Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • “Hem Lovem Iumi Firstaem”
    Kam Klos Long Jehovah
    • Jesus dae long wanfala post.

      CHAPTER 23

      “Hem Lovem Iumi Firstaem”

      1-3. Wanem nao samfala samting wea mekem dae bilong Jesus hem difren from eni nara dae long history?

      LONG wanfala day long taem bilong spring season klosap 2,000 year go finis, olketa kotem wanfala man wea no garem blame and sei hem duim olketa nogud samting wea hem nating duim, and then olketa spoelem hem go kasem taem hem dae. Datwan hem no firstfala raf wei for killim man dae long history; and sorre tumas, hem no last wan. Nomata olsem, datfala dae hem no olsem eni nara dae.

      2 Taem datfala man hem klosap for dae and hem safa tumas, skae seleva showimaot hao samting wea happen hia hem barava important. Nomata hem midol long day, datfala ples hem kamap dark. Wanfala man wea raetem history hem talem, “sun hem no shaen.” (Luke 23:44, 45) Then, just bifor datfala man hem dae, hem talem disfala toktok: “Mi duim finis evri samting wea iu askem mi for duim!” Tru nao, taem hem offerim laef bilong hem, hem fulfillim wanfala nambawan samting. Sakrifaes bilong hem hem wei for showimaot love wea big winim wanem eni nara man duim.​—John 15:13; 19:30.

      3 Iumi savve datfala man hem Jesus Christ. Planti pipol savve long wei wea hem safa and dae long datfala nogud day, Nisan 14, 33 C.E. Nomata olsem, planti pipol no want for luksavve long wanfala important point. Nomata Jesus safa long barava bigfala wei, samwan hem safa long wei wea moa big. Tru nao, samwan mekem sakrifaes wea moa big long datfala day​—diswan hem wei wea showimaot love wea big winim wanem eniwan long universe duim. Wanem nao datwan? Ansa long diswan fit for leadim iumi go long subject wea moa important winim eni narawan: love bilong Jehovah.

      Wei for Showimaot Love wea Winim Eni Narawan

      4. Hao nao wanfala soldia bilong Rome luksavve Jesus hem no wanfala man nomoa, and wanem nao datfala soldia talem?

      4 Soldia bilong Rome wea arrangem wei for killim dae Jesus hem sapraes tumas long darkness no longtaem bifor Jesus hem dae and strong earthquake wea kamap bihaen. Hem sei: “Barava son bilong God nao disfala man!” (Matthew 27:54) Yes, Jesus hem no wanfala man nomoa. Datfala soldia hem help for killim dae only-born Son bilong Most Hae God! Hao big nao love bilong datfala Dadi for Son bilong hem?

      5. Haomas year nao Son hem stap witim Dadi bilong hem long heven bifor hem kam long earth?

      5 Bible kolem Jesus “hem firstborn long evri samting wea God wakem.” (Colossians 1:15) Tingim datwan—Son bilong Jehovah hem stap bifor evriting wea iumi lukim long universe. So, hao long nao Dadi and Son stap tugeta? Samfala scientist sei universe hem 13 billion year old. Waswe, iu savve tingim hao long nao taem hia? Sapos diswan hem stret, datfala full 13 billion year hem lelebet part nomoa long laef bilong Son bilong Jehovah! Wanem nao hem duim long planti billion year hia?

      6. (a) Wanem nao Son bilong Jehovah hem duim bifor hem kam long earth? (b) Wanem kaen wei for klos nao Jehovah and Son bilong hem garem?

      6 Datfala Son hem hapi for waka olsem “nambawan wakman” bilong Dadi bilong hem. (Proverbs 8:30) Bible hem sei: “No eni samting hem stap wea [Son] no helpem God for wakem.” (John 1:3) So Jehovah and Son bilong hem waka tugeta for wakem evri nara samting. Tufala enjoyim tumas datfala taem! Planti luksavve hao love wea dadi and mami garem for pikinini hem barava strong. And love “hem barava mekem pipol for wan mind.” (Colossians 3:14) So, hu long iumi nao fit for minim strongfala love wea go ahed for barava longfala taem olsem? Tru nao, Jehovah God and Son bilong hem wan mind thru long barava strongfala love wea winim eni narawan.

      7. Taem Jesus hem baptaes, hao nao Jehovah talemaot feeling bilong hem abaotem Son bilong hem?

      7 Nomata olsem, Dadi sendem Son bilong hem long earth for born olsem wanfala baby. Datwan minim for samfala year, Son wea hem lovem bae no stap witim Jehovah long heven. Witim barava bigfala interest, Hem lukluk from heven taem Jesus growap for kamap wanfala perfect man. Taem hem kasem samting olsem 30 year, Jesus baptaes. Maet iumi interest for savve hao Jehovah hem feel abaotem hem. Dadi seleva hem story kam from heven: “Diswan nao Son bilong mi, wea mi lovem, and wea mi hapi long hem.” (Matthew 3:17) From hem lukim Jesus faithful for duim evri samting wea profesi talem abaotem hem, evri samting wea hem askem hem for duim, masbi Dadi bilong hem hapi tumas!—John 5:36; 17:4.

      8, 9. (a) Wanem nao olketa duim long Jesus long Nisan 14, 33 C.E., and hao nao diswan affectim Dadi bilong hem long heven? (b) Why nao Jehovah letem Son bilong hem for safa and dae?

      8 Bat, hao nao Jehovah feel long Nisan 14, 33 C.E.? Hao nao hem feel taem olketa givim go Jesus long enemy and wanfala raf sekson arrestim hem long datfala naet? Waswe taem olketa fren bilong Jesus lusim hem and pipol kotem hem long wei wea no fitim law? Waswe taem pipol tok spoelem, spit long hem, and hitim hem? Waswe taem olketa whipim hem and skin bilong hem kamaot and meat long baksaed bilong hem pisis? Waswe taem olketa nilam hand and leg bilong hem and hangem hem long post and pipol go ahed for tok nogud long hem? Hao nao Dadi feel taem Son wea hem lovem singaot long hem witim bigfala pain? Hao nao Jehovah feel taem Jesus hem brith for lastfala taem, and for firstaem from start bilong creation, Son wea Hem lovem no laef nao?​—Matthew 26:14-16, 46, 47, 56, 59, 67; 27:38-44, 46; John 19:1.

      9 Iumi no savve talem eniting nao. From Jehovah hem garem feeling, no eni word fit for storyim pain wea hem kasem taem Son bilong hem dae. Samting wea iumi fit for storyim nao hem samting wea muvim Jehovah for letem datwan happen. Why nao Father hem willing for letem olketa feeling olsem mekem hem safa? Jehovah showimaot nambawan samting long iumi long John 3:16—wanfala verse long Bible wea olketa sei hem nao main message bilong Gospel. Hem sei: “God barava lovem tumas pipol long world dastawe hem givim kam spesol Son bilong hem, mekem evriwan wea showimaot faith long hem no dae bat kasem laef olowe.” So samting wea muvim Jehovah hem diswan: love. Present bilong Jehovah​—wei wea hem sendem Son bilong hem for safa and dae for iumi—​hem wei for showimaot love wea winim eni nara wei.

      “God . . . givim kam spesol Son bilong hem”

      Mining Bilong Love Bilong God

      10. Wanem nao olketa man needim, and wanem nao happen long mining bilong datfala word “love”?

      10 Wanem nao disfala word “love” hem minim? Samfala sei love hem main need wea man garem. Start from taem man born go kasem taem hem dae, man aftarem love, hem feel gud taem hem kasem, and hem feel sorre and savve dae tu sapos hem no kasem. Nomata olsem, iumi sapraes hao hem hard for explainim mining bilong love. Hem tru, pipol story planti taem abaotem love. Olketa raetem planti buk, song, and poem abaotem love. Samting wea olketa raetem hem no evritaem talemaot mining bilong love. Tru nao, olketa ova tumas for iusim datfala word long rong wei gogo hem hard for savve long really mining bilong hem.

      11, 12. (a) Wea nao iumi savve lanem planti samting abaotem love, and why nao olsem? (b) Wanem difren kaen love nao Greek languis bilong bifor storyim, and wanem word for “love” nao Christian Greek Scripture iusim planti taem? (Lukim tu footnote.) (c) Taem Bible iusim word a·gaʹpe, wanem nao hem mining?

      11 Bible hem teach abaotem love long kliafala wei. Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words hem sei: “Love hem only showaot klia from samting wea hem muvim man for duim.” Olketa story long Bible abaotem wanem Jehovah duim teachim iumi big samting abaotem love bilong hem—kaenfala love wea hem garem for olketa wea hem creatim. Olsem example, waswe eni samting savve showimaot moa klia disfala love bilong Jehovah winim bigfala samting hem duim wea iumi just storyim finis? Long olketa chapter bihaen diswan, bae iumi storyim planti moa example wea showimaot love bilong Jehovah. And tu, iumi bae kasem moa savve from olketa word for “love” wea olketa iusim firstaem insaed Bible. Long Greek languis bifor, fofala word nao olketa iusim for “love.”a Long fofala word hia, datwan wea olketa iusim planti taem insaed Christian Greek Scripture hem a·gaʹpe. Wanfala Bible dictionary kolem diswan “barava strongfala word for love wea winim evri nara word.” Why nao olsem?

      12 Taem Bible iusim disfala word a·gaʹpe staka taem hem minim love wea followim principle. So hem minim moa samting winim wei for garem feeling for narawan. Man savve showimaot diswan long staka pipol, hem mas ting raonem and min for showimaot. Winim evriting, Christian love hem barava no selfish. Olsem example, tingim moa John 3:16. Wanem nao “world” wea God lovem tumas dastawe hem givim kam spesol Son bilong hem? Hem world bilong olketa man wea hem fit for baem bak. Insaed datwan hem planti pipol wea aftarem living wea followim sin. Waswe, Jehovah lovem each wan olsem wanfala fren, long sem wei wea hem lovem faithful Abraham? (James 2:23) Nomoa, bat long loving wei Jehovah givim gud samting long evriwan, nomata hemseleva mas peim hae price for duim. Hem laekem evriwan for repent and changem wei bilong olketa. (2 Peter 3:9) Planti nao duim datwan. Hem hapi for acceptim olketa hia olsem fren bilong hem.

      13, 14. Wanem nao showimaot hao planti taem a·gaʹpe minim love wea garem feeling?

      13 Nomata olsem, samfala garem rong idea taem Bible iusim datfala word a·gaʹpe. Olketa ting hem minim love wea no garem feeling, wea followim tingting nomoa. Bat really, planti taem Christian love hem join witim wei for showimaot feeling for narawan. Olsem example, taem John raet: “Dadi hem lovem Son,” hem iusim word wea kam from a·gaʹpe. Waswe, datwan hem love wea no showimaot eni feeling? Jesus hem sei, “Dadi hem lovem Son,” hem iusim word phi·leʹo. (John 3:35; 5:20) Planti taem kaenfala feeling hem insaed love bilong Jehovah. Nomata olsem, feeling no bossim wei wea hem showimaot love bilong hem. Olketa wise and stretfala principle bilong hem nao evritaem leadim diswan.

      14 Olsem iumi lukim finis, evri fasin bilong Jehovah hem nambawan, perfect, and iumi laekem tumas. Bat love nao datwan wea iumi laekem tumas. Love nao main samting wea pullim iumi klos long Jehovah. Iumi hapi from love nao winim evri nara fasin bilong hem. Hao nao iumi savve datwan hem tru?

      “God Hem Love”

      15. Wanem important toktok nao Bible iusim abaotem datfala fasin bilong Jehovah, love, and why nao disfala toktok hem barava spesol? (Lukim tu footnote.)

      15 Bible talem samting abaotem love wea hem nating talem abaotem olketa nara main fasin bilong Jehovah. Bible no sei God hem paoa or God hem justice or God hem wisdom. Hem garem olketa fasin hia, hem nao start bilong olketa, and hem barava winim eniwan saed long olketa fasin hia. Bat, for datfala mek-foa fasin, Bible talem samting wea moa deep, hem sei: “God hem love.”b (1 John 4:8) Wanem nao datwan minim?

      16-18. (a) Why nao Bible sei “God hem love”? (b) Long evri creation long earth, why nao man hem fit for piksarem love, main fasin bilong Jehovah?

      16 “God hem love” no minim “God hem semsem witim love.” Iumi no savve changem raon datfala toktok and sei “love hem God.” Jehovah hem no wanfala fasin nomoa. Hem wanfala Person wea garem planti difren kaen feeling and fasin wea join witim love. Nomata olsem, love hem stap deep insaed long Jehovah. Wanfala buk sei olsem abaotem disfala verse: “Love hem main wei wea iumi luksavve long God.” Staka taem maet iumi ting abaotem diswan olsem: Paoa bilong Jehovah mekem hem fit for duim samting. Justice and wisdom bilong hem leadim wei wea hem duim samting. Bat love muvim Jehovah for duim samting. And love bilong hem join evritaem witim wei wea hem iusim olketa nara fasin bilong hem.

      17 Planti taem olketa sei Jehovah showimaot love evribit. So, sapos iumi want for lane abaotem love wea followim principle, iumi mas lane abaotem Jehovah. Hem tru, iumi savve lukim disfala naesfala fasin insaed long pipol tu. Bat why nao pipol savve showimaot diswan? Long taem bilong creation, Jehovah talem toktok hia long Son bilong hem: “Iumi wakem man long image bilong iumi, followim olketa wei bilong iumi.” (Genesis 1:26) Long evri creation long earth, only olketa man and woman nomoa savve chus and followim Dadi bilong olketa long heven. No forgetim hao Jehovah iusim olketa difren animal for piksarem olketa main fasin bilong hem. Bat, Jehovah chusim man, creation bilong hem long earth wea moa hae, for piksarem main fasin bilong Hem, love.​—Ezekiel 1:10.

      18 Taem iumi showimaot love long wei wea no selfish and wea followim principle, iumi showimaot fasin bilong Jehovah wea winim evri narawan. Hem barava olsem samting wea aposol John hem raetem: “Iumi showimaot love bikos God hem lovem iumi firstaem.” (1 John 4:19) Bat wanem nao olketa wei wea Jehovah lovem iumi firstaem?

      Jehovah Duim Samting Firstaem

      19. Why nao iumi savve sei love garem important part insaed waka bilong Jehovah for create?

      19 Love hem no niu samting. Tingim, wanem nao muvim Jehovah for start for creatim samting? Hem no bikos hem lonely and needim samwan for stap witim hem. Jehovah hem perfect and garem evriting hem needim, hem no needim eni samting wea narawan savve givim. Bat love bilong hem, wea showaot long samting hem duim, muvim hem for want for sharem olketa gud samting long laef witim olketa creation wea fit for tinghae long kaen present olsem. First samting wea God wakem, hem nao spesol Son bilong Hem. (Revelation 3:14) Then Jehovah iusim disfala Nambawan Wakman for mekem evriting kamap, olketa first wan nao olketa angel. (Job 38:4, 7; Colossians 1:16) From olketa garem freedom, savve, and feeling, olketa strongfala spirit hia garem chance for mekem love kamap—for each other and, winim evriting, for Jehovah God. (2 Corinthians 3:17) So, olketa showimaot love bikos hem lovem olketa firstaem.

      20, 21. Adam and Eve kasem wanem samting wea showimaot Jehovah lovem tufala, bat wanem nao tufala duim?

      20 Hem olsem witim olketa man tu. Long start, Adam and Eve kasem bigfala love. Tufala lukim pruv bilong love wea Dadi garem for tufala taem tufala luk raon long evri ples bilong Paradaes hom long Eden. Lukim wanem Bible talem: “Jehovah God mekem wanfala garden long Eden, long east saed. And long there nao hem putim datfala man wea hem wakem.” (Genesis 2:8) Waswe, enitaem iu stap long wanfala ples wea barava luk naes? Wanem nao iu laekem tumas long there? Waswe, hem laet wea kam thru long olketa leaf bilong tree? Waswe, hem naesfala flaoa wea kalakala? Waswe, hem sound bilong wanfala smol wata wea ran wea stap klosap, or olketa bird wea singsing, and noise bilong olketa insect? Maet hem smel bilong olketa tree, frut, and flaoa? Bat, no eni ples distaem hem olsem Eden. Why?

      21 Jehovah seleva nao plantim evriting long datfala garden! Masbi hem ples wea luk naes tumas. Evri tree wea luk naes or wea garem naes frut stap long there. Datfala garden hem garem staka wata, hem big, and garem planti difren kaen animal. Adam and Eve garem evriting for mekem laef bilong tufala hapi, and tu waka wea mekem tufala satisfae and perfect wei for fren. Jehovah lovem tufala firstaem, and tufala garem planti reason for lovem hem tu. Nomata olsem, tufala fail for duim datwan. Tufala no lovem Dadi long heven long wei for obeyim hem, bat tufala selfish and go againstim hem.​—Genesis, chapter 2.

      22. Hao nao samting wea Jehovah duim taem bighed fasin kamap long Eden pruvim loyal love bilong hem?

      22 Jehovah masbi feel pain tumas! Bat waswe, bighed fasin hia mekem loving heart bilong hem kamap saoa? Nomoa nao! “Loyal love bilong hem, hem for olowe.” (Psalm 136:1) So, hem stretawe mekem loving arrangement for baem bak eni pikinini bilong Adam and Eve wea garem fasin wea stret. Olsem iumi lukim finis, wanfala long olketa samting hem provaedem hem ransom sakrifaes bilong Son wea hem lovem, wea diswan mekem Dadi kasem bigfala pain.​—1 John 4:10.

      23. Wanem nao wanfala reason why Jehovah hem “datfala hapi God,” and wanem important kwestin nao next chapter bae ansarem?

