim challengem disfala point bikos nem bilong Belshazzar no stap long eni ples moa aotsaed long Bible. Bat, olketa man bifor for raetem history sei Nabonidus nao hem lastfala king bilong Babylon.
12 Bat, long year 1854, olketa faendem samfala smol raon pis clay long taon bilong Ur long Babylon, wea distaem hem Iraq. Raeting long olketa pis clay hia garem wanfala prea tu wea King Nabonidus story abaotem “Bel-sar-ussur, firstborn son bilong mi.” Nomata olketa wea tok againstim buk bilong Daniel mas agree: Diswan nao Belshazzar wea buk bilong Daniel story abaot. So datfala king wea lus hem no really lus, bat kam kasem datfala taem olketa no faendem yet long olketa narafala raeting. Diswan hem wanfala nomoa long planti pruv wea showimaot olketa raeting bilong Daniel barava tru. Pruv olsem showimaot buk bilong Daniel hem part long Word bilong God wea fitim for iumi tingting strong long hem distaem, long disfala taem bilong end.
13, 14. Hu nao Nebuchadnezzar, and wanem giaman god nao hem barava tinghae long hem?
13 Important part long buk bilong Daniel hem olketa profesi abaotem laen bilong olketa world paoa and samfala akson bilong olketa man wea rul ovarem olketa. Wanfala long olketa hia hem soldia wea buildim wanfala bigfala empire or rul. Taem hem prince wea rul ovarem Babylon, hem and army bilong hem finisim army bilong Pharaoh Necho bilong Egypt long Carchemish. Bat wanfala message nao mekem datfala prince wea win for leavim samfala general bilong hem for finisim evri samting. From hem herem dadi bilong hem, Nabopolassar, hem dae, disfala young man wea nem bilong hem Nebuchadnezzar kamap king long 624 B.C.E. Insaed long 43 year wea hem rul, hem buildim wanfala bigfala rul wea tekovarem olketa territory bilong Assyria bifor, and hem mekem rul bilong hem go kasem Syria and Palestine go kasem spialaen bilong Egypt.
14 Main god wea Nebuchadnezzar worshipim hem Marduk, main god bilong Babylon. King hia sei Marduk nao mekem hem winim olketa faet wea hem winim. Long Babylon, Nebuchadnezzar buildim and staelem olketa temple bilong Marduk and bilong planti narafala god bilong Babylon. Datfala gold image wea hem buildim long level ples bilong Dura maet hem dedicatem long Marduk. (Daniel 3:1, 2) And luk olsem Nebuchadnezzar barava depend long magic for planim olketa faet bilong hem.
15, 16. Wanem nao Nebuchadnezzar duim for Babylon, and wanem nao happen taem hem tok praod abaotem diswan?
15 Taem Nebuchadnezzar finisim bigfala dabol wall bilong Babylon, wea dadi bilong hem nao start for buildim, hem mekem datfala taon for luk olsem no eniwan savve tekovarem. For mekem queen bilong hem from Media hapi, wea tingim evritaem olketa hill and forest long hom bilong hem, Nebuchadnezzar buildim bigfala hae garden long Babylon—wea hem wanfala long sevenfala spesol samting bilong world bifor. Hem mekem Babylon wanfala taon wea garem barava bigfala wall winim eni narawan. And hem barava praod fogud long datfala main ples bilong giaman worship!
16 “Waswe, diswan no Bigfala Babylon, wea miseleva buildim?” Nebuchadnezzar tok praod olsem wanday. Bat, Daniel 4:30-36 sei “taem datfala toktok stap yet long mouth bilong king,” hem kamap krangge nao. Hem no fit for rul for sevenfala year, and hem kaikaim grass nomoa, barava olsem profesi bilong Daniel talem. Then hem kasem bak kingdom bilong hem. Waswe, iu savve long profesi mining bilong diswan? Iu savve explainim hao bigfala wei wea diswan fulfill hem kam kasem iumi long taem bilong end?
Hipimap Olketa Part Bilong Profesi
17. Long toktok bilong iu, hao nao iu savve explainim datfala profesi dream wea God sendem long Nebuchadnezzar long mek-tu year wea hem world ruler?
17 Letem iumi hipimap samfala part bilong profesi insaed buk bilong Daniel. Long mek-tu year wea Nebuchadnezzar rul olsem ruler bilong world wea profesi bilong Bible storyim (606/605 B.C.E.), God mekem hem kasem wanfala barava nogud dream. Olsem Daniel chapter 2 hem talem, datfala dream hem abaotem wanfala maeti image wea garem gold hed, silver chest and hand, copper bele and top part long leg, iron leg, and feet wea haf iron and haf clay. Wanem nao olketa difren part bilong image hia piksarem?
