Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w05 8/15 pp. 4-7
  • “Dae Hem Finis for Olowe”

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • “Dae Hem Finis for Olowe”
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Why Nao Iumi Dae?
  • “Sin Hem Kam Insaed Long World”
  • “Disfala Smol Gele . . . Hem Sleep”
  • For Minim Dae Hem Help for Mekem Laef Garem Mining
  • “Dae, wea Nao Paoa Bilong Iu for Kosim Pain?”
  • Wea Nao Olketa wea Dae Finis?
    Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim?
  • Wanem Nao Happen Long Olketa wea Yumi Love-im wea Dae Finis?
    Savvy Wea Lead Go long Laef Olawe
  • Comfort for Olketa wea Sorre
    Wekap!—2002
  • Hope for Olketa Famili Member and Fren wea Dae
    Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim?
Samfala Moa
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2005
w05 8/15 pp. 4-7

“Dae Hem Finis for Olowe”

TINGIM sapos iu readim wanfala niuspepa wea garem heding antap and no abaotem wanfala smol gele wea suisaed. Hem tru, no eni niuspepa talem yet toktok antap, bat toktok hia hem insaed wanfala buk wea stap staka thousand year finis. Hem nao Bible.

Bible hem storyim dae long kliafala wei. And tu, hem no showim nomoa why iumi dae, bat hem showim tu wanem nao kasem olketa wea dae and hope for olketa wea iumi lovem wea dae finis. Then, hem storyim wanfala nambawan taem wea pipol bae fit for talem disfala toktok: “Dae hem finis for olowe.”—1 Corinthians 15:54.

Bible iusim toktok wea iumi savve minim taem hem story abaotem dae. Olsem example, staka taem hem sei dae hem olsem man “sleep,” and hem storyim pipol wea dae olsem olketa “sleep long dae.” (Psalm 13:3; 1 Thessalonians 4:13; John 11:11-14) Hem sei tu hao dae hem wanfala “enemy.” (1 Corinthians 15:26) Samting wea moa important, Bible explainim long iumi why taem man dae hem olsem hem sleep, why dae kasem olketa man, and hao disfala enemy bae finis for olowe.

Why Nao Iumi Dae?

Fasfala buk bilong Bible storyim hao God wakem fasfala man Adam and putim hem insaed wanfala paradaes. (Genesis 2:7, 15) God givim Adam samfala assignment for duim, and tu, hem barava tambuim Adam for duim wanfala samting. God sei olsem long hem abaotem wanfala tree insaed datfala garden bilong Eden: ‘Iu mas no kaikaim . . . bikos long day wea iu kaikaim bae iu dae.”a (Genesis 2:17) So, Adam hem minim hao hem savve dae sapos hem brekem law bilong God.

Sorre tumas, Adam and waef bilong hem Eve tufala no obey. Tufala chus for no obeyim samting wea Creator bilong tufala laekem, and tufala kasem nogud samting from datwan. Taem God talem samting wea kamaot from sin bilong tufala, hem sei: “Iu dust nomoa and iu bae go bak long dust.” (Genesis 3:19) Tufala kamap no perfect. Wei wea tufala no perfect, wea minim olketa garem sin, bae lead go long dae.

Disfala wei for no perfect hem kasem tu olketa pikinini bilong Adam and Eve, hem nao evri man. Hem olsem wanfala sik wea olketa born witim. Adam no lusim nomoa chance for garem laef wea hem bae no dae, bat hem pasim tu, wei for no perfect long olketa pikinini bilong hem. Olketa man kamap olsem prisoner bilong sin. Bible hem sei: “Dastawe, thru long wanfala man sin hem kam insaed long world and dae hem kam from sin, dastawe dae hem kasem evri man bikos evriwan sin.”—Romans 5:12.

“Sin Hem Kam Insaed Long World”

Disfala wei for no perfect wea man born witim, wea hem nao sin, hem no samting wea man savve lukim. “Sin” hem minim wei for short saed long fasin and spiritual wei wea iumi kasem from fasfala dadi and mami bilong iumi, and diswan affectim body bilong iumi. Nomata olsem, Bible showimaot hao God hem mekem wei for stretem diswan. Aposol Paul sei: “Pei bilong sin hem dae, bat present wea God givim hem laef olowe thru long Lord bilong iumi, Christ Jesus.” (Romans 6:23) Long fasfala leta bilong hem for olketa long Corinth, Paul talem wanfala promis wea hem tinghae tumas long hem: “From thru long Adam evriwan gohed for dae, so thru long Christ tu evriwan bae kasem laef moa.”—1 Corinthians 15:22.