      23 Tru nao, from start bilong man Jehovah hem duim samting firstaem for showimaot love long olketa pipol. Long planti difren wei, “hem lovem iumi firstaem.” Love hem mekem grow wan mind and hapi, dastawe Bible kolem Jehovah “datfala hapi God.” (1 Timothy 1:11) Nomata olsem, wanfala important kwestin hem kamap. Waswe, Jehovah really lovem iumi man wanwan? Next chapter bae storyim datwan.

      a Narafala word phi·leʹo, wea minim “for garem feeling for, or laekem tumas (olsem feeling for wanfala klos fren or brata),” hem kamap planti taem insaed long Christian Greek Scripture. Narafala word stor·ge’, wea minim love insaed famili, hem stap long 2 Timothy 3:3 wea showim hao love olsem bae barava short long olketa last day. Datfala word eʹros, or love midolwan man and woman, hem no stap insaed long Christian Greek Scripture, nomata Bible storyim kaen love olsem.​—Proverbs 5:15-20.

      b Olketa nara Bible scripture garem semkaen toktok. For example “God hem laet” and “God . . . hem wanfala fire.” (1 John 1:5; Hebrews 12:29) Bat olketa samting hia masbi tokpiksa, bikos olketa markem Jehovah witim physical samting. Jehovah hem olsem laet, bikos hem holy and stret. No eni “darkness” or wei for no klin stap long hem. And hem olsem fire taem hem iusim paoa bilong hem for distroe.

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • Psalm 63:1-11 Hao important long iumi nao love bilong Jehovah, and datfala love savve mekem iumi sure long wanem samting?

      • Hosea 11:1-4; 14:4-8 Wanem nao olketa wei wea Jehovah hem showimaot love olsem dadi for Israel (or, Ephraim), nomata wanem wei for disobey nao olketa duim?

      • Matthew 5:43-48 Hao nao Jehovah showimaot love olsem dadi long evri pipol?

      • John 17:15-26 Hao nao prea bilong Jesus for saed bilong olketa follower bilong hem mekem iumi sure long love wea Jehovah garem for iumi?

  • No Eni Samting Savve Stopem Iumi for No Kasem Love Bilong God
    Kam Klos Long Jehovah
    • Wanfala woman wea sorre hem krae.

      CHAPTER 24

      No Eni Samting Savve Stopem Iumi for No Kasem Love Bilong God

      1. Wanem nao wanfala nogud feeling wea kasem planti pipol, and samfala tru Christian tu?

      WASWE, God lovem iu olsem man wanwan? Samfala pipol agree dat God lovem olketa man, olsem John 3:16 hem talem. Bat olketa feel olsem: ‘God no savve lovem mi olsem man wanwan.’ Maet samfala tru Christian tu garem daot olsem samfala taem. Wanfala man wea garem disfala feeling hem sei: “Hem hard tumas for biliv God hem garem eni feeling for mi.” Waswe, samfala taem iu garem kaen daot olsem?

      2, 3. Hu nao laekem iumi for biliv iumi iusles and Jehovah no lovem iumi, and hao nao iumi savve winim datfala tingting?

      2 Satan hem laek tumas for iumi biliv dat Jehovah God no lovem iumi or tinghae long iumi. Hem tru, planti taem Satan switim pipol thru long praod fasin bilong olketa seleva. (2 Corinthians 11:3) Bat hem hapi tu for distroem eni feeling man maet garem for respectim seleva. (John 7:47-49; 8:13, 44) Diswan hem kamap big distaem long olketa “last day” wea hard tumas. Planti pipol distaem growap insaed famili wea “no garem love.” Planti mas evritaem deal witim pipol wea raf, selfish, and followim tingting bilong olketa seleva nomoa. (2 Timothy 3:1-5) From pipol safa from raf fasin, wei for againstim kala skin and fasin for heit for planti year, diswan mekem olketa feel iusles or no fit for kasem eni love.

      3 Sapos iu garem kaen nogud feeling olsem, no lus hope. Planti long iumi savve judgem iumiseleva long wei wea ova tumas samfala taem. Bat remember, Word bilong God hem for “stretem evri samting” and for “aotem olketa samting wea strong tumas.” (2 Timothy 3:16; 2 Corinthians 10:4) Bible sei: “Bae iumi sure long heart bilong iumi God hem lovem iumi. And nomata sapos heart bilong iumi mekem iumi feel guilty, God hem savve gud long iumi winim iumiseleva and hem savve long evri samting.” (1 John 3: 19, 20) Bae iumi lukim fofala wei wea Bible helpem iumi for “sure long heart bilong iumi” dat Jehovah lovem iumi.

      Jehovah Tinghae Long Iu

      4, 5. Hao nao tokpiksa bilong Jesus abaotem olketa sparrow showimaot Jehovah tinghae long iumi?

      4 First samting, Bible talem stret hao gud samting hem stap insaed evri servant bilong God and hem luksavve long diswan. Olsem example, Jesus sei: “Man savve salem tufala smol bird [sparrow] for wanfala selen nomoa, iaman? Nomata olsem, Dadi bilong iufala hem savve taem wanfala smol bird olsem hem dae. Iu savve, hem kaontem finis tu evri hair long hed bilong iufala. So iufala no fraet, bikos iufala barava important winim evri smol bird hia.” (Matthew 10:29-31) Tingim wanem toktok hia minim for pipol long first century wea lisin long Jesus.

      Wanfala sparrow feedim olketa baby bilong hem.

      “Iufala barava important winim evri [sparrow]”

      5 Maet iumi ask why nao man laek peim wanfala sparrow? Well, long taem bilong Jesus sparrow nao bird wea cheap tumas for peim long market. Lukim hao man savve baem tufala sparrow for smol selen nomoa. Bihaen moa Jesus sei sapos man willing for spendem tufala coin, hem savve kasem no fofala sparrow, bat faevfala. Olketa givim datfala extra bird olsem hem no garem eni value. Maet long eye bilong man olketa bird olsem iusles nomoa, bat hao nao Creator ting long olketa? Jesus hem sei: “God hem no forgetim eniwan long olketa [nomata datwan wea olketa addim go tu].” (Luke 12:6, 7) Maet iumi start for minim nao point bilong Jesus. Sapos Jehovah tinghae tumas long wanfala sparrow, waswe long wanfala man? Olsem Jesus talem, Jehovah savve long evri information abaotem iumi. Tru nao, hem kaontem evri hair long hed bilong iumi!

      6. Why nao iumi sure Jesus hem no ova tumas taem hem sei Jehovah kaontem olketa hair long hed bilong iumi?

      6 Kaontem olketa hair long hed? Samfala maet tingse toktok bilong Jesus hem ova tumas. Bat, tingim hope bilong resurrection. Jehovah savve evribit abaotem iumi mekem hem fit for creatim iumi moa! Wei wea hem rememberim evri information abaotem iumi, insaed diswan hem genetic code and evri memory and samting wea kasem iumi long olketa year wea go pass, showimaot hem tinghae tumas long iumi.a Sapos iumi markem datwan witim wei for kaontem olketa hair long hed​—planti pipol garem samting olsem 100,000 hair—​hem no hard tumas.

      Wanem Nao Jehovah Lukim wea Mekem Hem Laekem Iumi?

      7, 8. (a) Wanem nao samfala fasin wea Jehovah laek tumas for faendem taem hem lukluk insaed heart bilong olketa man? (b) Wanem nao samfala waka wea iumi duim wea Jehovah tinghae long hem?

      7 Mek-tu samting, Bible showim iumi wanem Jehovah lukim wea mekem hem laekem olketa servant bilong hem. For tok stret, hem laekem olketa gud fasin bilong iumi and waka wea iumi duim. King David sei olsem long son bilong hem Solomon: “Jehovah hem lukluk long evri heart, and hem luksavve long evri tingting bilong man.” (1 Chronicles 28:9) Taem God lukluk insaed long planti billion heart bilong man insaed disfala world wea fulap witim raf fasin and heit, hem hapi tumas taem hem lukim wanfala heart wea lovem peace, truth, and raeteous fasin! Wanem nao happen taem God faendem wanfala heart wea fulap witim love for hem, wea lane abaotem hem and sharem datfala savve witim nara pipol? Jehovah talem iumi dat hem luksavve long olketa wea talem narafala pipol abaotem hem. Hem garem “wanfala buk for rememberim” evriwan wea “fraet long Jehovah and olketa wea tingim nem bilong hem.” (Malachi 3:16) Hem ting long olketa fasin hia olsem samting wea spesol long hem.

      8 Wanem nao samfala gudfala waka wea Jehovah tinghae long hem? Olketa wei wea iumi waka hard for followim Son bilong hem, Jesus Christ. (1 Peter 2:21) Wanfala waka wea God tinghae long hem and iumi mas duim hem for talemaot gud nius bilong Kingdom. Long Romans 10:15, hem sei: “Leg bilong olketa wea talemaot gud nius abaotem olketa gudfala samting hem luk naes tumas!” Maet iumi no ting long leg bilong iumi olsem samting wea “luk naes tumas.” Bat long hia leg piksarem hard waka wea olketa servant bilong Jehovah duim for preachim gud nius. Evri waka olsem luk naes and spesol tumas long eye bilong hem.​—Matthew 24:14; 28:19, 20.

      9, 10. (a) Why nao iumi sure Jehovah tinghae long wei wea iumi go ahed strong nomata taem iumi feisim olketa hard samting? (b) Jehovah nating savve ting waswe long olketa faithful servant bilong hem?

      9 Jehovah tinghae tu long wei wea iumi go ahed strong. (Matthew 24:13) Remember, Satan laekem iu for rejectim Jehovah. Each day wea iu stap loyal long Jehovah hem narafala day wea iu help for givim ansa long laea toktok bilong Satan. (Proverbs 27:11) Samfala taem wei for go ahed strong hem no isi. Olketa health problem, hard samting saed long selen, feel nogud tumas saed long feeling, and olketa nara hard samting savve mekem each day kamap wanfala test. Taem samting wea man expectim hem delay, diswan savve mekem hem feel wikdaon tu. (Proverbs 13:12) Taem man go ahed strong nomata hem kasem olketa challenge hia, Jehovah hem ting moa hae long hem. Dastawe King David askem Jehovah for keepim tias bilong hem insaed wanfala “skin botol,” and hem barava sure and sei: “Waswe, olketa no stap insaed long buk bilong iu?” (Psalm 56:8) Tru nao, Jehovah barava tinghae and rememberim evri tias and wei for safa wea iumi kasem taem iumi go ahed strong for loyal long hem. Diswan tu hem spesol long eye bilong hem.

      Jehovah tinghae long wei wea iumi go ahed strong nomata iumi feisim olketa hard samting

      10 Bat, heart wea judgem hemseleva maet no acceptim disfala pruv wea showimaot God hem tinghae long iumi. Hem maet go ahed for sei: ‘Bat staka pipol garem gud fasin winim mi. Taem Jehovah markem mi witim olketa hem masbi feel nogud long mi!’ Jehovah no savve markem iumi witim narawan; and tu hem no hard or raf long tingting bilong hem. (Galatians 6:4) Hem luk go long evri samting insaed heart bilong iumi, and hem tinghae long evri gud samting​—nomata hem smol nomoa.

      Jehovah Separatem Gud Samting From Nogud Samting

      11. Wanem nao iumi savve lanem abaotem Jehovah from wei wea hem deal witim Abijah?

      11 Mek-thri samting, taem Jehovah luk insaed heart bilong iumi, hem separatem gud samting from nogud samting, and hem luk for olketa gud samting. Olsem example, taem Jehovah sei full apostate kingdom bilong King Jeroboam bae finis, Hem givim order for olketa berem Abijah, wanfala son bilong king, long gudfala wei. Why nao olsem? “Jehovah, God bilong Israel lukim gud samting long hem.” (1 Kings 14:1, 10-13) Jehovah hem lukluk long heart bilong datfala young man and faendem “gud samting.” Nomata hem smolfala samting nomoa, Jehovah tinghae long datwan and putim insaed Bible. Hem givim reward for datwan tu, taem hem showim mercy wea fitim long wanfala member bilong datfala famili wea apostate.

      12, 13. (a) Hao nao story bilong King Jehoshaphat showimaot Jehovah hem luk aotem gud samting long iumi nomata taem iumi sin? (b) Saed long olketa gud fasin and waka wea iumi duim, hao nao Jehovah hem olsem Dadi wea garem love?

      12 Narafala example wea winim datwan hem gudfala King Jehoshaphat. Taem datfala king duim wanfala krangge samting, profet bilong Jehovah talem long hem: “Bikos long diswan Jehovah hem barava kros long iu.” Datwan hem serious samting! Bat message bilong Jehovah no finis long there. Hem go ahed for sei: “Nomata olsem, God lukim gud samting long iu.” (2 Chronicles 19:1-3) So raeteous kros bilong Jehovah no mekem hem les for lukim gudfala samting long Jehoshaphat. Datwan difren tumas from pipol wea no perfect! Taem iumi feel nogud long narawan, maet iumi no lukim gudfala samting abaotem olketa. And taem iumi sin, wei for feel nogud, shame, and guilty mekem iumi blind and no lukim gudfala samting insaed long iumiseleva. Nomata olsem, iumi mas remember hao sapos iumi repent long olketa sin and no duim moa, Jehovah hem forgivim iumi.

      13 Taem Jehovah lukluk insaed long iu, hem torowem aot olketa sin, olsem wanfala man for luk aotem gold hem torowem nogud gravol. Waswe long olketa fasin and samting wea iu duim wea gud? Olketa hia nao “gold” wea hem keepim! Waswe, iu lukim wei wea dadi and mami wea lovem pikinini bilong olketa keepim drawing or eniting wea pikinini duim long skul, nomata bihaen pikinini forgetim finis datwan? Jehovah hem Dadi wea garem bigfala love winim eniwan. Taem iumi stap faithful long hem, hem nating forgetim olketa fasin and samting iumi duim wea gud. Tru nao, hem tingim wei for forgetim diswan olsem wicked fasin, and no enitaem hem wicked. (Hebrews 6:10) Hem lukluk gud insaed iumi long nara wei tu.

      14, 15. (a) Why nao Jehovah savve lukim gud samting insaed long iumi nomata iumi no perfect? Minim tokpiksa wea fitim diswan. (b) Wanem nao Jehovah bae duim witim olketa gud samting hem faendem insaed long iumi, and hao nao hem ting long faithful pipol bilong hem?

      14 Jehovah savve luk no just long wei wea iumi fail, bat long olketa gud samting iumi fit for duim. For showim diswan: Pipol wea lovem olketa samting wea luk naes bae duim big samting for stretem eniting olsem painting or nara samting wea kamap nogud. Olsem example, long National Gallery long London, England, taem samwan hem iusim shotgun for spoelem wanfala Leonardo da Vinci painting wea kost bilong hem samting olsem $30 million, no eniwan sei for olketa torowem datfala painting. Stretawe olketa start for fixim datfala spesol painting wea 500 year old. Why nao olsem? Bikos hem spesol tumas long eye bilong pipol wea lovem art. Waswe, iu moa important winim wanfala drawing? Long eye bilong God iu moa important—nomata wei wea iu born witim sin barava spoelem iu. (Psalm 72:12-14) Jehovah God, kleva Creator wea wakem olketa man, bae duim evriting hem need for duim for mekem evriwan wea acceptim loving kea bilong hem kamap perfect moa.​—Acts 3:21; Romans 8:20-22.

      15 Yes, Jehovah lukim gud samting insaed long iumi wea iumiseleva maet no lukim. And taem iumi servem hem, bae hem mekem datfala gud samting grow go kasem taem iumi perfect. Nomata hao nao world bilong Satan hem deal witim iumi, Jehovah ting long olketa faithful servant bilong hem olsem barava spesol.​—Haggai 2:7.

      Jehovah Duim Samting for Showimaot Love Bilong Hem

      16. Wanem nao best pruv wea showimaot love bilong Jehovah for iumi, and hao nao iumi savve disfala present hem for iumi wanwan?

      16 Mek-foa samting, Jehovah duim planti samting for pruvim love bilong hem for iumi. Tru nao, ransom sakrifaes bilong Christ hem best ansa for laea idea bilong Satan wea sei iumi iusles and no fit for eniwan lovem iumi. No enitaem iumi shud forgetim hao nogud wei wea Jesus safa and dae long torture stake and wei wea Jehovah tu barava safa taem hem lukim Son wea hem lovem hem dae, hem pruvim tufala lovem iumi. Sorre tumas, planti pipol faendem hard for bilivim hao present hia hem for olketa wanwan. Olketa feel olketa no fit for kasem datwan. Bat remember hao aposol Paul hem persecutim olketa follower bilong Christ bifor. Nomata olsem, hem raet: ‘Son bilong God lovem mi and dae for sevem mi.’​—Galatians 1:13; 2:20.

      17. Long wanem wei nao Jehovah pullim iumi long hem and Son bilong hem?

      17 Jehovah pruvim love bilong hem for iumi taem hem helpem each wan for kasem gud samting from sakrifaes bilong Christ. Jesus sei: “Hard for eniwan kam long mi sapos Dadi wea sendem mi kam hem no leadim hem kam long mi firstaem.” (John 6:44) Tru nao, Jehovah seleva leadim iumi go long Son bilong hem and datfala hope for laef olowe. Hao nao olsem? Thru long preaching waka, wea kasem man wanwan, and thru long holy spirit, wea Jehovah iusim for helpem iumi minim and followim olketa spiritual truth nomata iumi garem olketa wik point and iumi no perfect. Dastawe Jehovah fit for talem iumi sem samting wea hem talem Israel: “Mi lovem iu tumas and love bilong mi for iu hem for olowe. Dastawe mi pullim iu kam long mi bikos loyal love bilong mi hem big tumas.”​—Jeremiah 31:3.

      18, 19. (a) Wanem nao barava klos wei wea Jehovah showimaot love bilong hem for iumi, and wanem nao showimaot hem kea for iumi wanwan? (b) Hao nao Word bilong God talem iumi Jehovah hem savve feelim feeling bilong iumi?

      18 Maet iumi feelim love bilong Jehovah long barava klos wei thru long privilege bilong prea. Bible invaetem each wan long iumi for “prea evritaem” long God. (1 Thessalonians 5:17) Hem lisin. And tu, hem garem nem “Datwan wea Herem prea.” (Psalm 65:2) Hem no givim disfala waka long eni narawan, nomata Son bilong hem tu. Tingim diswan: Creator bilong universe hem encouragem iumi for story witim hem thru long prea, witim free wei for toktok. And hao nao wei bilong hem for lisin? Hem no garem eni feeling, and no kea? Nomoa nao.

      19 Jehovah hem savve feelim feeling bilong man. Wanem nao datwan minim? Wanfala faithful olo Christian elder sei olsem: “Fasin for feelim wanem narawan feelim, hem minim safa bilong iu hem insaed long heart bilong mi.” Waswe, wei wea iumi safa hem really affectim Jehovah? Bible sei olsem abaotem taem wea pipol bilong hem Israel olketa safa: “Long evri hard taem wea olketa kasem, hem tu feel sorre long datwan.” (Isaiah 63:9) Jehovah no only lukim trabol bilong olketa; hem feelim feeling bilong olketa tu. Jehovah seleva showimaot hao strong nao feeling bilong hem taem hem talem olketa servant bilong hem: “Eniwan wea tasim iufala hem tasim pupil long eye bilong mi.”b (Zechariah 2:8) Datwan hem pain tumas! Yes, Jehovah garem feeling for iumi. Taem iumi safa, hem safa tu.

      20. For obeyim kaonsel wea stap long Romans 12:3, wanem tingting wea no balance nao iumi mas stap klia long hem?

      20 No eni Christian wea balance bae iusim disfala pruv long love bilong God and wei wea hem tinghae, for kamap wanfala excuse for praod or bighed. Aposol Paul hem raet olsem: “From God hem barava kaen tumas long mi, mi talem iufala evriwan for no tinghae tumas long iufala seleva, bat garem gudfala tingting fitim faith wea God givim long iufala wanwan.” (Romans 12:3) Narafala transleison sei: “Mi want for talem evriwan long iufala for no ting long hemseleva winim wanem hem fitim, bat for garem stret wei for lukluk long hemseleva.” (A Translation in the Language of the People, by Charles B. Williams) So nomata iumi enjoyim love bilong Dadi long heven, iumi mas garem gudfala tingting and remember hao iumi no peim or fit for kasem disfala love bilong God.​—Luke 17:10.

      21. Wanem nao olketa laea bilong Satan wea iumi mas go ahed for againstim, and wanem tru samting abaotem God nao iumi mas go ahed for strongim insaed heart bilong iumi?

      21 Each wan long iumi mas duim evriting wea iumi fit for duim for rejectim evri laea bilong Satan, insaed diswan hem laea tingting for sei iumi iusles and no fit for God lovem iumi. Sapos olketa samting wea kasem iu long laef mekem iu ting long iuseleva olsem wanfala problem wea hard tumas for bigfala love bilong God for winim, or olketa gud samting wea iu duim hem smol tumas for eye bilong God lukim, or olketa sin bilong iu big tumas for dae bilong Son bilong hem for kavarem, then iu bilivim laea tingting. Rejectim olketa laea olsem witim full heart bilong iu! Go ahed for strongim heart bilong iu witim disfala truth from God wea Paul talem: “Mi bilivim God and Lord bilong iumi Christ Jesus tufala barava lovem iumi. Nomata iumi dae or iumi laef, or nomata long eni samting wea angel or gavman duim, or nomata tu long eni samting wea stap distaem or wea bae kamap bihaen or eni paoa, or eni samting antap or long daon or eni nara samting wea God wakem, no eni samting hia savve stopem iumi for no kasem love bilong tufala.”​—Romans 8:38, 39.

      a Planti taem Bible joinim resurrection hope join witim wei wea Jehovah rememberim man. Datfala faithful man Job sei long Jehovah: “O . . . for iu markem wanfala taem for mi and rememberim mi!” (Job 14:13) Jesus story abaotem resurrection bilong “evriwan wea stap insaed long grev [or memorial tomb].” Diswan hem fitim bikos Jehovah rememberim long perfect wei olketa wea dae wea hem bae resurrectim.​—John 5:28, 29.

      b Samfala transleison talem toktok wea showimaot man wea tasim pipol bilong God hem tasim eye bilong hemseleva or eye bilong Israel, and no eye bilong God. Disfala mistek hem kamap from samfala scribe ting disfala scripture hem no showimaot respect long God so olketa changem. Disfala wei for no ting stret hem haedem deep feeling wea Jehovah garem for man wanwan.

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • Psalm 139:1-24 Hao nao toktok bilong King David showimaot Jehovah interest tumas long iumi wanwan?

      • Isaiah 43:3, 4, 10-13 Wanem nao feeling bilong Jehovah long olketa wea serve olsem Witness bilong hem, and hao nao hem showimaot feeling bilong hem long samting wea hem duim?

      • Romans 5:6-8 Why nao iumi sure wei wea iumi sin no stopem love bilong Jehovah for kasem iumi and helpem iumi?

      • Jude 17-25 Hao nao iumi savve keepim iumiseleva insaed long love bilong God, and wanem nao olketa samting wea againstim wei for iumi stap olsem?

  • God Bilong Iumi Hem Sorre Long Iumi and Kaen Tumas
    Kam Klos Long Jehovah
    • Wanfala woman wea feis bilong hem barava luk kaen.

      CHAPTER 25

      God Bilong Iumi Hem Sorre Long Iumi and Kaen Tumas

      1, 2. (a) Hao nao wanfala mami here savve long krae bilong baby bilong hem? (b) Wanem feeling nao hem moa strong winim fasin for sorre and kaen wea wanfala mami showimaot?

      LONG midolnaet, wanfala baby hem krae. Stretawe, mami bilong hem wekap. Start from taem wea baby bilong hem born, hem no savve sleep gud olsem bifor. Hem lane for here savve long olketa difren krae bilong baby bilong hem. So, planti taem hem here savve sapos baby needim susu, or for holem hem klos, or eni nara samting. Nomata wanem nao mekem baby hem krae, mami hia hem duim samting. Love bilong hem muvim hem for mas givim samting wea pikinini bilong hem needim.

      2 No eni feeling for sorre and kaen wea iumi man savve long hem, hem winim wei wea wanfala mami showimaot kea for pikinini bilong hem. Bat, wanfala feeling hem barava moa strong​—hem nao feeling bilong God bilong iumi, Jehovah, for sorre and kaen. Wei for study abaotem disfala fasin savve helpem iumi for kam moa klos long Jehovah. So, bae iumi storyim wanem nao fasin for sorre and kaen, and hao God bilong iumi showimaot datwan.

      Wanem Nao Fasin for Sorre and Kaen?

      3. Wanem nao mining bilong Hebrew word “showim mercy” or “feel sorre”?

      3 Long Bible, fasin for sorre and kaen hem join long klos wei witim mercy. Samfala Hebrew and Greek word showimaot mining bilong disfala fasin. Olsem example, tingim Hebrew word ra·chamʹ, wea planti taem olketa transleitim olsem “showim mercy” or “feel sorre.” Wanfala buk sei datfala verb ra·chamʹ “hem minim deep feeling for sorre and kaen wea iumi showimaot taem iumi lukim samwan wea iumi lovem hem wik or safa and hem needim help bilong iumi.” Disfala Hebrew word, wea Jehovah iusim for story abaotem hemseleva, hem join witim word for “basket bilong pikinini” and olketa savve iusim for “wei wea wanfala mami showimaot hem sorre and kaen long baby bilong hem.”a​—Exodus 33:19; Jeremiah 33:26.

      Wanfala mami karem gud baby bilong hem klosap long heart bilong hem.

      “Waswe, wanfala woman savve forgetim . . . son wea hem nao bornem?”

      4, 5. Hao nao Bible iusim feeling wea wanfala mami garem for baby bilong hem for teachim iumi abaotem feeling bilong Jehovah for sorre and kaen?

      4 Bible hem iusim olketa feeling wea mami garem for baby bilong hem for teachim iumi mining bilong wei wea Jehovah hem sorre and kaen. Long Isaiah 49:15, hem sei: “Waswe, wanfala woman savve forgetim baby bilong hem wea hem susum or no sorre [ra·chamʹ] long son wea hem nao bornem? Nomata sapos olketa woman savve forget, mi bae no forgetim iu. Example hia wea muvim iumi hem mekhae long hao deep nao wei wea Jehovah sorre and kaen long pipol bilong hem. Long wanem wei?

      5 Hem hard for tingim hao wanfala mami bae forget for lukaftarem and kea for baby bilong hem. Tru tumas, wanfala baby hem no savve duim eniting for hemseleva; baby needim kea and love bilong mami bilong hem, day and naet. Nomata olsem, iumi sorre tumas for herem hao samfala mami no lukaftarem baby, especially taem “evri samting hem hard tumas” and wei for “no garem love insaed long famili” hem kamap big. (2 Timothy 3:1, 3) Bat, Jehovah hem sei, “mi bae no forgetim iu.” Feeling wea Jehovah garem for olketa servant bilong hem no savve finis. Hem moa strong winim strongfala feeling for kaen wea iumi savve tingim—wea hem nao wei wea wanfala mami kea for baby. Dastawe wanfala savveman sei olsem abaotem Isaiah 49:15: “Diswan hem moa strong, maet hem nao strongfala toktok winim evri nara toktok abaotem love bilong God insaed long Old Testament.”

      6. Planti pipol ting hao abaotem fasin for sorre long narawan, bat Jehovah mekem iumi sure long wanem?

      6 Waswe, feeling for sorre long narawan hem wanfala saen wea showimaot man hem wik? Planti pipol ting olsem. Olsem example, savveman bilong Rome, Seneca, wea stap long semtaem wea Jesus stap long earth, and hem bigman long Rome, hem teachim hao “feeling for sorre hem showimaot mind hem no strong.” Seneca hem saportim Stoicism, wea teach hao kwaet fasin hem wei for aotem evri kaen feeling from mind bilong man. Seneca hem sei man wea wise savve helpem olketa wea kasem nogud samting, bat hem mas no letem hemseleva feel sorre, bikos kaen feeling olsem bae aotem peace wea hemseleva garem. Datfala wei for tingim seleva hem mekem man no sorre and kaen long narawan. Bat Jehovah hem barava no olsem! Long Word bilong hem, Jehovah talem iumi hao “Jehovah hem lovem [or barava sorre long] man and hem showimaot mercy long hem.” (James 5:11) Iumi bae lukim hao fasin for sorre and kaen hem no wanfala wik point bat hem wanfala strong, important fasin. Iumi lukim hao Jehovah, wea olsem wanfala loving dadi, hem showimaot diswan.

      Taem Jehovah Showim Fasin for Sorre Long Wanfala Nation

      7, 8. Long wanem wei nao olketa Israelite safa long Egypt bifor, and wanem nao Jehovah duim taem hem lukim olketa safa?

      7 Fasin bilong Jehovah for sorre and kaen hem showaot klia long wei wea hem deal witim nation bilong Israel. Long end bilong mek-16 century B.C.E., planti million Israelite stap olsem slave long Egypt, anda long barava raf rul. Olketa bilong Egypt “mekem laef bilong olketa Israelite hard tumas taem olketa forcem olketa for wakem clay mortar and brik.” (Exodus 1:11, 14) From olketa safa tumas, olketa Israelite ask strong long Jehovah for help. Wanem nao God duim wea showimaot hem sorre and kaen long iumi?

      8 Diswan kasem heart bilong Jehovah. Hem sei: “Mi lukim hard taem wea kasem pipol bilong mi wea stap long Egypt, and mi herem krae bilong olketa bikos olketa Egyptian forcem olketa for waka hard. Mi minim pain wea kasem olketa.” (Exodus 3:7) Hard tumas for Jehovah no feelim eni samting taem hem lukim pipol bilong hem safa or herem krae bilong olketa. Olsem iumi lukim long Chapter 24 bilong disfala buk, Jehovah hem wanfala God wea savve feelim hao narawan hem feel. And wei for feelim feeling bilong narawan​—wei for feelim pain bilong nara pipol—​hem join long barava klos wei witim fasin for sorre and tingim narawan. Jehovah no just feelim pain bilong pipol bilong hem; bat diswan muvim hem for duim samting for olketa. Isaiah 63:9 hem sei: “From hem lovem and sorre long olketa, hem baem olketa bak.” Witim strongfala hand, Jehovah sevem olketa Israelite from Egypt. (Deuteronomy 4:34) Bihaen datwan, hem givim olketa kaikai long mirakol wei and tekem olketa go insaed wanfala gudfala land bilong olketa seleva.

      9, 10. (a) Why nao planti taem Jehovah sevem olketa Israelite bihaen olketa setol long Promis Land? (b) Long taem bilong Jephthah, Jehovah sevem olketa Israelite from wanem hevi, and wanem nao muvim hem for duim datwan?

      9 Fasin for sorre long narawan wea Jehovah showimaot hem no finis long datfala taem. Taem olketa setol long Promis Land, planti taem Israel foldaon long wei for no faithful wea mekem olketa safa. Bat gogo olketa kasem bak gud tingting bilong olketa and singaot long Jehovah. Hem sevem olketa planti taem. Why nao olsem? “Bikos hem feel sorre for pipol bilong hem.”​—2 Chronicles 36:15; Judges 2:11-16.

      10 Tingim samting wea happen long taem bilong Jephthah. Bikos olketa Israelite servem olketa giaman god, Jehovah letem olketa Ammonite for putim bigfala hevi long olketa for 18 year. Gogo, olketa Israelite repent. Bible sei olsem: “Olketa lusim olketa god bilong olketa nara nation wea olketa worshipim, and olketa worshipim Jehovah, gogo heart bilong hem no laekem olketa Israelite for gohed safa olsem.”b (Judges 10:6-16) Taem pipol bilong hem showimaot trufala wei for repent, hem hard for Jehovah lukim olketa safa. So datfala God wea sorre and kaen hem strongim Jephthah for sevem olketa Israelite from enemy bilong olketa.​—Judges 11:30-33.

      11. From wei wea Jehovah deal witim olketa Israelite, wanem nao iumi lanem abaotem feeling for sorre long narawan?

      11 Wei wea Jehovah deal witim nation bilong Israel hem teachim iumi wanem abaotem feeling bilong hem for sorre and kaen? Wanfala samting nao, hem no minim for luksavve and feel sorre nomoa long trabol wea kasem pipol. Tingim datfala example bilong wanfala mami, taem baby bilong hem krae, feeling bilong hem for sorre and kaen hem muvim hem for duim samting. Olsem tu, Jehovah herem krae bilong pipol bilong hem. Feeling bilong hem for sorre and kaen hem muvim hem for helpem olketa for no safa. And tu, wei wea Jehovah deal witim olketa Israelite hem teachim iumi dat fasin for sorre and kaen, hem no fasin wea showimaot man hem wik, bikos disfala fasin muvim hem for duim strong akson for pipol bilong hem. Bat waswe, Jehovah showimaot hem kea long olketa servant bilong hem olsem wanfala grup nomoa?

      Jehovah Sorre Long Olketa Man Wanwan

      12. Hao nao Law hem showimaot Jehovah sorre long olketa man wanwan?

      12 Law wea God givim long nation bilong Israel showimaot hem kea for man wanwan. Olsem example, tingim wei wea hem kea for poor pipol. Jehovah savve hao samting wea olketa no expectim maet mekem wanfala Israelite kasem poor living. Hao nao pipol mas deal witim olketa poor pipol hia? Jehovah givim strongfala komand long olketa Israelite: “Iufala mas garem heart for hem and no klosim hand bilong iufala from brata bilong iufala wea poor. Iufala mas willing for givim samting long hem, and iufala mas no komplen abaotem datwan bikos diswan nao bae mekem Jehovah, God bilong iufala, for blessim evri samting wea iufala duim and evri waka bilong iufala.” (Deuteronomy 15:7, 10) Jehovah givim komand long olketa Israelite tu for no harvestim evri saed long garden bilong olketa evribit or tekem eniting wea leftova. Samting hia mas stap for poor pipol. (Leviticus 23:22; Ruth 2:2-7) Taem datfala nation obeyim disfala law for helpem poor pipol wea stap midolwan long olketa, poor pipol long Israel no need for go beg for kaikai. Waswe, datwan hem showimaot wei bilong Jehovah for sorre and kaen?

      13, 14. (a) Hao nao toktok bilong David wea sei Jehovah barava tingim iumi wanwan hem comfortim iumi? (b) Hao nao wanfala tokpiksa showaot Jehovah hem klosap long olketa wea “heart bilong olketa brek” or “karem bigfala hevi”?

      13 Distaem tu, loving God bilong iumi hem barava tingim iumi man wanwan. Iumi sure dat hem savve long evri wei for safa wea iumi kasem. David wea raetem psalm hem sei: “Eye bilong Jehovah hem lukluk long olketa wea raeteous, and ear bilong hem lisin long krae bilong olketa for help. Jehovah hem stap klosap long olketa wea heart bilong olketa brek; and hem sevem olketa wea karem bigfala hevi.” (Psalm 34:15, 18) Wanfala man for raet abaotem Bible sei olsem abaotem olketa toktok hia: “Heart bilong olketa brek and spirit bilong olketa feel guilty, bikos long sin, and olketa no respectim seleva; olketa ting smol long olketa seleva, and ting no eniting gud stap long olketa.” Olketa olsem maet ting Jehovah hem farawe tumas and olketa smol tumas for hem kea for olketa. Bat datwan hem no tru. Toktok bilong David promisim iumi hao Jehovah no lusim olketa wea “ting smol long olketa seleva.” God bilong iumi wea kea savve dat long olketa taem olsem, iumi needim hem winim enitaem bifor, and hem stap klosap long iumi.

      14 Tingim wanfala experience. Wanfala mami long United States hem tekem kwiktaem son bilong hem wea tu years go long hospital bikos pikinini hia short wind. Bihaen olketa chekim boy hia, doctor talem mami dat boy bilong hem bae sleep long hospital long datfala naet. Wea nao mami hem sleep? Long wanfala chair saed long hospital bed, klosap long son bilong hem! Smol boy bilong hem sik, and hem mas stap klosap long hem. Iumi fit for expectim moa samting from loving Dadi bilong iumi long heven! Remember, hem wakem iumi long image bilong hem. (Genesis 1:26) Toktok wea muvim iumi long Psalm 34:18 sei taem ‘heart bilong iumi brek’ or ‘karem bigfala hevi,’ Jehovah, olsem wanfala loving dadi, “hem stap klosap”​—hem kaen and redy for help.

      15. Long wanem wei nao Jehovah helpem iumi wanwan?

      15 So, hao nao Jehovah helpem iumi man wanwan? Help olsem no evritaem minim wei for aotem samting wea kosim iumi for safa. Bat Jehovah hem provaedem planti samting for olketa wea krae long hem for help. Word bilong hem Bible givim kaonsel wea savve affectim datwan wea safa. Insaed kongregeson, Jehovah provaedem olketa overseer wea fit long spiritual saed, wea trae for showimaot datfala sem kea for helpem olketa brata and sista. (James 5:14, 15) Olsem “Datwan wea herem prea,” hem givim “holy spirit long olketa wea askem hem.” (Psalm 65:2; Luke 11:13) Datfala spirit savve givim iumi ‘strong wea winim wanem iumi garem’ mekem iumi fit for go ahed strong go kasem taem Kingdom bilong God aotem evri problem wea mekem man kasem hevi. (2 Corinthians 4:7) Waswe, iumi tinghae long evri samting hia wea hem provaedem? Iumi mas no forget hao evri samting hia showimaot Jehovah hem sorre and kaen long iumi.

      16. Wanem nao main example wea showimaot Jehovah hem sorre and kaen long iumi, and hao nao datwan affectim iumi man wanwan?

      16 Bat, barava nambawan example wea showimaot Jehovah hem sorre and kaen nao wei wea hem givim Datwan wea hem lovem tumas olsem ransom for iumi. Jehovah mekem loving sakrifaes, and datwan openem wei for iumi kasem salvation. Remember, datfala ransom hem for iumi olsem man wanwan. Dastawe, Zechariah, dadi bilong John Baptaesa talem profesi hao disfala present hem showimaot ‘God bilong iumi hem barava kaen tumas.’​—Luke 1:78.

      Taem Jehovah Hol Bak for Showimaot Fasin for Sorre

      17-19. (a) Hao nao Bible showimaot fasin bilong Jehovah for sorre and kaen hem garem spialaen? (b) Wanem nao mekem feeling bilong Jehovah for sorre long narawan hem kasem last namba?

      17 Waswe, fitim iumi for sei fasin bilong Jehovah for sorre and kaen long iumi hem no garem spialaen? Nomoa, Bible talem klia hao Jehovah hem no sorre long olketa man wanwan wea min for againstim olketa raeteous wei bilong hem. (Hebrews 10:28) For lukim why nao hem duim datwan, tingim example bilong datfala nation bilong Israel.

      18 Nomata Jehovah sevem olketa Israelite from olketa enemy planti taem, gogo, feeling bilong hem for sorre long narawan hem kasem last namba nao. Bighed pipol hia showimaot fasin for worshipim idol, and tekem kam olketa nogud idol insaed temple bilong Jehovah tu! (Ezekiel 5:11; 8:17, 18) Bible sei moa: “Olketa gohed tok spoelem olketa messenger bilong datfala tru God, and olketa no laek followim olketa toktok bilong hem and mekfani long olketa profet bilong hem, go kasem taem kros bilong Jehovah kam againstim pipol bilong hem, and kasem taem wea hem hard nao for helpem olketa.” (2 Chronicles 36:16) Olketa Israelite ovarem spialaen wea no eni stretfala reason stap for Jehovah showimaot hem sorre long olketa, and olketa mekem hem kros long raeteous wei. Wanem nao kamaot from datwan?

      19 Jehovah no sorre moa for pipol bilong hem. Hem sei: “Mi bae no tingim or sorre long olketa or showim mercy long olketa. No eniting bae stopem mi for distroem olketa.” (Jeremiah 13:14) So, Jerusalem and temple bilong hem distroe nao, and olketa Israelite go prisoner long Babylon. Hem barava sorre samting taem olketa man wea sin bighed tumas gogo datwan mekem fasin bilong God for kea hem kasem last namba!​—Lamentations 2:21.

      20, 21. (a) Wanem nao bae happen taem feeling bilong Jehovah for sorre and kaen hem kasem spialaen bilong hem? (b) Wanem present bilong Jehovah nao bae iumi storyim long next chapter?

      20 Waswe distaem? Jehovah hem no change. Bikos hem sorre and kaen long pipol, hem givim komand long olketa Witness bilong hem for preachim “gud nius abaotem Kingdom” long full earth. (Matthew 24:14) Taem olketa pipol wea garem stretfala heart willing for lisin, Jehovah helpem olketa for minim message bilong Kingdom. (Acts 16:14) Bat disfala waka bae no go ahed for olowe. Sapos Jehovah letem disfala wicked world, wea fulap witim sorre and safa, for go ahed olowe, hem no showimaot fasin for kaen. Taem fasin bilong God for kaen hem kasem spialaen bilong hem, Jehovah bae kam for distroem disfala system. Nomata olsem, hem duim diswan bikos hem garem fasin for sorre and kaen long pipol—sorre for “holy nem” bilong hem and for olketa faithful servant bilong hem. (Ezekiel 36:20-23) Jehovah bae aotem wicked fasin and bringim kam wanfala raeteous niu world. Jehovah hem sei olsem abaotem wicked pipol: “Eye bilong mi bae no sorre, and bae mi no showimaot mercy. Mi bae changem bak long olketa followim olketa nogud samting wea olketa bin duim.”​—Ezekiel 9:10.

      21 Go kasem datfala taem, Jehovah garem feeling for sorre long pipol, nomata for olketa wea maet finis evribit tu. Olketa man wea sin and really repent savve kasem gud samting from wanfala present wea showimaot Jehovah hem kaen—hem nao fasin for forgive. Long next chapter, bae iumi storyim samfala barava naes tokpiksa long Bible wea showimaot wei wea Jehovah forgive evribit.

      a Hem interesting tu hao, long Psalm 103:13, Hebrew word ra·chamʹ minim mercy, or feeling for sorre, wea wanfala dadi showim long olketa pikinini bilong hem.

      b Datfala toktok “heart bilong hem no laekem,” taem olketa transleitim hem minim tu “heart bilong hem kamap short; or patient fasin bilong hem finis nao.” The New English Bible sei: “Hem no laek for lukim moa nogud living bilong Israel.” Tanakh​—A New Translation of the Holy Scriptures transleitim diswan olsem: “Hem les tumas for lukim trabol wea kasem Israel.”

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • Jeremiah 31:20 Wanem klos feeling nao Jehovah garem for pipol bilong hem, and diswan mekem iu garem wanem kaen feeling for hem?

      • Joel 2:12-14, 17-19 Wanem nao pipol bilong Jehovah need for duim mekem hem sorre and kaen long olketa, and wanem nao iumi lanem from diswan?

      • Jonah 4:1-11 Hao nao Jehovah teachim Jonah wanfala leson abaotem wei wea hem important for garem wei for sorre and kaen long pipol?

      • Hebrews 10:26-31 Why nao iumi no want for iusim long rong wei mercy or fasin bilong Jehovah for sorre and kaen long pipol?

  • Wanfala God wea “Redy for Forgive”
    Kam Klos Long Jehovah
    • Wanfala man prea.

      CHAPTER 26

      Wanfala God wea “Redy for Forgive”

      1-3. (a) Wanem hevi lod nao David hem karem, and hao nao heart bilong hem wea feel nogud hem kasem comfort? (b) Taem iumi sin, wanem hevi nao maet iumi karem, bat Jehovah promisim iumi wanem?

      DAVID sei long wanfala psalm: “Olketa rong bilong mi hem staka tumas nao for mi; olsem wanfala hevi lod olketa hevi tumas for mi karem. Mi no feelim eni samting nao and hem olsem mi pisis evribit.” (Psalm 38:4, 8) David savve hao wanfala guilty conscience hem hevi tumas. Bat hem kasem comfort for heart bilong hem wea feel nogud. Hem minim hao nomata Jehovah heitim sin, Hem no heitim man wea duim sin sapos datfala man hem barava repent and rejectim wei wea hem sin. David garem full trust long wei wea Jehovah willing for showimaot mercy long olketa wea repent taem hem sei: “Iu, O Jehovah, nao . . . redy for forgive.”​—Psalm 86:5.

      2 Taem iumi sin, iumi tu maet karem hevi from conscience hem feel nogud tumas. Kaen feeling olsem savve helpem iumi. Datwan savve muvim iumi for duim samting for stretem olketa rong bilong iumi. Nomata olsem, danger hem stap nogud datfala guilty feeling hem winim iumi. Heart bilong iumi wea judgem iumi long nogud wei maet ting Jehovah bae no forgivim iumi, nomata iumi barava repent. Sapos guilty feeling bilong iumi mekem iumi feel ‘wikdaon from iumi sorre tumas,’ Satan maet trae for mekem iumi givap, for tingse iumi iusles long eye bilong Jehovah, and no fit for servem hem.​—2 Corinthians 2:5-11.

      3 Waswe, datwan nao tingting bilong Jehovah? Barava nomoa nao! Forgiveness hem wanfala part long bigfala love bilong Jehovah. Long Bible, hem promisim iumi dat sapos iumi showimaot trufala wei for repent wea kam from heart, hem willing for forgive. (Proverbs 28:13) From maet luk olsem forgiveness bilong Jehovah hem hard tumas for iumi kasem, bae iumi lukluk long why and hao hem forgive.

      Why Jehovah “Redy for Forgive”

      4. Jehovah rememberim wanem samting abaotem iumi, and hao nao diswan affectim wei wea hem deal witim iumi?

      4 Jehovah hem savve long olketa samting iumi no savve duim. Psalm 103:14 sei: “Hem savve gud hao hem wakem iumi, hem tingim hao iumi dust.” Hem no forgetim dat iumi kam from dust, and iumi garem wik point from iumi no perfect. Datfala toktok “hao hem wakem iumi” mekem iumi tingim wei wea Bible sei Jehovah hem olsem man for waka witim clay and iumi olsem olketa clay pot wea hem wakem. (Jeremiah 18:2-6) Datfala Nambawan Man for Waka Witim Clay hem changem wei for deal witim iumi fitim wei wea iumi wiki from sin and wei wea iumi followim or no followim instruction from hem.

      5. Hao nao buk bilong Romans story abaotem strongfala paoa bilong sin?

      5 Jehovah minim wei wea sin garem bigfala paoa. Word bilong hem story abaotem sin olsem wanfala strongfala paoa wea barava kasholem man. Hao strong nao paoa bilong sin? Long buk bilong Romans, aposol Paul explainim olsem: Iumi “evriwan sin [or anda long sin],” olsem olketa soldia wea anda long komanda (Romans 3:9); sin hem “rul olsem” king ovarem olketa man (Romans 5:21); hem “stap” insaed long iumi (Romans 7:17, 20); olketa “law” bilong hem go ahed for waka insaed long iumi, wea minim olketa trae for kontrolem gogo bilong iumi. (Romans 7: 23, 25) Sin garem barava strong paoa ovarem body bilong iumi wea no perfect!​—Romans 7: 21, 24.

      6, 7. (a) Hao nao Jehovah ting long olketa wea ask for kasem mercy bilong hem witim heart wea repent? (b) Why nao iumi shud no just expectim mercy bilong God?

      6 So, Jehovah savve iumi no fit for obey long perfect wei, nomata iumi laek tumas for obeyim hem olsem. Long loving wei hem promisim iumi dat taem iumi askem hem for showimaot mercy witim heart wea repent, bae hem forgivim iumi. Psalm 51:17 sei: “Olketa sakrifaes wea mekem God hapi hem kam from man wea sorre tumas and wea heart bilong hem brek and pisis, O God, iu bae no rejectim.” Jehovah bae nating rejectim wanfala heart wea “brek and pisis” bikos long wei wea guilty feeling mekem iumi hevi.

      7 Waswe, diswan minim iumi shud just expectim mercy bilong God and iusim wei wea iumi sin olsem wanfala excuse for duim rong samting? Nomoa nao! Jehovah no letem feeling nomoa for leadim hem. Mercy bilong hem garem spialaen. Hem bae no forgivim olketa wea go ahed strong for min for duim sin, and no showimaot wei for repent. (Hebrews 10:26) Long narasaed, taem hem lukim heart wea repent, hem redy for forgive. Distaem bae iumi lukluk long kliafala toktok wea Bible iusim for story abaotem disfala nambawan part bilong love bilong Jehovah.

      Waswe, Jehovah Savve Forgive Evribit?

      8. Hem olsem Jehovah duim wanem samting taem hem forgivim olketa sin bilong iumi, and diswan mekem iumi sure long wanem samting?

      8 Taem hem repent David sei: “Gogo mi talemaot sin bilong mi long iu, and mi no haedem rong bilong mi. . . . And iu nao forgivim olketa rong bilong sin bilong mi.” (Psalm 32:5) Datfala word “forgivim” hem kam from wanfala Hebrew word wea really minim “liftimap” or “karem.” Long hia hem minim for tekem awe “wei for guilty, sin, rong.” So hem olsem Jehovah liftimap olketa sin bilong David and karem olketa go. For sure diswan daonem olketa guilty feeling wea David hem karem. (Psalm 32:3) Iumi tu savve garem full trust long God for karem go olketa sin bilong olketa wea askem forgiveness bilong hem long faondeson bilong faith wea olketa garem long ransom sakrifaes bilong Jesus.​—Matthew 20:28.

      9. Hao farawe nao Jehovah putim olketa sin bilong iumi?

      9 David iusim nara klia toktok for story abaotem forgiveness bilong Jehovah: “Olsem wei wea sunrise hem farawe from sunset, olsem tu Hem putim olketa sin bilong iumi farawe from iumi.” (Psalm 103:12) Sun hem rise long east and hem set long west. East hem hao farawe from west? Evritaem east hem opposite long west; tufala point hia no savve meet. Wanfala savveman sei disfala toktok minim “farawe evribit.” Toktok bilong David showim long iumi dat taem Jehovah forgive, hem putim olketa sin bilong iumi farawe evribit from iumi.

      Snow kavarem maunten.

      “Olketa sin bilong iufala . . . olketa bae kamap white olsem snow”

      10. Taem Jehovah forgivim olketa sin bilong iumi, why nao iumi shud no ting iumi kasem mark bilong olketa sin olsem for full laef bilong iumi?

      10 Waswe, enitaem iu trae for aotem wanfala mark from kaleko wea laet kala? Maet nomata iu traem best bilong iu, datfala mark hem stap. Lukim hao Jehovah storyim wei bilong hem for forgive: “Nomata olketa sin bilong iufala hem olsem braet red kala, olketa bae kamap white olsem snow. Nomata olketa barava red olsem dark red kaleko, olketa bae kamap white olsem wool.” (Isaiah 1:18) Disfala braet “red” kala wea Isaiah storyim, hem wanfala kala wea no savve aot. Datfala dark red kala olketa savve iusim for dyem kaleko. (Nahum 2:3) No eniting wea iumiseleva duim savve aotem mark bilong sin. Bat Jehovah savve mekem olketa sin wea olsem braet red kala and dark red kala kamap white olsem snow or wool wea olketa no dyem. Taem Jehovah forgivim olketa sin bilong iumi, iumi mas no tingse iumi kasem mark bilong olketa sin hia for full laef bilong iumi.

      11. Long wanem wei nao Jehovah torowem olketa sin bilong iumi bihaen long hem?

      11 Long wanfala singsing for sei thankiu wea Hezekiah raetem bihaen Jehovah sevem hem from wanfala nogud sik, hem sei long Jehovah: “Iu torowem evri sin bilong mi long [bihaen] baksaed bilong iu.” (Isaiah 38:17) Long hia hem storyim Jehovah olsem hem tekem olketa sin bilong man wea repent and hem torowem olketa bihaen long Hem and from datwan Hem no savve lukim or tingim olketa moa. Wanfala buk sei maet diswan hem minim: “Iu mekem [olketa sin bilong mi] olsem olketa nating happen.” Waswe, datwan hem comfortim iumi?

      12. Hao nao toktok wea profet Micah talem showimaot taem Jehovah forgive, Hem aotem olketa sin bilong iumi for olowe?

      12 Long wanfala promis for fren moa witim pipol bilong hem wea repent, profet Micah talemaot hao hem biliv Jehovah bae forgivim olketa wea repent: “Waswe, eni God hem olsem iu, wea . . . no tingim rong bilong smol sekson wea hem onam? . . . Iu bae torowem evri sin bilong mifala go daon long deep sea.” (Micah 7:18, 19) Tingim wanem datwan minim for olketa long taem bilong Bible. Waswe, eni chance stap for kasem bak samting wea olketa torowem “insaed deep sea”? So, toktok bilong Micah showimaot taem Jehovah forgive, hem aotem olketa sin bilong iumi for olowe.

      13. Wanem nao mining bilong toktok bilong Jesus for “forgivim olketa kaon bilong mifala”?

      13 Jesus iusim tokpiksa abaotem samting wea happen midolwan long man wea givim kaon and man wea garem kaon for showimaot forgiveness bilong Jehovah. Jesus encouragem iumi for prea olsem: “Forgivim olketa kaon bilong mifala.” (Matthew 6:12) So, Jesus sei olketa sin olketa olsem kaon. (Luke 11:4) Taem iumi sin, iumi garem “kaon” long Jehovah. Wanfala buk sei mining bilong Greek word wea olketa transleitim “forgive” hem nao: “For let go, givim go, wanfala kaon long wei for no demandim datwan.” Hem olsem, taem Jehovah forgive, hem rabemaot datfala kaon wea hem fit for raetem long account bilong iumi. So olketa sinner wea repent fit for kasem comfort. Jehovah bae nating demandim iumi for peim wanfala kaon wea hem rabemaot finis!​—Psalm 32:1, 2.

      14. Datfala toktok “rabemaot sin bilong iufala” hem mekem man piksarem wanem samting?

      14 Acts 3:19 storyim forgiveness bilong Jehovah long narafala wei: “So, iufala mas repent, and tan raon mekem hem [rabemaot] sin bilong iufala.” Datwan hem kam from wanfala Greek word wea savve minim “wipem aot, . . . or distroem.” Samfala savveman sei samting wea man piksarem long mind taem hem herem diswan nao hem wei for rabemaot handraeting. Hao nao diswan savve happen? Long bifor, olketa savve mixim carbon, gum and wata for kamap ink. Bihaen man iusim kaen ink olsem, hem savve tekem wanfala wet kaleko and rabemaot datfala raeting. Datwan hem nambawan piksa bilong mercy wea Jehovah showimaot. Taem hem forgivim olketa sin bilong iumi, hem olsem hem tekem wanfala kaleko and rabemaot olketa sin bilong iumi.

      15. Jehovah wantem iumi for savve long wanem samting abaotem hem?

      15 Taem iumi tingim olketa tokpiksa hia, waswe, hem klia hao Jehovah wantem iumi for savve hem really redy for forgivim olketa sin bilong iumi sapos hem luksavve iumi really repent? Iumi no need for fraet nogud hem bae iusim olketa sin hia for judgem iumi long future. Nara samting wea Bible showimaot saed long bigfala mercy bilong Jehovah hem disfala point: Taem hem forgive, hem forget.

      Jehovah laekem iumi for savve hem “redy for forgive”

      “Mi Bae No Tingim Moa Sin Bilong Olketa”

      16, 17. Taem Bible sei Jehovah forgetim olketa sin bilong iumi, wanem nao hem minim, and why nao iu ansa olsem?

      16 Jehovah talem disfala promis for olketa wea insaed long niu covenant: “Mi bae forgivim rong samting wea olketa duim, and mi bae no tingim moa sin bilong olketa.” (Jeremiah 31:34) Waswe, diswan minim taem Jehovah forgive hem kanduit for rememberim moa olketa sin? Nomoa. Bible storyim olketa sin bilong planti pipol wea Jehovah forgivim, olsem David. (2 Samuel 11:1-17; 12:13) Jehovah hem savve yet long olketa rong wea olketa duim. Record bilong olketa sin bilong olketa, and tu wei wea olketa repent and kasem forgiveness stap yet for helpem iumi. (Romans 15:4) So, wanem nao Bible minim taem hem sei Jehovah no “tingim” olketa sin bilong pipol wea hem forgivim?

      17 Hebrew word wea olketa transleitim “Mi bae tingim moa” hem minim moa samting winim wei for tingim nomoa samting wea happen bifor. Datfala Theological Wordbook of the Old Testament hem sei hem minim tu “wei for tek akson wea fitim.” So long disfala wei, for “tingim moa” sin hem minim for tek akson againstim olketa wea duim rong samting. (Hosea 9:9) Bat taem God sei “mi bae no tingim moa sin bilong olketa,” hem comfortim iumi dat taem hem forgivim olketa sinner wea repent, hem bae no iusim olketa sin hia for duim samting againstim olketa. (Ezekiel 18:21, 22) So, Jehovah forgetim olketa sin bilong iumi long wei wea hem bae no tingim moa olketa for accusim or panisim iumi evritaem for datwan. Waswe, iumi kasem comfort for savve dat God bilong iumi forgive and forget?

      Waswe Long Samting wea Kamaot From Sin?

      18. Why nao forgiveness hem no minim dat man wea repent bae no kasem eni nogud samting from datfala rong wea hem duim?

      18 Waswe, wei wea Jehovah redy for forgive hem minim dat wanfala sinner wea repent hem no kasem eni nogud samting from rong samting wea hem duim? Nomoa. Iumi no savve duim samting wea rong and no kasem nogud samting. Paul hem raet olsem: “Eni samting [man] hem plantim, datwan nao bae hem harvestim.” (Galatians 6:7) Maet iumi mas feisim samfala samting wea kamaot from wanem iumi duim. Diswan no minim dat bihaen Jehovah forgivim iumi hem mekem trabol for kasem iumi. Taem trabol kamap, wanfala Christian shud no ting, ‘Maet Jehovah hem panisim mi for olketa sin wea mi duim bifor.’ (James 1:13) Long narasaed, Jehovah no blokem iumi from evriting wea kamaot from rong samting wea iumi duim. Divorce, babule nating, sik wea kamaot from dirty fasin, wei for lusim trust or respect​—evri samting hia maet sorre samting wea iumi kanduit missim wea kamaot from sin. Tingim hao bihaen hem forgivim David for olketa sin bilong hem saed long Bath-sheba and Uriah, Jehovah no protectim David from olketa nogud samting wea kamaot bihaen from datwan.​—2 Samuel 12:9-12.

      19-21. (a) Hao nao Law wea stap long Leviticus 6:1-7 hem helpem man wea duim rong samting and datwan wea hem spoelem? (b) Sapos rong samting iumi duim hem spoelem nara pipol, Jehovah hem hapi taem iumi duim wanem samting?

      19 Maet samfala samting moa kamaot from olketa rong wea iumi duim, especially sapos akson bilong iumi mekem nara pipol feel nogud. Olsem example, tingim samting wea stap long Leviticus chapter 6. Long hia Law Bilong Moses hem deal witim wanfala man wea duim bigfala rong for tekem samting from narawan thru long wei for steal, laea, or raverave fasin. Then man hia wea sin denyim dat hem guilty, and no fraet for talem laea promis tu for sei hem tok tru. So diswan kamap olsem toktok bilong wanfala man againstim toktok bilong nara man. Bat bihaen, conscience bilong datwan wea duim rong samting hem feel nogud so hem konfesim sin bilong hem. For kasem forgiveness bilong God, hem mas duim thrifala samting moa: givim bak samting wea hem tekem, peim wanfala fine long datwan wea hem spoelem wea mas 20 percent bilong olketa samting wea hem stealim, and offerim wanfala man sheep olsem guilt offering. Then law hem sei: “Priest bae offerim [sakrifaes] front long Jehovah and man hia bae kasem forgiveness.”​—Leviticus 6:1-7.

      20 Disfala law hem arrangement bilong God for showimaot mercy. Hem helpem datwan wea safa for kasem bak samting wea lus and bae hem feel gud tumas taem man wea duim rong talemaot sin bilong hem. Long semtaem, law hem helpem datwan wea gogo conscience bilong hem muvim hem for talemaot wei wea hem guilty and stretem rong bilong hem. Tru nao, sapos hem no want for duim datwan, God bae no forgivim hem.

      21 Nomata iumi no stap anda long Law Bilong Moses, datfala Law showim iumi samting abaotem tingting bilong Jehovah saed long forgiveness. (Colossians 2:13, 14) Sapos rong samting wea iumi duim hem mekem nara pipol feel nogud, God hem hapi taem iumi duim samting for stretem datfala rong. (Matthew 5:23, 24) Insaed diswan maet hem wei for agree iumi duim rong, for sei iumi guilty, and sei sorre tu long man wea iumi spoelem. Then iumi savve askem Jehovah long faondeson bilong sakrifaes bilong Jesus for forgivim iumi and feel sure dat God hem duim datwan.​—Hebrews 10:21, 22.

      22. Wanem nao maet join witim forgiveness bilong Jehovah?

      22 Olsem eni loving dadi, Jehovah maet showimaot forgiveness wea join witim discipline tu. (Proverbs 3:11, 12) Christian wea repent maet need for lusim privilege bilong hem for serve olsem wanfala elder, ministerial servant, or man for talemaot gud nius full-taem. Maet hem feel sorre tumas bikos hem bae mas lusim olketa privilege wea spesol long hem. Nomata olsem, kaen discipline olsem no minim Jehovah hem holem bak forgiveness. Iumi mas remember dat discipline from Jehovah hem pruvim love bilong hem for iumi. Wei for acceptim and followim datwan bae barava helpem iumi.​—Hebrews 12:5-11.

      23. Why nao iumi shud nating sei mercy bilong Jehovah no fitim iumi, and why nao iumi shud followim wei bilong hem for forgive?

      23 Hem helpem iumi for strong moa taem iumi savve hao God bilong iumi hem “redy for forgive”! Nomata iumi mekem olketa mistek, iumi mas nating ting Jehovah kanduit showimaot mercy long iumi. Sapos iumi really repent, duim samting for stretem datfala rong, and prea strong for forgiveness long faondeson bilong blood wea Jesus kapsaetem, iumi savve sure evribit Jehovah bae forgivim iumi. (1 John 1:9) Iumi shud followim wei bilong hem for forgive taem iumi deal witim each other. Tru nao, from Jehovah, wea nating sin, savve forgivim iumi long loving wei, waswe, fitim iumi wea sin for duim best bilong iumi for forgivim narawan?

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • 2 Chronicles 33:1-13 Why nao Jehovah forgivim Manasseh, and wanem nao diswan teachim iumi abaotem mercy bilong Hem?

      • Matthew 6:12, 14, 15 Why nao iumi shud forgivim nara pipol taem stretfala reason stap for duim datwan?

      • Luke 15:11-32 Wanem nao disfala parabol teachim iumi abaotem wei wea Jehovah willing for forgive, and datwan mekem iu feel hao?

      • 2 Corinthians 7:8-11 Wanem nao iumi mas duim for kasem forgiveness bilong God?

  • “Wei Bilong Hem Barava Gud Tumas!”
    Kam Klos Long Jehovah
    • Olketa bunch grape wea raep hange long vine.

      CHAPTER 27

      “Wei Bilong Hem Barava Gud Tumas!”

      1, 2. Hu nao kasem gud samting from gudfala fasin bilong Jehovah, and hao nao Bible story abaotem diswan?

      LONG evening wea sun isisi gogo daon, tu-thri gudfala fren sidaon for kaikai tugeta, olketa laflaf and toktok taem olketa lukluk go long ples wea luk naes. Farawe from datfala ples, wanfala farmer luk go aot long garden and smile witim hapi bikos olketa blak cloud hipap and first rain foldaon long garden wea hem plantim wea needim wata. Long nara ples, wanfala hasband and waef hapi tumas for lukim pikinini bilong tufala hem just start for wakabaot.

      2 Nomata olketa savve or nomoa, evriwan hia kasem gud samting from sem samting​—wei wea Jehovah God hem gud. Planti pipol wea lotu talem disfala toktok “God hem gud.” Bible hem talem toktok wea moa strong. Hem sei: “Wei bilong hem barava gud tumas!” (Zechariah 9:17) Bat luk olsem planti pipol distaem no really savve long mining bilong olketa toktok hia. Wanem nao insaed gudfala fasin bilong Jehovah God, and hao nao disfala fasin bilong God affectim each wan long iumi?

      Wanfala Nambawan Part Long Love Bilong God

      3, 4. Wanem nao gudfala fasin, and why nao gudfala fasin bilong Jehovah hem wanfala wei wea showimaot love bilong hem?

      3 Long planti languis distaem, olketa iusim disfala toktok “gud” for staka samting. Bat, Bible hem showimaot datfala toktok gud hem no fitim staka samting. Main mining hem nao fasin wea stret evribit. So iumi savve sei Jehovah hem fulap witim gudfala fasin. Evri fasin bilong hem​—insaed diswan paoa, justice, and wisdom—olketa gud evribit. Bat, maet best wei for ting long gudfala fasin hem hao hem wanfala wei wea Jehovah showimaot love bilong hem. Why nao olsem?

      4 Gudfala fasin hem samting wea man duim. Aposol Paul showimaot hao saed long olketa man disfala fasin hem winim raeteous fasin. (Romans 5:7) Man wea raeteous bae faithful for followim law, bat man wea gud hem duim moa samting. Hem luk aotem gud samting for duim firstaem for helpem nara pipol. Bae iumi lukim hao Jehovah hem gud long datkaen wei. Tru tumas, diskaen gudfala fasin hem kamaot from barava bigfala love bilong Jehovah.

      5-7. Why nao Jesus no wantem olketa for kolem hem “Gudfala Teacher,” and wanem important samting nao hem strongim?

      5 Jehovah hem no olsem eni narawan saed long gudfala fasin. No longtaem bifor Jesus dae, wanfala man wea askem wanfala kwestin kolem hem “Gudfala Teacher.” Jesus ansa: “Hao nao iu kolem mi gudfala? God nomoa hem gud, no eniwan moa.” (Mark 10:17, 18) Maet datfala ansa mekem iu konfius. Why nao Jesus stretem datfala man? Waswe, hem tru Jesus hem wanfala “Gudfala Teacher”?

      6 Luk olsem datfala man iusim toktok “Gudfala Teacher” olsem wanfala title for apim Jesus. Jesus long hambol wei givim glory go long Dadi bilong hem long heven, wea hem nomoa barava gud evribit. (Proverbs 11:2) Bat tu, Jesus hem strongim wanfala barava important samting wea tru. Jehovah nomoa hem standard for gudfala fasin. Hem nomoa garem right olsem sovereign for disaedem wanem hem gud and wanem hem nogud. Taem Adam and Eve bighed for kaikaim tree bilong savve long gud samting and nogud samting, tufala trae for tekem datfala right. Long difren wei from tufala, Jesus hambol for leavim Dadi bilong hem nao for markem olketa standard.

      7 And tu, Jesus savve Jehovah nao start bilong evriting wea barava gud. Hem Datwan wea Givim “evri gud and perfect present.” (James 1:17) Bae iumi lukluk long hao gudfala fasin bilong Jehovah hem showaot long kaenfala fasin bilong hem.

      Pruv Bilong Gudfala Fasin Bilong Jehovah

      8. Hao nao Jehovah showimaot gudfala fasin long evriwan?

      8 Evriwan wea laef kasem gud samting from gudfala fasin bilong Jehovah. Psalm 145:9 sei: “Jehovah hem showimaot gudfala fasin long evriwan.” Wanem nao samfala example bilong gudfala fasin wea hem showimaot long evriwan? Bible hem sei: “Hem duim olketa gud samting for showimaot gudfala wei bilong hem long iufala. Hem givim rain for iufala and mekem garden bilong iufala barava grow gud. Hem givim staka kaikai and mekem iufala hapi.” (Acts 14:17) Waswe, iu feel hapi taem iu enjoyim naesfala kaikai? Sapos gudfala fasin no muvim Jehovah for designim earth for garem wata cycle wea mekem wata fresh evritaem and tu “olketa taem bilong harvest” for garem planti frut, bae iumi no savve kaikai. Jehovah showimaot disfala gudfala fasin no long olketa wea lovem hem nomoa bat long evriwan. Jesus sei: “Hem mekem sun hem shaen long pipol wea gud and pipol wea nogud and hem mekem hem rain long pipol wea raeteous and pipol wea no raeteous.”​—Matthew 5:45.

      9. Hao nao apple hem showimaot gudfala fasin bilong Jehovah?

      9 Planti pipol ting nating long kaenfala fasin wea olketa man kasem from sun, rain, and taem bilong harvest. Olsem example, tingim datfala frut, apple. Disfala frut stap long planti kantri long earth. Hem luk naes, teist gud, garem wata and gud for body. Waswe, iu savve hao long full world samting olsem 7,500 difren kaen apple stap, wea garem olketa kaen kala olsem red, gold, yellow and green and size bilong olketa start from smol wan olsem cherry go kasem big wan olsem kokonat? Sapos iu holem seed bilong apple long hand bilong iu, hem luk olsem samting nating nomoa. Bat wanfala barava naes tree hem grow from datfala seed. (Song of Solomon 2:3) Evri year, long hot season, apple tree garem naesfala flaoa; long cold season hem garem frut. Each year​—for samting olsem 75 years—​apple tree bae garem inaf frut for fulimap 20 box wea hevi bilong each wan hem 19 kilogram!

      Jehovah hem “givim rain for iufala and mekem garden bilong iufala barava grow gud”

      Olketa tree wea garem staka raep apple. Smol piksa insaed wea hem showim smol seed bilong apple between long thumb and finger bilong samwan.

      Wanfala tree grow from disfala smol seed wea pipol kaikaim and enjoyim frut for planti year

      10, 11. Hao nao gudfala fasin bilong Jehovah showaot thru long wei wea hem wakem iumi for savve long evriting wea raonem iumi?

      10 From gudfala fasin bilong Jehovah, hem givim iumi wanfala body wea hem wakem long wei wea “barava nambawan and spesol” witim evri samting iumi needim for herem, teistim, lukim and enjoyim olketa samting wea hem wakem. (Psalm 139:14) Tingim moa thrifala difren hapi samting wea iumi storyim long start bilong disfala chapter. Hao nao olketa samting hia wea eye lukim mekem feeling for hapi kamap? Feis bilong pikinini wea hapi. Rain wea foldaon long field. Olketa kala red, gold, and purple bilong sun wea gogo daon. Eye bilong man savve lukim staka handred thousand or maet winim million difren kala! And wei wea iumi savve herehere hem mekem iumi barava here savve long voice bilong samwan iumi lovem, saond bilong wind midolwan olketa tree, hapi laflaf bilong wanfala baby. Why nao iumi fit for enjoyim wei for lukluk and herehere olsem? Bible sei: “Ear wea herehere and eye wea lukluk​—Jehovah mekem tufala evriwan.” (Proverbs 20:12) Bat planti wei moa stap for kasem hapi from olketa waka bilong God.

      11 Wei for smelem samting hem nara pruv bilong gudfala wei bilong Jehovah. Nose bilong man fit for smel savve long staka difren smel​—olketa sei hem samting olsem staka thousand go kasem wan trillion smel. Tingim tu-thri nomoa: kaikai wea iu laekem tumas, olketa flaoa, and smoke bilong fire. Wei for feelim samting hem mekem iu fit for feelim wind long feis bilong iu, taem samwan wea iu lovem hem hagem iu, wanfala frut wea smooth fogud. Taem iu baetem datfala frut, hem nao taem iu teistim. Tongue bilong iu savve teistim planti difren kaen fleiva long datfala frut. Tru nao, iumi garem planti reason for sei abaotem Jehovah: “Gudfala fasin bilong iu hem staka tumas! Iu keepim for olketa wea fraet long iu!” (Psalm 31:19) Bat, hao nao Jehovah “keepim” gudfala fasin for olketa wea fraet long hem?

      Gudfala Fasin wea Helpem Man for Olowe

      12. Wanem nao olketa samting wea Jehovah provaedem wea important tumas, and why nao olsem?

      12 Jesus hem sei: “Olketa raetem finis, ‘Samting wea mekem man laef nao, hem no kaikai nomoa, bat hem evri toktok wea kamaot from mouth bilong Jehovah.’” (Matthew 4:4) Tru nao, olketa spiritual samting from Jehovah savve helpem iumi long wei wea moa big winim olketa physical samting, bikos olketa spiritual samting lead go long laef olowe. Long Chapter 8 bilong disfala buk, iumi lukim hao insaed olketa last day distaem Jehovah iusim paoa for mekem samting kamap gud moa for mekem wanfala spiritual paradaes. Wanfala main part bilong datfala paradaes hem wei wea staka spiritual kaikai stap.

      13, 14. (a) Wanem nao profet Ezekiel lukim long wanfala vision, and wanem nao hem minim for iumi distaem? (b) Jehovah givim olketa wanem spiritual present wea givim laef for olketa faithful servant bilong hem?

      13 Long wanfala nambawan Bible profesi abaotem wei for mekem samting kamap gud moa, profet Ezekiel hem lukim wanfala vision bilong temple wea kamap gud moa and kasem glory. Wanfala smol wata hem kamaot from datfala temple, and gogo hem waed and deep go kasem taem hem kamap wanfala bigfala river. Datfala river givim olketa blessing long evri ples wea hem kasem. Long saed river staka tree stap wea provaedem kaikai and man savve iusim for kasem healing. And datfala river mekem datfala Dead Sea wea no eniting savve laef insaed and wea fulap witim salt, for garem laef. (Ezekiel 47:1-12) Bat wanem nao mining bilong evriting hia?

      14 Datfala vision abaotem temple hem minim Jehovah bae mekem klin worship kam bak moa. Bae klin worship hem followim olketa raeteous standard bilong hem moa. Olsem datfala river long vision, olketa samting wea God provaedem for laef bae go kasem pipol bilong hem long wei wea kakamap moa big. Start from taem wea klin worship kam bak moa long 1919, Jehovah blessim pipol bilong hem witim olketa present wea savve givim laef. Long wanem wei? Olketa Bible, Bible pablikeson, olketa meeting and convention help for talemaot truth long planti million pipol. Thru long olketa samting olsem Jehovah teachim pipol abaotem datfala present wea important for man kasem laef—ransom sakrifaes bilong Christ, wea openem wei for stap klin front long Jehovah and for olketa wea really lovem and fraet long God for garem hope bilong laef olowe.a So, long olketa last day distaem, taem world hem hangre long spiritual saed, pipol bilong Jehovah kasem wanfala spiritual feast.​—Isaiah 65:13.

      15. Hao nao bae gudfala fasin bilong Jehovah kasem olketa man wea faithful insaed long Thousand Year Rul bilong Christ?

      15 Bat river wea Ezekiel lukim long vision hem no finis taem disfala old system hem finis. Nomoa nao, hem bae ran big insaed long Thousand Year Rul bilong Christ. Then, thru datfala Messiah Kingdom, Jehovah bae iusim evribit sakrifaes bilong Jesus, for hem isisi mekem olketa man wea faithful kamap perfect. Long dat taem bae iumi hapi tumas long gudfala fasin bilong Jehovah!

      Olketa Nara Part Long Gudfala Fasin Bilong Jehovah

      16. Hao nao Bible showimaot gudfala fasin bilong Jehovah hem garem planti difren fasin insaed, and wanem nao samfala long olketa fasin hia?

      16 Gudfala fasin bilong Jehovah hem minim moa samting winim wei for givim samting nomoa. God talem Moses: “Bae mi go pas front long iu, and iu savve lukim olketa gudfala wei bilong mi, and bae mi talemaot nem bilong mi, Jehovah, front long iu.” Bihaen, datfala story go ahed olsem: “Jehovah go pas front long Moses and sei: ‘Jehovah, Jehovah, hem God wea garem bigfala mercy, hem kaen long man, hem no savve kros kwiktaem, loyal love bilong hem big tumas, hem talem tru samting evritaem.’” (Exodus 33:19; 34:6, footnote) So insaed long gudfala fasin bilong Jehovah planti nambawan fasin stap. Bae iumi storyim tufala long olketa hia.

      17. Wanem nao kaenfala fasin, and hao nao Jehovah showimaot diswan long olketa man wea no perfect?

      17 “Kaen.” Disfala fasin hem join witim wei for sorre and tingim narawan and hem showim planti samting abaotem wei wea Jehovah deal witim olketa wea hem creatim. Winim wei for raf, no garem feeling, or olsem boss, wea hem nao fasin bilong olketa man wea garem paoa, Jehovah hem isisi and kaen. Olsem example, Jehovah sei long Abram: “Plis, from ples wea iu standap, iu luk go long north and south, east and west.” (Genesis 13:14) Planti transleison aotem datfala word “plis.” Bat olketa savveman bilong Bible sei toktok long Hebrew languis garem wanfala word wea changem datfala toktok wea olsem wanfala komand for kamap wanfala toktok wea askem man samting long kaenfala wei. Samfala nara example bilong diswan tu stap. (Genesis 31:12; Ezekiel 8:5) Tingim, Sovereign bilong universe hem sei “plis” long olketa man nating! Long world wea fasin for raf, fasin for winim nara man, and nogud toktok hem normal samting nomoa, hem barava encouragem iumi for tingim wei wea God bilong iumi Jehovah hem kaen tumas.

      18. Long wanem wei nao Jehovah “talem tru samting evritaem,” and why nao toktok hia encouragem iumi?

      18 “Talem tru samting evritaem.” Fasin for no honest hem normal samting long world distaem. Bat Bible talem iumi: “God hem no wanfala man mekem hem laea.” (Numbers 23:19) Tru nao, Titus 1:2 sei dat “God . . . no savve laea.” Gudfala fasin bilong Jehovah stopem hem for duim datwan. Dastawe iumi fit for trustim evribit olketa promis bilong Jehovah; toktok bilong hem fulfill evritaem. Bible kolem Jehovah, “God bilong truth.” (Psalm 31:5) Hem no savve talem laea samting bat hem talemaot staka tru samting. Hem no haedem, holem bak, or keepim secret; bat, hem givim long olketa faithful servant savve wea kam from wisdom bilong hem wea no savve finis.b Hem teachim olketa tu hao for live followim olketa tru samting wea hem talemaot mekem olketa savve “faithful for followim olketa tru teaching.” (3 John 3) So, hao nao gudfala fasin bilong Jehovah shud affectim iumi wanwan?

      Shaen Bikos Long Gudfala Fasin Bilong Jehovah

      19, 20. (a) Hao nao Satan hem trae for spoelem trust bilong Eve saed long gudfala fasin bilong Jehovah, and wanem nao kamaot from datwan? (b) Gudfala fasin bilong Jehovah shud affectim iumi long wanem wei, and why nao olsem?

      19 Satan startim wei for testim Eve long garden bilong Eden witim wei for spoelem trust bilong Eve long gudfala fasin bilong Jehovah. Jehovah talem long Adam: “Iu savve kaikaim frut bilong evri tree long garden.” Long planti thousand tree wea stap long datfala garden, wanfala nomoa Jehovah tambuim. Nomata olsem, lukim wanem toktok Satan iusim long first kwestin wea hem askem long Eve: “Hao, hem tru dat God sei iutufala mas no kaikaim frut bilong evri tree long garden?” (Genesis 2:9, 16; 3:1) Satan twistim toktok bilong Jehovah for mekem Eve tingse Jehovah holem bak gudfala samting. Sorre tumas, Eve bilivim datfala trik. Olsem planti man and woman wea laef bihaen long hem, Eve hem start for daotem gudfala fasin bilong God wea provaedem evriting wea Eve garem.

      20 Iumi savve long barava bigfala sorre and trabol wea kaen daot olsem bae kosim. So hem gud for followim from heart bilong iumi toktok long Jeremiah 31:12: “Olketa bae shaen bikos long olketa gudfala samting wea olketa kasem from Jehovah.” Gudfala fasin bilong Jehovah shud mekem iumi shaen braet witim hapi. Iumi mas no enitaem daotem wanem nao muvim God for duim samting, from hem fulap witim gudfala fasin. Iumi mas trust long hem evribit, bikos hem laekem gudfala samting nomoa for olketa wea lovem hem.

      21, 22. (a) Wanem nao samfala samting iu laek for duim wea givim ansa for gudfala fasin bilong Jehovah? (b) Wanem fasin nao bae iumi storyim long next chapter, and hao nao diswan difren from gudfala fasin?

      21 Nara samting moa, taem iumi garem chance for story long nara pipol abaotem gudfala fasin bilong God, iumi hapi tumas. Psalm 145:7 sei olsem abaotem pipol bilong Jehovah: “Olketa bae hapi narawe abaotem staka gudfala fasin bilong iu.” Long each day wea iumi laef, gudfala fasin bilong Jehovah hem helpem iumi. Hem gud for mekem wei for sei thankiu each day long Jehovah for gudfala fasin bilong hem kamap samting wea man duim olowe. And talem hem klia wanem nao iumi thankiu long hem. Wei for ting abaotem datfala gud fasin, sei thankiu long Jehovah for datwan evriday, and talem nara pipol abaotem bae helpem iumi for kamap olsem gudfala God bilong iumi. And taem iumi luk aotem olketa wei for duim gudfala samting olsem Jehovah, bae iumi kam moa klos long hem. Olo aposol John hem raet olsem: “Gud fren bilong mi, no followim example bilong olketa wea duim nogud samting, bat followim example bilong olketa wea duim gudfala samting. Man wea duim gudfala samting hem bilong God.”​—3 John 11.

      22 Gudfala fasin bilong Jehovah hem join witim olketa nara fasin. Olsem example, “loyal love” bilong God hem big tumas. (Exodus 34:6) Disfala fasin hem no olsem gudfala fasin, from Jehovah no showimaot diswan long evriwan. Jehovah showimaot diswan especially long olketa faithful servant bilong hem. Long next chapter, bae iumi lanem hao hem duim olsem.

      a No eni nara example bilong gudfala fasin bilong Jehovah hem winim datfala ransom. Nomata planti million angel stap wea hem savve sendem, Jehovah chusim only-born Son bilong hem wea hem lovem tumas for dae for iumi.

      b Hem barava fitim for Bible joinim truth witim laet. Man wea singim psalm sei: “Sendem aot laet and truth bilong iu.” (Psalm 43:3) Jehovah showimaot bigfala spiritual laet long olketa wea willing for lane, or kasem savve from hem.​—2 Corinthians 4:6; 1 John 1:5.

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • 1 Kings 8:54-61, 66 Hao nao Solomon showimaot thankiu for gudfala fasin bilong Jehovah and hao nao diswan affectim olketa Israelite?

      • Psalm 119:66, 68 Hao nao prea bilong iumi savve showimaot iumi want for followim gudfala fasin bilong Jehovah?

      • Luke 6:32-38 Wanem nao savve help for muvim iumi for followim kaenfala fasin bilong Jehovah?

      • Romans 12:2, 9, 17-21 Hao nao iumi savve showimaot gudfala fasin long evriday living?

  • Iu Nomoa Iu Loyal
    Kam Klos Long Jehovah
    • Moon long skae long naet.

      CHAPTER 28

      Iu Nomoa Iu Loyal

      1, 2. Why nao iumi fit for sei King David savve abaotem fasin for no loyal?

      KING DAVID hem savve abaotem fasin for no loyal. Wantaem, insaed rul bilong hem wea fulap witim trabol, samfala from nation bilong hemseleva plan againstim hem. And tu, samfala wea iumi maet ting shud klos fren bilong David againstim hem. Tingim Michal, first waef bilong David. Long firstaem, hem “laekem tumas David,” and saportim waka bilong hem for king. Bat, bihaen, hem “start for ting daonem David long heart bilong hem,” and ting long David olsem “wanfala karangge man.”​—1 Samuel 18:20; 2 Samuel 6:16, 20.

      2 Narawan nao Ahithophel, man wea David trustim for givim advaes. Pipol tingim kaonsel bilong hem olsem toktok wea kam from Jehovah. (2 Samuel 16:23) Bat, gogo, disfala man wea David trustim kamap enemy and joinim wanfala sekson wea againstim hem. And hu nao startim datfala plan for againstim David? Absalom, son bilong David seleva! Hem man for mekem nogud plan and hem “switim evri man long Israel for laekem hem,” taem hem markem hemseleva for king againstim David. Wei wea Absalom go againstim David kamap big tumas gogo King David mas ranawe for laef.​—2 Samuel 15:1-6, 12-17.

      3. David hem trust long wanem samting?

      3 Waswe, eniwan stap wea go ahed for loyal long David? Long taem wea hem kasem trabol, David savve samwan hem stap. Hu? Jehovah seleva. David sei abaotem Jehovah: “Man wea loyal long iu, iu bae duim samting for showim iu loyal long hem.” (2 Samuel 22:26) Wanem nao loyal fasin, and hao nao Jehovah showimaot barava nambawan example bilong disfala fasin?

      Wanem Nao Loyal Fasin?

      4, 5. (a) Wanem nao wei for “loyal”? (b) Hao nao loyal fasin hem difren from faithful fasin?

      4 “Loyal fasin” wea Hebrew Scripture storyim hem kaenfala fasin wea showaot long loving wei, go kasem taem hem fulfillim purpose bilong hem for datfala samting. Moa samting hem insaed long diswan winim faithful fasin. Diswan mas tru bikos man maet faithful long samting from hem tingim diswan olsem responsibility bilong hem nomoa. Long narasaed, loyal fasin kamaot from love.a And tu, datfala word “faithful” hem fitim olketa samting wea no garem laef. Olsem example, man wea raetem psalm kolem moon “wanfala faithful witness long skae.” (Psalm 89:37) Bat iumi kanduit sei moon hem loyal. Why? Bikos loyal fasin hem wei for showimaot love​—wea olketa samting wea no garem laef kanduit for showimaot.

      Moon hem faithful witness, bat olketa wea garem savve nomoa fit for showimaot loyal fasin bilong Jehovah

      5 Long Bible, loyal fasin hem minim for showim feeling. Fasin hia savve showaot nomoa sapos man wea showimaot loyal fasin hem fren witim datwan wea hem showimaot loyal fasin long hem. Kaen loyal fasin olsem hem no olabaot. Hem no olsem olketa wave bilong sea wea wind blowim go and kam. Bat long wei wea difren, loyal fasin, or loyal love, hem stedy and strong for winim nomata barava hard samting.

      6. (a) Hao nao olketa man showimaot loyal fasin, and wanem nao Bible talem? (b) Wanem nao best wei for lanem wanem insaed long loyal fasin, and why nao olsem?

      6 Hem tru, diskaen loyal fasin hem no staka distaem. Planti taem, olketa wea klos long each other savve “barava spoelem each other.” Iumi herem staka story abaotem hasband or waef wea lusim partner bilong olketa. (Proverbs 18:24; Malachi 2:14-16) From fasin for brekem trust hem big tumas distaem, iumi maet tingim sem samting olsem profet Micah wea sei: “Loyal wan hem finis from earth.” (Micah 7:2) Nomata olketa man fail for showimaot loyal fasin, datfala nambawan fasin hem wanfala main fasin bilong Jehovah. Tru nao, best wei for lanem wanem nao insaed loyal fasin hem for lukluk long hao Jehovah showimaot disfala nambawan saed long love bilong hem.

      No Eniwan Savve Loyal Olsem Jehovah

      7, 8. Why nao Jehovah nomoa hem loyal?

      7 Bible sei abaotem Jehovah: “Iu nomoa iu [loyal].” (Revelation 15:4) Hao nao olsem? Waswe, hem no tru olketa man and angel tu showimaot loyal fasin long bigfala wei samfala taem? (Job 1:1; Revelation 4:8) And waswe Jesus Christ, hem no main “loyal wan” bilong God? (Psalm 16:10) So, hao nao iumi savve sei Jehovah nomoa hem loyal?

      8 First samting, tingim hao loyal fasin hem wanfala part bilong love. From “God hem love”—​bikos disfala fasin hem part long hem—hu nao fit for showimaot loyal fasin long wei wea moa big winim Jehovah? (1 John 4:8) Hem tru, olketa angel and olketa man savve showimaot olketa fasin bilong God, bat Jehovah nomoa hem loyal evribit. From hem “Man From Taem Bifor Kam,” hem showimaot loyal fasin for longtaem winim eniwan long heven or earth. (Daniel 7:9) Dastawe, Jehovah hem loyal olowe. Hem showimaot disfala fasin long wei wea no eni narawan savve duim. Tingim samfala example.

      9. Hao nao Jehovah “loyal long evri samting wea hem duim”?

      9 Jehovah hem “loyal long evri samting wea hem duim.” (Psalm 145:17) Long wanem wei? Psalm 136 givim ansa. Hem storyim samfala taem wea Jehovah sevem pipol, insaed diswan hem spesol wei wea hem sevem olketa Israelite long Red Sea. Wanfala toktok insaed each verse bilong disfala psalm hem garem spesol mining: “Loyal love bilong hem, hem for olowe.” Disfala psalm hem stap long box, Olketa Kwestin for Ting Raonem, long page 289. Taem iu readim olketa verse hia, iu bae laekem tumas planti wei wea Jehovah showimaot loyal love for pipol bilong hem. Tru nao, Jehovah showimaot loyal fasin long olketa faithful servant bilong hem taem hem herem singaot bilong olketa for help and wei wea hem duim samting long taem wea hem markem. (Psalm 34:6) Loyal love bilong Jehovah for olketa servant bilong hem no savve wikdaon sapos iumi go ahed for stap loyal long hem.

      10. Hao nao Jehovah showimaot loyal fasin saed long olketa standard bilong hem?

      10 Nara samting tu, Jehovah showimaot loyal fasin long olketa servant bilong hem long wei wea hem evritaem followim olketa standard bilong hem. Long wei wea difren from pipol wea letem enikaen feeling changem mind olowe, Jehovah no savve changem mind and tingting bilong hem long wanem hem stret and wanem hem rong. Long planti thousand year, hem no changem tingting saed long samting olsem spiritism, wei for worshipim idol, and killim man dae. Hem sei olsem thru long profet Isaiah: “Nomata go kasem taem iufala olo, bae mi no change.” (Isaiah 46:4) So, iumi savve sure iumi bae kasem gud samting taem iumi followim olketa klia direction saed long fasin insaed Word bilong God.​—Isaiah 48:17-19.

      11. Storyim samfala example wea showimaot Jehovah hem faithful for fulfillim promis bilong hem.

      11 Jehovah showim loyal fasin tu taem hem fulfillim olketa promis long faithful wei. Taem hem talem profesi, datwan kamap tru. Dastawe Jehovah sei: “Toktok bilong mi wea go aot from mouth bilong mi . . . bae no kam bak nating long mi, bat bae hem barava duim samting wea mi hapi long hem, and bae hem barava happen olsem mi sendem hem for duim.” (Isaiah 55:11) From hem faithful for duim wanem hem talem, Jehovah showimaot loyal fasin long pipol bilong hem. Hem no mekem olketa for luk forward long samting wea hem bae nating ting for duim. Nem bilong Jehovah saed long diswan hem barava klin dastawe servant bilong hem Joshua fit for sei: “Evri promis wea Jehovah talem long pipol bilong Israel hem kamap tru. No eni promis wea hem talem hem fail.” (Joshua 21:45) So, iumi sure bae Jehovah no mekem iumi feel nogud from hem fail for fulfillim olketa promis bilong hem.​—Isaiah 49:23; Romans 5:5.

      12, 13. Wanem nao olketa wei wea loyal love bilong Jehovah “hem for olowe”?

      12 Olsem iumi lukim finis, Bible talem hao loyal love bilong Jehovah “hem for olowe.” (Psalm 136:1) Hao nao olsem? Wanfala wei hem taem Jehovah forgivim sin, datwan hem for olowe. Olsem iumi storyim finis long Chapter 26, Jehovah no lukluk moa long olketa mistek bilong man wea kasem forgiveness finis. From “evriwan sin and no savve showimaot olketa nambawan wei bilong God,” each wan long iumi shud thankiu bikos loyal love bilong Jehovah hem for olowe.​—Romans 3:23.

      13 Bat loyal love bilong Jehovah hem for olowe long narafala wei tu. Word bilong hem sei raeteous wan “bae kamap olsem wanfala tree wea olketa plantim klosap long olketa stream bilong wata, wea garem frut long taem bilong hem and wea leaf bilong hem no savve dae. And evri samting wea hem duim bae win.” (Psalm 1:3) Tingim wanfala tree wea grow gud tumas wea leaf bilong hem no savve dae! Olsem tu sapos iumi hapi for really followim Word bilong God, bae iumi laef for longtaem, garem peace, and garem frut. Olketa blessing wea Jehovah loyal for givim long olketa faithful servant bilong hem, hem for olowe. Tru nao, insaed long raeteous niu world wea Jehovah bae mekem kamap, olketa man wea obey bae kasem loyal love for olowe.​—Revelation 21:3, 4.

      Jehovah “Bae No Lusim Olketa Loyal Wan Bilong Hem”

      14. Hao nao Jehovah showimaot hem tinghae long loyal fasin bilong olketa servant bilong hem?

      14 Jehovah hem planti taem showimaot loyal fasin bilong hem. From Jehovah hem semsem evritaem, loyal fasin wea hem showim long olketa faithful servant bilong hem nating savve change. Man wea raetem psalm sei olsem: “Long bifor, mi young, and distaem mi olo nao, bat mi nating lukim eniwan wea raeteous hem no garem eni samting, or pikinini bilong hem luk aotem bred. From Jehovah hem lovem justice, and hem bae no lusim olketa loyal wan bilong hem.” (Psalm 37:25, 28) Hem tru, from hem nao Creator, Jehovah fit for kasem worship bilong iumi. (Revelation 4:11) Nomata olsem, from hem loyal, Jehovah tinghae tumas long olketa faithful samting wea iumi duim.​—Malachi 3:16, 17.

      15. Explainim hao wei wea Jehovah deal witim Israel hem mekhae long loyal fasin bilong Hem.

      15 From loyal love bilong hem, Jehovah evritaem helpem pipol bilong hem taem olketa insaed trabol. Man wea raetem psalm sei: “Hem protectim laef bilong olketa loyal wan bilong hem; hem sevem olketa from hand bilong olketa wea wicked.” (Psalm 97:10) Tingim wei wea hem deal witim nation bilong Israel. Bihaen datfala mirakol wei for sev thru long Red Sea, olketa Israelite sing olsem long Jehovah: “Loyal love bilong iu mekem iu for leadim pipol wea iu sevem olketa.” (Exodus 15:13) Jehovah barava showimaot loyal love taem hem sevem olketa long Red Sea. Dastawe Moses talem olketa Israelite: “Jehovah lovem iufala and chusim iufala no bikos iufala nao barava staka winim eni nara nation, from iufala nao barava smol long evri nara nation. Bat hem bikos long love bilong Jehovah for iufala and bikos hem keepim promis wea hem talem long olketa grandadi bilong iufala. Hem nao why Jehovah iusim strongfala hand bilong hem for tekem iufala aot, for mekem iufala free from ples wea iufala slave long hem, from paoa bilong Pharaoh, king bilong Egypt.”​—Deuteronomy 7:7, 8.

      16, 17. (a) Wanem bighed wei for no tinghae nao olketa Israelite showim, bat hao nao Jehovah showimaot feeling for kea long olketa? (b) Hao nao planti Israelite showimaot dat hem “hard nao for helpem olketa,” and wanem warning example nao diswan givim for iumi?

      16 Tru nao, olsem wanfala nation, olketa Israelite fail for showimaot wei for tinghae long loyal love bilong Jehovah bikos, nomata bihaen hem sevem olketa, “olketa go ahed for sin againstim [Jehovah] taem olketa bighed for againstim Most Hae.” (Psalm 78:17) Insaed planti handred year, olketa evritaem againstim hem, olketa lusim Jehovah and tan go long olketa giaman god and heathen kastom wea mekem olketa kamap dirty. Nomata olsem, Jehovah no brekem promis wea hem mekem witim olketa. Bat, thru long profet Jeremiah, Jehovah askem strong pipol bilong hem: “O bighed Israel, kam bak long mi,  . . . Mi bae no luk kam daon and kros long iu moa bikos mi loyal.” (Jeremiah 3:12) Bat, olsem Chapter 25 hem talem, diswan no muvim olketa Israelite for change. Tru nao, “olketa gohed tok spoelem olketa messenger bilong datfala tru God, and olketa no laek followim olketa toktok bilong hem and mekfani long olketa profet bilong hem.” Wanem nao kamaot from datwan? Gogo, “kros bilong Jehovah kam againstim pipol bilong hem, and kasem taem wea hem hard nao for helpem olketa.”​—2 Chronicles 36:15, 16.

      17 Wanem nao iumi lanem from diswan? Iumi lanem hao loyal fasin wea Jehovah showimaot hem no blind or isi for eniwan trikim hem. Hem tru, ‘loyal love bilong Jehovah hem big tumas,’ and hem hapi for showim mercy taem reason stap for duim olsem. Bat wanem nao happen taem man wea duim rong samting hem wicked evribit? Long taem olsem, Jehovah hol strong long olketa raeteous standard bilong hemseleva and givim aot judgment wea followim datwan. Olsem Moses hem herem, “[Jehovah] bae no letem wicked man for misstim panis.”​—Exodus 34:6, 7.

      18, 19. (a) Hao nao Jehovah showimaot loyal fasin taem hem panisim wicked pipol? (b) Long wanem wei nao Jehovah showimaot loyal fasin bilong hem long olketa servant bilong hem wea kasem persecution wea lead go long dae?

      18 Taem God panisim wicked pipol diswan showimaot loyal fasin bilong hem. Hao? Buk bilong Revelation hem showim wanfala reason long olketa komand wea Jehovah talem long sevenfala angel: “Iufala go and kapsaetem long earth sevenfala dish wea fulap long kros bilong God.” Taem mek-thri angel pourim dish bilong hem “long olketa river and olketa springwata,” olketa kamap blood. Then datfala angel sei long Jehovah: “God bilong mifala wea iu faithful [or datwan wea loyal], and wea iu stap distaem and bifor, iu raeteous bikos iu sei olketa mas kasem olketa judgment hia. Olketa kapsaetem blood bilong olketa holy wan and olketa profet, dastawe iu givim blood for olketa drinkim. Hem barava fitim for olketa kasem datwan.”​—Revelation 16:1-6.

      19 Lukim hao long midol bilong datfala message bilong judgment, datfala angel story abaotem Jehovah olsem “datwan wea loyal.” Why nao olsem? Bikos taem hem distroem wicked pipol, Jehovah showimaot loyal fasin long olketa servant bilong hem, wea planti long olketa kasem persecution wea lead go long dae. Long loyal wei, Jehovah keepim olketa hia olsem olketa laef insaed memory bilong hem. Hem barava laekem for lukim moa olketa faithful wan hia wea dae, and Bible sei purpose bilong hem nao for givim olketa reward bilong resurrection. (Job 14:14, 15) From samfala loyal servant bilong Jehovah no laef distaem, datwan no minim hem forgetim olketa. Nomoa nao, “long tingting bilong hem, evriwan hia laef nomoa.” (Luke 20:37, 38) Purpose bilong Jehovah for mekem olketa wea insaed memory bilong hem laef bak hem pruvim long strongfala wei loyal fasin bilong hem.

      Long loyal wei Jehovah bae rememberim and resurrectim olketa wea loyal go kasem taem olketa dae

      Olketa Nazi killim dae Bernard Luimes (left saed) and Wolfgang Kusserow (midol)

      Wanfala politik grup spiarim Moses Nyamussua (raet saed) go kasem taem hem dae

      Loyal Love Bilong Jehovah Openem Wei for Kasem Salvation

      20. Hu nao “clay pot wea kasem mercy,” and hao nao Jehovah showimaot loyal fasin long olketa?

      20 Insaed long history, Jehovah showimaot barava loyal fasin long pipol wea faithful. Hem tru tu hao for planti thousand year, Jehovah “patient witim pipol wea hem kros long olketa and wea fit for finis.” Why nao olsem? “Hem duim diswan for olketa [clay pot wea kasem mercy] and wea bae kasem datfala reward wea hem redyim for olketa, for luksavve long barava bigfala glory bilong hem.” (Romans 9:22, 23) Olketa “clay pot wea kasem mercy” hem nao olketa wea garem fasin wea fitim for kasem anointing from holy spirit for kamap ruler witim Christ insaed Kingdom bilong hem. (Matthew 19:28) Taem hem openem wei for salvation for olketa clay pot hia, Jehovah stap loyal long Abraham, wea long taem bifor hem mekem disfala promis bilong covenant: “Thru long pikinini bilong iu, evri nation long earth bae kasem blessing bikos iu obeyim mi.”​—Genesis 22:18.

      Olketa hapi brata and sista wea kam from difren baekgraon and garem difren age.

      Bikos long loyal fasin bilong Jehovah, evri faithful servant bilong hem garem strongfala hope for future

      21. (a) Hao nao Jehovah showimaot loyal fasin long “wanfala big crowd” wea garem hope for kamaot from “datfala big trabol”? (b) Wanem nao loyal fasin bilong Jehovah muvim iu for duim?

      21 Jehovah showimaot semkaen loyal fasin long “wanfala big crowd” wea garem hope for kamaot from “datfala big trabol” and laef olowe long wanfala paradaes earth. (Revelation 7:9, 10, 14) Nomata olketa servant bilong hem no perfect, Jehovah long loyal wei givim olketa chance for laef olowe insaed paradaes long earth. Hao nao hem duim diswan? Thru long datfala ransom—main wei wea showimaot loyal fasin bilong Jehovah. (John 3:16; Romans 5:8) Loyal fasin bilong Jehovah hem mekem olketa wea hangre for raeteous fasin insaed long heart bilong olketa for kam long hem. (Jeremiah 31:3) Waswe, deep loyal fasin wea Jehovah showim and bae showim moa long future hem mekem iu feel moa klos long hem? From iumi garem feeling for kam klos long God, iumi want for showimaot thankiu for love bilong hem thru long wei for disaed strong for servem hem long loyal wei.

      a Interesting samting, datfala word wea olketa transleitim “loyal” long 2 Samuel 22:26 olketa transleitim long difren ples olsem “loyal love.”

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • 1 Samuel 24:1-22 Long wei wea hem deal witim King Saul, hao nao David showimaot datkaen loyal fasin wea Jehovah tinghae long hem?

      • Esther 3:7-9; 4:6–5:1 Hao nao Esther showimaot loyal fasin bilong God for pipol bilong hem, nomata hem putim laef bilong hemseleva long danger?

      • Psalm 136:1-26 Wanem nao disfala psalm teachim iumi abaotem loyal love bilong Jehovah?

      • Obadiah 1-4, 10-16 Hao nao loyal fasin bilong Jehovah for pipol bilong hem, mekem hem for panisim pipol bilong Edom from olketa no loyal?

  • “For Savve Long Love Bilong Christ”
    Kam Klos Long Jehovah
    • Jesus hem showim fasin for sorre long samwan.

      CHAPTER 29

      “For Savve Long Love Bilong Christ”

      1-3. (a) Wanem nao muvim Jesus for want for olsem Dadi bilong hem? (b) Wanem nao olketa samting insaed long love bilong Jesus wea iumi bae storyim?

      WASWE, iu lukim finis wanfala smol boy taem hem trae for copyim dadi bilong hem? Son hia maet copyim wei wea dadi wakabaot, toktok, or duim samting. Gogo datfala boy maet followim olketa fasin and spiritual tingting bilong dadi tu. Tru nao, love and wei for tinghae wea wanfala son garem for loving dadi muvim hem for laek for kamap olsem dadi bilong hem.

      2 Waswe long wei wea Jesus and Dadi bilong hem long heven tufala fren? Wantaem Jesus hem sei: “Mi lovem Dadi.” (John 14:31) No eniwan savve lovem Jehovah winim disfala Son, wea stap witim Dadi longtaem bifor eni nara person hem laef. Datfala love muvim Son for want for kamap olsem Dadi bilong hem.​—John 14:9.

      3 Long olketa chapter bilong disfala buk, iumi storyim hao Jesus followim long perfect wei, paoa, justice and wisdom bilong Jehovah. Bat, hao nao Jesus showimaot love bilong Dadi bilong hem? Bae iumi lukluk long thrifala samting insaed long love bilong Jesus—willing wei for sakrifaesim seleva, loving kea bilong hem, and wei wea hem willing for forgive.

      No Eniwan Garem Love wea Winim Diswan

      4. Hao nao Jesus showimaot example bilong love for sakrifaesim seleva wea hae winim eniwan?

      4 Jesus showimaot nambawan example bilong love wea sakrifaesim seleva. For sakrifaesim seleva iumi mas willing for putim olketa need and problem bilong nara pipol firstaem long olketa bilong iumiseleva. Hao nao Jesus showimaot kaen love olsem? Hemseleva sei: “Man wea barava showimaot bigfala love nao hem man wea willing for dae for olketa fren bilong hem.” (John 15:13) Jesus willing for givim perfect laef bilong hem for iumi. Datwan nao wei for showimaot love wea winim eni nara samting wea eni man hem duim. Bat Jesus showimaot love wea sakrifaesim seleva long olketa nara wei tu.

      5. Why nao Son wea God seleva creatim showimaot loving sakrifaes taem hem willing for lusim heven?

      5 Bifor hem laef olsem wanfala man, only Son wea God seleva creatim hem garem wanfala spesol and hae position long heven. Hem kaban long klos wei witim Jehovah and planti angel. Nomata hem garem olketa gud samting olsem, disfala Son “hem lusim evri samting wea hem garem and hem kamap olsem wanfala slave. Hem kamap wanfala man.” (Philippians 2:7) Hem willing for kam and stap witim olketa man wea sin long world wea stap “long paoa bilong Satan.” (1 John 5:19) Datwan hem wanfala barava loving sakrifaes wea Son bilong God duim!

      6, 7. (a) Wanem nao olketa wei wea Jesus showimaot love wea sakrifaesim seleva long taem bilong ministry bilong hem long earth? (b) Wanem nambawan example bilong love wea no selfish nao stap long John 19:25-27?