18. Wanem nao hed bilong gold, silver chest and hand, and copper bele and top part long leg bilong datfala image insaed dream hem piksarem?
18 Profet bilong God sei olsem long Nebuchadnezzar: “Iu, O king, . . . iu nao hed bilong gold.” (Daniel 2:37, 38) Nebuchadnezzar hem hed long wanfala laen wea rul ovarem Babylon. Diswan hem foldaon anda long Media-Persia, wea silver chest and hand bilong datfala image piksarem. Next wan hem Rul Bilong Greece, wea copper bele and top part long leg piksarem. Hao nao datfala world paoa hem start?
19, 20. Hu nao Alexander the Great, and wanem nao hem duim for mekem Greece kamap wanfala world paoa?
19 Long mek-foa century B.C.E., wanfala young man garem wanfala important part for fulfillim profesi bilong Daniel. Hem born long 356 B.C.E., and gogo olketa kolem hem Alexander the Great. Taem olketa killim dae dadi bilong hem, Philip, long 336 B.C.E., Alexander wea 20 year hem kamap king bilong Macedonia.
20 Long May 334 B.C.E., Alexander startim wanfala war for tekovarem olketa nara ples. Hem garem wanfala army wea smol bat strong witim 30,000 soldia wea wakabaot and 5,000 soldia wea raedem horse. Long Granicus River long northwest saed bilong Asia Minor (wea distaem hem Turkey), Alexander winim first faet bilong hem againstim olketa bilong Persia long 334 B.C.E. Kasem 326 B.C.E., disfala king wea win and no givap hem winim olketa and go kasem Indus River long east, wea stap long Pakistan distaem. Bat Alexander lusim lastfala faet bilong hem taem hem stap long Babylon. Long June 13, 323 B.C.E., bihaen hem laef for 32 year and 8 month nomoa, hem sarenda long enemy wea hard for winim, dae. (1 Corinthians 15:55) Bat from olketa ples wea hem winim, Greece kamap wanfala world paoa, olsem profesi bilong Daniel hem talem.
21. For join witim Rul Bilong Rome, wanem nao nara world paoa wea iron leg bilong image insaed dream hem piksarem?
21 Wanem nao iron leg bilong datfala maeti image hem piksarem? Rome nao hem olsem iron wea smasem and pisisim Rul Bilong Greece. Olketa bilong Rome nating garem respect for Kingdom bilong God wea Jesus Christ story abaotem, taem olketa killim hem dae long wanfala torture stake long 33 C.E. From hem want for finisim trufala Christian Wei, Rome persecutim olketa disaepol bilong Jesus. Bat, iron leg bilong image insaed dream bilong Nebuchadnezzar hem piksarem Rul Bilong Rome and tu samting wea kamaot from hem long saed bilong politik—England-America World Paoa.
22. Hao nao datfala image insaed dream hem helpem iumi for minim hao iumi stap deep insaed long taem bilong end?
22 Wei for study gud showaot iumi stap deep insaed taem bilong end, bikos iumi kasem feet bilong iron and clay long image bilong datfala dream. Samfala gavman bilong distaem olsem iron or bossim pipol, bat olketa narawan olsem clay. Nomata clay hem no strong tumas, wea “famili bilong man” kam from, olketa rul wea olsem iron letem pipol for chusim samting long olketa gavman wea rul ovarem olketa. (Daniel 2:43; Job 10:9) Tru, hardfala wei for rul and pipol no savve join tugeta olsem iron and clay. Bat klosap nao Kingdom bilong God bae finisim disfala world wea divaed long saed bilong politik.— Daniel 2:44.
23. Hao nao iu bae storyim datfala dream and olketa vision wea Daniel kasem long firstfala year wea Belshazzar rul?
23 Mek-7 chapter long profesi bilong Daniel hem tekem iumi insaed long taem bilong end tu. Hem story abaotem wanfala samting wea happen long first year bilong King Belshazzar bilong Babylon. Daniel hem winim 70 year taem hem kasem “wanfala dream and olketa vision insaed hed bilong hem taem hem long bed.” Olketa vision hia mekem hem fraet fogud! “Lukim long there!” hem sei. “Fofala wind bilong heven mekem bigfala sea kamap raf. And fofala maeti animal kamaot from sea, evri wan hem difren from narawan.” (Daniel 7:1-8, 15) Olketa hia spesol animal! First wan hem wanfala lion wea garem wing, and mek-tu hem olsem wanfala bear. Then wanfala leopard wea garem fofala wing and fofala hed! Mek-foa animal wea barava strong hem garem bigfala iron teeth and tenfala horn. Midolwan long tenfala horn bilong hem “wanfala smol” horn kamap wea garem “eye olsem eye bilong man” and “mouth wea talemaot enikaen bigfala idea.” Olketa animal hia luk nogud tumas!