Tru nao, Jesus hem duim important samting saed long wei for finisim sin and dae. Hem sei hem kam long earth for “givim soul bilong hem olsem ransom for baem bak plande pipol.” (Matthew 20:28) Diswan hem olsem wei for kasholem wanfala man and sei for letem hem go only sapos sekson bilong hem givim selen for peim laef bilong hem. Ransom wea savve mekem iumi kamap free from sin and dae hem perfect laef bilong Jesus.b—Acts 10:39-43.

For givim datfala ransom, God sendem Jesus long earth for givim laef bilong hem olsem wanfala sakrifaes. “From God lovem world tumas dastawe hem givim only Son wea hemseleva nao wakem, mekem evriwan wea showimaot faith long hem . . . kasem laef olowe.” (John 3:16) Bifor hem dae olsem sakrifaes, Christ ‘givim witness abaotem truth.’ (John 18:37) And taem hem duim ministry bilong hem, hem mekius long olketa samting wea happen for showimaot truth abaotem dae.

“Disfala Smol Gele . . . Hem Sleep”

Jesus hem savve abaotem dae taem hem stap long earth. Hem savve long feeling for sorre taem samwan hem dae, and tu, hem savve hao hemseleva bae dae. (Matthew 17:22, 23) Tu-thri month bifor olketa killim hem dae, gud fren bilong hem Lazarus hem dae. Datfala samting wea happen hem mekem iumi savve long tingting bilong Jesus abaotem dae.

No longtaem bihaen Jesus herem Lazarus hem dae, hem sei olsem: “Fren bilong iumi Lazarus hem go for rest, bat mi go long there for wekapem hem from sleep.” Olketa disaepol tingse sapos Lazarus hem rest nomoa, bae hem kamap gud moa. So Jesus tok stret olsem: “Lazarus hem dae finis.” (John 11:11-14) Hem klia hao Jesus ting long dae olsem wei wea man sleep. Iumi maet faendem hard for minim hao nao dae, bat iumi minim wei for sleep. Taem iumi sleep gud long naet, iumi no savve long taem or wanem nao gohed happen raonem iumi bikos iumi no savve long eni samting. Bible hem sei olketa wea dae olsem tu. Ecclesiastes 9:5 sei: “Olketa wea dae finis nating savve long eni samting.”

Long sem wei wea man savve wekap from sleep, Jesus sei man savve laef bak from dae thru long paoa bilong God. Wantaem, Jesus go long haos bilong wanfala famili wea sorre fogud bikos smol gele bilong olketa just dae. Jesus hem sei: “Disfala smol gele hem no dae, bat hem sleep nomoa.” Then hem go holem hand bilong datfala smol gele and hem “getap,” wea minim hem laef bak from dae.—Matthew 9:24, 25.

Jesus mekem fren bilong hem Lazarus for laef bak from dae tu. Bat bifor hem duim datfala mirakol, hem comfortim sista bilong Lazarus, Martha, taem hem sei: “Brata bilong iu bae laef bak.” Martha sei long hem: “Mi savve hem bae laef bak long resurrection long last day.” (John 11:23, 24) So Martha garem hope for evri servant bilong God for laef bak long future.

Wanem nao resurrection? Mining bilong word long Greek languis for “resurrection” (a·naʹsta·sis) hem “for standap.” Hem minim for laef bak from dae. Samfala maet faendem hard for bilivim diswan bat bihaen Jesus storyim hao olketa wea dae bae herem voice bilong hem, hem sei: “No sapraes long diswan.” (John 5:28) Resurrection wea Jesus duim long earth mekem iumi barava sure long promis insaed Bible hao olketa wea dae wea stap insaed memory bilong God bae wekap from bigfala “sleep.” Revelation 20:13 talem disfala profesi: “Sea givim kam olketa wea dae insaed long hem, and dae and Hades [grev bilong olketa man] givim kam olketa wea dae insaed long olketa.”

Waswe, olketa hia wea dae bae laef bak moa then kamap olo and dae moa, olsem Lazarus? Datwan hem no plan bilong God. Bible promisim iumi hao wanfala taem long future “dae bae nomoa.” So datwan minim no eniwan bae kamap olo and then dae.—Revelation 21:4.