      6 Long ministry bilong hem long earth, Jesus showimaot love wea sakrifaesim seleva long olketa difren wei. Hem barava no selfish. Hem busy tumas long ministry bilong hem dastawe hem no aftarem gudfala samting wea part long evriday living bilong pipol. Hem sei: “Olketa fox garem hol for stap insaed and olketa bird garem nest tu, bat Son bilong man no garem eni ples bilong hemseleva wea hem savve sleep long hem.” (Matthew 8:20) From hem wanfala gud carpenter, Jesus fit for iusim samfala taem for buildim wanfala naes haos for hemseleva or mekem olketa chair and tebol wea luk naes and sellim olketa for kasem extra selen. Bat hem no iusim savve bilong hem for kasem olketa material samting.

      7 Wanfala nambawan example bilong love bilong Jesus wea sakrifaesim seleva hem stap long John 19:25-27. Tingim planti samting wea stap long mind and heart bilong Jesus long aftanun wea hem dae. Taem hem safa long torture stake, hem wari abaotem olketa disaepol bilong hem, preaching waka, and tu faithful fasin bilong hem and hao datwan bae affectim nem bilong Dadi bilong hem. Tru nao, future bilong olketa man hem depend long hem! Just bifor hem dae, Jesus showimaot kea tu for mami bilong hem, Mary, wea luk olsem hem wanfala widow long datfala taem. Jesus askem aposol John for lukaftarem Mary olsem mami bilong hem, and bihaen datfala aposol tekem Mary go long haos bilong hem. So Jesus mekem arrangement for mami bilong hem kasem kea long physical and spiritual saed. Datwan hem showimaot love wea no selfish!

      “Hem Barava Sorre Tumas”

      8. Wanem nao mining bilong Greek word wea Bible iusim for story abaotem fasin for kea bilong Jesus?

      8 Olsem Dadi bilong hem, Jesus kea for pipol. Bible story abaotem Jesus olsem man wea muvim hemseleva for helpem pipol wea safa from deep feeling wea hem feelim for olketa. For storyim fasin for kea wea Jesus garem, Bible iusim wanfala Greek word wea olketa transleitim olsem “sorre muvim hem.” Wanfala savveman sei: “Word hia minim . . . wanfala feeling wea muvim man deep insaed long hem. Hem nao strongfala word winim eni nara word long Greek languis for story abaotem fasin for kea.” Tingim samfala taem wea deep feeling for kea hem muvim Jesus for duim samting.

      9, 10. (a) Wanem nao mekem Jesus and olketa aposol bilong hem for luk aotem wanfala kwaet ples? (b) Taem pipol kam disturbim hem taem hem want for stap seleva, wanem nao Jesus duim, and why nao olsem?

      9 Muvim hem for provaedem olketa spiritual need. Story long Mark 6:30-34 showimaot wanem nao main samting wea muvim Jesus for showimaot hem sorre. Piksarem diswan long mind bilong iu. Olketa aposol hapi tumas bikos olketa just finisim wanfala bigfala preaching gogo. Olketa kam bak long Jesus and reportim evri samting wea olketa lukim and herem. Bat wanfala big sekson hipap kam, and diswan no givim taem for Jesus and olketa aposol for kaikai tu. Jesus luksavve dat olketa aposol bilong hem taed. Hem sei long olketa: “Kam iumi go long wanfala kwaet ples and rest lelebet.” Olketa go insaed long wanfala boat, and sail go long north saed bilong Sea Bilong Galilee long wanfala kwaet ples. Bat olketa pipol hia lukim taem olketa go. Samfala moa herem diswan. Evriwan ran followim saedsea and kasem long narasaed firstaem long datfala boat!

      10 Waswe, Jesus hem feel nogud bikos olketa kam spoelem taem wea hem laek stap seleva? Nomoa nao! Taem hem lukim staka thousand pipol wea weitim hem, diswan muvim heart bilong hem. Mark raet olsem: “Taem Jesus go aot from boat, hem lukim staka pipol. Hem barava sorre tumas long olketa, bikos olketa olsem olketa sheepsheep wea no garem eni man for lukaftarem olketa. So hem teachim olketa plande samting.” Jesus tingim hao each wan long olketa pipol hia garem spiritual need. Olketa olsem sheep wea gogo olabaot, and no garem eni shepherd for leadim or protectim olketa. Jesus savve olketa bigman bilong religion no lukaftarem or garem eni feeling for pipol wea olsem man nating, nomata olketa bigman hia shud olsem shepherd wea kea. (John 7:47-49) Heart bilong hem feel sorre for pipol hia, so hem start for teachim olketa “abaotem Kingdom bilong God.” (Luke 9:11) Lukim tu hao Jesus feel sorre for pipol bifor hem luksavve sapos olketa bae acceptim or rejectim samting wea hem teachim. So, fasin for kea hem no kamaot from wei wea hem teachim olketa, bat hem samting wea muvim hem for duim datwan.

      Jesus showimaot fasin for sorre taem hem tasim wanfala leprosy man. Olketa pipol wea lukluk kam les long lukluk bilong datfala man wea garem leprosy.

      “Hem tasim hem”

      11, 12. (a) Long taem wea Bible storyim, hao nao pipol ting long leprosy man, bat wanem nao Jesus duim taem wanfala man wea “fulap long leprosy” hem kam long hem? (b) Hao nao wei wea Jesus tasim datfala leprosy man affectim hem, and hao nao experience bilong wanfala doctor showim diswan?

      11 Muvim hem for finisim wei for safa. Pipol wea garem olketa difren kaen sik feel savve dat Jesus garem fasin for kea, so olketa kam long hem. Diswan showaot taem wanfala man wea “leprosy kaikaim full body bilong hem” kam long Jesus taem olketa pipol followim hem. (Luke 5:12) Long taem wea Bible storyim, olketa savve keepim olketa man wea garem leprosy separate mekem olketa no savve pasim sik go long narawan. (Numbers 5:1-4) Bat gogo, olketa rabbi leader startim nogud wei for ting long pipol wea leprosy and mekem olketa hardfala rul bilong olketa seleva.a Nomata olsem, lukim hao Jesus ansarem datfala leprosy man: “Wanfala man wea garem leprosy kam long hem. Hem baodaon and sei: ‘Sapos iu willing, iu savve mekem mi gud bak moa.’ Taem hem herem datwan, hem barava sorre long man hia. Hem tasim hem and sei: ‘Mi barava laek for duim datwan. Iu gud bak nao.’ Semtaem nomoa, leprosy bilong hem finis, and hem gud nao.” (Mark 1:40-42) Jesus savve wei wea datfala leprosy man stap long there hem brekem law. Nomata olsem, Jesus no raosem hem bat feeling bilong hem barava muvim hem dastawe hem duim wanfala tambu samting. Jesus tasim hem!

      12 Tingim hao man hia feel taem samwan tasim hem! For showim diswan, tingim wanfala experience. Dr. Paul Brand, man wea specialist long leprosy, story abaotem wanfala leprosy man wea hem treatim long India. Taem doctor hia lukluk long hem, hem putim hand bilong hem long shoulder bilong datfala man and explainim, thru long wanfala transleita, datfala treatment wea hem bae kasem. Seknomoa datfala leprosy man hem start for krae. Doctor hem ask: “Waswe, mi talem eni rong samting?” Datfala transleita askem young man hia long languis bilong hem and then ansarem doctor olsem: “Nomoa doctor. Hem sei hem krae bikos iu putim hand bilong iu raonem shoulder bilong hem. Kam kasem taem hem kam long hia, no eniwan tasim hem for planti year.” Bat, for datfala leprosy man wea go long Jesus, wei wea Jesus tasim hem garem mining wea moa big. Bihaen Jesus tasim hem, datfala sik wea mekem pipol les long hem, hem finis nao!

      13, 14. (a) Wanem sekson nao Jesus meetim taem hem go for taon bilong Nain, and hao nao diswan hem wanfala sorre samting? (b) Fasin bilong Jesus for kea long pipol muvim hem for duim wanem samting for widow bilong Nain?

      13 Muvim hem for aotem sorre. Sorre wea nara pipol kasem hem barava muvim Jesus. Olsem example, tingim story long Luke 7:11-15. Midol long taem wea hem duim ministry bilong hem, Jesus kasem aotsaed long taon bilong Nain wea stap long Galilee. Taem Jesus klosap kasem datfala taon, hem meetim wanfala sekson wea go for berem samwan wea dae. Samting wea happen barava mekem man feel sorre. Wanfala young man wea hem only son bilong wanfala widow woman hem dae. Maet diswan hem mek-tu taem wea woman hia wakabaot witim sekson olsem—firstaem hem taem hasband bilong hem dae. Distaem son bilong hem nao dae, wea maet hem only wan wea helpem hem saed long living. Olketa wea gogo witim hem maet olketa wea singim sorre singsing and olketa wea pleim sorre music. (Jeremiah 9:17, 18; Matthew 9:23) Nomata olsem, Jesus hem lukluk strong long datfala mami wea sorre tumas, wea wakabaot klosap long bed wea olketa karem body bilong son bilong hem.

      14 Feeling for sorre for datfala mami wea lusim son bilong hem muvim Jesus. Witim voice wea comfortim hem, Jesus sei: “Iu no krae.” Hem go and tasim datfala bed. Olketa wea karem bed hia​—and maet full sekson wea gogo tu—olketa evriwan stop. Witim strongfala voice, Jesus sei long datfala dead body: “Young boy, iu getap nao!” Wanem nao happen? “Datfala boy hem getap and hem story” olsem hem just wekap from deep sleep! Then samting wea barava muvim man hem happen: “And Jesus givim hem long mami bilong hem.”

      15. (a) Olketa story long Bible abaotem wei wea feeling for sorre hem muvim Jesus showimaot wanem saed long wei wea fasin for kea hem join witim akson? (b) Hao nao iumi savve followim disfala example bilong Jesus?

      15 Wanem nao iumi lanem from olketa story hia? Long each taem, lukim hao fasin for kea hem join witim akson. Jesus kanduit lukim nogud living bilong nara pipol and no sorre for olketa, and hem kanduit garem feeling for kea and no duim eniting abaotem datwan. Hao nao iumi savve followim example bilong hem? Olsem olketa Christian, iumi garem responsibility for preachim gud nius and for mek disaepol. Main samting wea muvim iumi hem love for God. Bat, iumi mas remember tu hao disfala waka hem waka bilong wei for kea. Taem iumi garem feeling for pipol long sem wei olsem Jesus, heart bilong iumi bae muvim iumi for duim evriting iumi savve duim for sharem gud nius witim olketa. (Matthew 22:37-39) Waswe saed long wei for showimaot feeling for kea long olketa Christian brata wea safa or feel sorre? Iumi no savve duim mirakol for healim wei for safa long body or mekem man wea dae for laef bak. Bat, iumi savve mekem fasin for kea start for waka taem iumi firstaem talemaot feeling or duim samting wea helpem man wea garem need.​—Ephesians 4:32.

      “Dadi, Forgivim Olketa”

      16. Hao nao wei wea Jesus willing for forgive hem showaot taem hem hange long torture stake?

      16 Jesus showimaot long perfect wei narafala important saed long love bilong Dadi bilong hem—hem “redy for forgive.” (Psalm 86:5) Wei wea hem willing for forgive hem showaot klia nomata taem hem hange long torture stake. Taem hem dae long wei wea shame, wea olketa nilam hand and leg bilong hem, wanem nao Jesus story abaot? Waswe, hem askem Jehovah for panisim olketa wea bae killim hem dae? Nomoa, samfala last toktok bilong hem nao: “Dadi, forgivim olketa bikos olketa no savve long wanem olketa duim.”​—Luke 23:34.b

      17-19. Wanem nao olketa wei wea Jesus showimaot hem forgivim aposol Peter wea denyim hem thrifala taem?

      17 Maet wanfala example bilong wei wea Jesus forgive wea muvim iumi hem stap long wei wea hem deal witim aposol Peter. Iumi no garem daot hao Peter hem barava lovem Jesus. Long Nisan 14, datfala last naet long laef bilong Jesus, Peter talem hem: “Lord, mi willing for go witim iu long prison and for dae witim iu tu.” Nomata olsem, samfala hour bihaen, thrifala taem Peter denyim wei wea hem savve long Jesus! Bible talem iumi dat taem Peter denyim Jesus long mek-thri taem, Lord hem tan raon and luk stret go long Peter. From hem feel nogud tumas long bigfala sin wea hem duim, Peter “hem go aotsaed and krae fogud.” Taem Jesus hem dae long datfala sem day, maet datfala aposol hem tingting, ‘Waswe, Lord bilong mi hem forgivim mi?’​—Luke 22:33, 61, 62.

      18 Peter no need for weit longtaem for kasem ansa. Jesus hem resurrect long morning bilong Nisan 16, and long datfala sem day, hemseleva go for visitim Peter. (Luke 24:34; 1 Corinthians 15:4-8) Why nao Jesus hem duim spesol samting long datfala aposol wea strong tumas for denyim hem? Maet Jesus want for showimaot klia long Peter wea repent and sorre fogud, hao Lord bilong hem still lovem and tinghae long hem. Bat Jesus duim moa samting for showim datwan long Peter.

      19 Bihaen lelebet taem, Jesus kam long olketa disaepol bilong hem long Sea Bilong Galilee. Long dat taem, thrifala taem Jesus askem Peter (wea denyim Lord bilong hem thrifala taem) saed long love wea Peter garem for hem. Bihaen mek-thri taem, Peter sei: “Lord, iu nao savve long evri samting; iu savve mi lovem iu.” Tru nao, Jesus, wea savve readim heart bilong pipol, savve evribit long love and feeling wea Peter garem for hem. Nomata olsem, Jesus givim Peter chance for talemaot klia love bilong hem. And tu, Jesus givim assignment long Peter for “feedim” and “lukaftarem” olketa smol sheep bilong hem. (John 21:15-17) Bifor datwan, Peter kasem assignment for preach. (Luke 5:10) Bat distaem, Jesus showimaot wei wea hem barava trustim Peter taem hem givim hem responsibility wea moa big—for lukaftarem olketa wea bae kamap olketa follower bilong Christ. No longtaem bihaen, Jesus givim Peter wanfala important position long waka bilong olketa disaepol. (Acts 2:1-41) Masbi Peter feel gud tumas for savve Jesus forgivim hem and still trustim hem!

      Waswe, Iu “Savve Long Love Bilong Christ”?

      20, 21. Hao nao iumi fit for savve evribit long “love bilong Christ”?

      20 Tru tumas, Word bilong Jehovah storyim love bilong Christ long nambawan wei. So, hao nao love bilong Jesus shud affectim iumi? Bible encouragem iumi for “for savve long love bilong Christ, wea datwan hem winim savve.” (Ephesians 3:19) Olsem iumi lukim finis, evri story abaotem laef and ministry bilong Jesus insaed Gospel teachim iumi planti samting abaotem love bilong Christ. Bat, for savve evribit long “love bilong Christ” hem minim moa samting winim wei for lanem wanem Bible talem abaotem hem.

      21 Greek word wea olketa transleitim “for savve” hem minim for savve “thru long wanem nao kasem iumi.” Taem iumi showimaot love long wei wea Jesus duim—willing for givim iumiseleva evribit for nara pipol, showimaot fasin for kea saed long need bilong olketa, forgivim olketa from heart​—then iumi fit for really minim olketa feeling bilong hem. Long wei olsem, thru long living wea iumi followim bae iumi “savve long love bilong Christ wea datwan hem winim savve.” And iumi mas nating forgetim hao taem iumi kamap olsem Christ long wei wea moa big, bae iumi kam moa klos long datwan wea Jesus followim long perfect wei, hem nao loving God bilong iumi, Jehovah.

      a Rul bilong olketa rabbi sei evriwan shud stap samting olsem foa cubits (samting olsem 1.8 meter) from wanfala leprosy man. Bat sapos wanfala wind hem blow, leprosy man mas stap samting olsem 100 cubits (samting olsem 45 meter) from nara man. Datfala Midrash Rabbah sei wanfala rabbi hem haed from leprosy pipol and narawan hem torowem ston long olketa. Olketa wea garem leprosy savve long pain from pipol rejectim olketa and feeling wea kam from pipol lukdaonem and no laekem olketa.

      b First part bilong Luke 23:34 no stap insaed samfala manuscript bilong bifor. Bat, bikos olketa toktok hia stap insaed planti nara important manuscript, olketa stap insaed long New World Translation and planti nara transleison. Luk olsem Jesus story abaotem olketa soldia bilong Rome wea killim hem. Olketa no savve wanem olketa duim, from olketa no really savve hu nao Jesus. And, maet hem storyim tu olketa Jew wea sapotim wei for killim hem dae bat wea gogo olketa showimaot faith long hem. (Acts 2:36-38) Hem tru, olketa bigman bilong religion wea muvim olketa for killim hem garem bigfala blame, bikos olketa savve barava nogud samting wea olketa duim. For planti hia, olketa no fit for kasem forgiveness.​—John 11:45-53.

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • Matthew 9:35-38 Long wanem nambawan wei nao Jesus showimaot fasin for feel sorre, or fasin for kea, and hao nao diswan shud affectim iumi?

      • John 13:34, 35 Why nao hem important for iumi showimaot love bilong Christ?

      • Romans 15:1-6 Hao nao iumi savve followim tingting bilong Christ wea no selfish?

      • 2 Corinthians 5:14, 15 Wei for tinghae long ransom shud affectim tingting, goal, and living bilong iumi long wanem wei?

  • “Mekem Hem Wei Bilong Iufala For Showimaot Love”
    Kam Klos Long Jehovah
    • Olketa brata and sista hapi for story tugeta long taem bilong kongregeson meeting.

      CHAPTER 30

      “Mekem Hem Wei Bilong Iufala for Showimaot Love”

      1-3. Wanem nao