24. Olsem Daniel 7:9-14 talem, wanem nao Daniel lukim long heven, and disfala vision hem point go long wanem?
24 Then olketa vision bilong Daniel tan go long heven. (Daniel 7:9-14) “Man From Taem Bifor Kam,” Jehovah God, hem sidaon witim glory olsem Judge. ‘Planti thousand thousand go ahed for servem hem, and ten thousand taems ten thousand go ahed for standap front long hem.” Hem givim nogud judgment for olketa animal hia, and hem tekem awe rul from olketa and finisim mek-foa animal. Rul for olowe ovarem “evri pipol, nation and languis” hem go long “samwan wea olsem son bilong man.” Diswan point go long taem bilong end and long taem wea Son bilong man, Jesus Christ, kamap king long year 1914.
25, 26. Wanem nao olketa kwestin wea maet kamap taem iumi readim buk bilong Daniel, and wanem buk nao savve helpem iumi for ansarem olketa?
25 Olketa wea readim buk bilong Daniel bae garem olketa kwestin. Olsem example, wanem nao fofala animal bilong Daniel chapter 7 hem piksarem? Wanem nao mining bilong “seventi week” bilong profesi long Daniel 9:24-27? Waswe long Daniel chapter 11 and raoa bilong profesi bilong “king bilong north” and “king bilong south”? Wanem nao iumi expectim from olketa king hia long taem bilong end?
26 Jehovah hem givim savve abaotem olketa samting hia long olketa anointed servant bilong hem long earth, “olketa holy wan bilong Most Hae Wan” olsem Daniel 7:18 kolem olketa. And tu, “faithful and wise slave” hem provaedem savve for iumi evriwan abaotem olketa raeting bilong profet Daniel. (Matthew 24:45) Iumi savve kasem diswan from niu buk wea olketa releasem Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel! Disfala barava naesfala 320-page buk hem storyim evri part long buk bilong Daniel. Hem storyim profesi wanwan wea buildimap faith and evri story wea profet Daniel raetem.
Trufala Mining for Taem Bilong Iumi
27, 28. (a) Wanem nao hem tru abaotem wei wea olketa profesi insaed buk bilong Daniel fulfill finis? (b) Wanem taem nao iumi stap insaed, and wanem nao iumi shud duim?
27 Tingim disfala barava important point: Klosap evri profesi insaed buk bilong Daniel fulfill finis, only tu-thri smol point nao nomoa yet. Example, iumi lukim finis samting wea happen long world wea feet bilong image insaed dream long Daniel chapter 2 hem piksarem. Wei for aotem iron raonem tree wea Daniel chapter 4 story abaotem hem kamap taem Messiah King, Jesus Christ, hem start for rul long year 1914. Olsem profesi long Daniel chapter 7 hem talem, Man From Taem Bifor Kam hem givim paoa for rul long Son bilong man.—Daniel 7:13, 14; Matthew 16:27–17:9.
28 Datfala 2,300 day bilong Daniel chapter 8 and 1,290 day and 1,335 day bilong chapter 12 olketa happen finis. Taem iumi studyim Daniel chapter 11 hem showimaot hao faet midolwan long “king bilong north” and “king bilong south” hem kasem last part bilong hem. Evri samting hia join witim pruv bilong Bible wea showimaot hao iumi stap deep insaed long taem bilong end. Taem iumi tingim hao iumi stap long barava spesol taem, wanem nao iumi shud strong for duim? Tru nao, iumi shud tingting strong long profesi toktok bilong Jehovah God.
Hao Nao Bae Iu Ansa?
• Wanem nao Jehovah laekem evri man for savve abaotem long taem bilong iumi?
• Hao nao buk bilong Daniel savve buildimap faith bilong iumi?
• Wanem nao olketa difren part insaed long dream image bilong Nebuchadnezzar, and wanem nao olketa hia piksarem?
• Wanem nao important abaotem wei wea olketa profesi insaed buk bilong Daniel fulfill finis?