Dae hem wanfala enemy. Olketa man garem staka nara enemy olsem sik and wei for olo, wea mekem olketa barava safa tu. God promis for finisim evri samting hia, and tu, main enemy bilong olketa man. “Olsem lastfala enemy, dae hem bae finis evribit.”—1 Corinthians 15:26.

Taem datfala promis hem kamap tru, olketa man bae kamap perfect, from sin and dae bae no spoelem olketa. Go kasem datfala taem, iumi kasem comfort from iumi savve olketa wea iumi lovem wea dae olketa rest nomoa, and sapos olketa insaed memory bilong God, olketa bae laef bak long taem wea hem markem.

For Minim Dae Hem Help for Mekem Laef Garem Mining

Wei for barava minim gud wanem nao dae and hope wea olketa wea dae garem hem savve changem laef bilong man. Ian, wea iumi storyim long fasfala article hem lanem wanem Bible talem abaotem dae taem hem winim 20 year. Hem sei olsem: “Mi garem lelebet hope hao dadi bilong mi hem stap long nara ples. So taem mi lanem hem sleep long dae, fastaem mi no feel hapi.” Nomata olsem, taem Ian read abaotem promis bilong God for resurrectim pipol wea dae finis, hem hapi tumas for savve hem fit for lukim moa dadi bilong hem. Hem talem feeling bilong hem: “For fastaem long laef bilong mi, mi kasem peace long mind.” Taem hem barava minim wanem nao dae, datwan barava comfortim hem.

Clive and Brenda lusim son bilong tufala, Steven, wea 21 year. Hem dae long datfala accident wea iumi storyim long fasfala article. Nomata olketa savve samting wea Bible talem abaotem dae, tufala feel sorre fogud long dae bilong hem. Tru nao, dae hem wanfala enemy, and pain wea hem mekem man kasem hem big fogud. Savve bilong olketa from Bible saed long olketa wea dae hem isisi daonem sorre bilong tufala. Brenda hem sei: “Wei wea mifala savve wanem nao dae hem mekem mitufala fit for gohed moa long laef bilong mifala and garem peace long mind. Nomata olsem, evriday mitufala ting abaotem taem wea Steven bae wekap from deep sleep bilong hem.”

“Dae, wea Nao Paoa Bilong Iu for Kosim Pain?”

Tru tumas, wei for minim wanem nao kasem olketa wea dae savve helpem iumi for garem balance tingting abaotem laef. Dae hem no olsem wanfala samting wea iumi hard for minim. Iumi savve enjoyim laef and no barava fraet fogud long disfala enemy wea stanbae evritaem for kasholem iumi. And taem iumi luksavve dae hem no finisim laef bilong iumi for olowe, diswan mekem iumi no garem feeling for laekem laef wea aftarem wei for hapi nomoa from iumi tingse “laef hem short tumas.” Taem iumi savve olketa wea iumi lovem wea dae finis wea stap insaed memory bilong God olketa sleep long dae and weitim resurrection, iumi kasem comfort and iumi laek for gohed long laef bilong iumi.

Tru nao, iumi luk forward long future taem Jehovah God, Man wea givim laef bae finisim dae for olowe. Hem wanfala blessing taem iumi bae fit for sei: “Dae, wea nao paoa bilong iu for win? Dae, wea nao paoa bilong iu for kosim pain?”—1 Corinthians 15:55.

[Olketa Footnote]

a Diswan nao fastaem wea Bible story abaotem dae.

b From Adam hem lusim perfect laef bilong hem, price bilong ransom mas wanfala perfect man tu. Sin hem spoelem evri man, so no eni man wea no perfect savve peim datfala ransom. Dastawe God sendem son bilong hem from heven for givim datwan. (Psalm 49:7-9) For kasem moa information abaotem diswan, lukim chapter 7 bilong buk Savvy wea Lead Go Long Laef Olawe, wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim.

[Piksa long page 5]

Wei wea Adam and Eve disobey hem lead go long dae

[Piksa long page 6]

Jesus holem hand bilong datfala gele wea dae, and hem getap

[Piksa long page 7]

Staka weitim taem olketa wea olketa lovem wea dae bae wekap from sleep, olsem Lazarus

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem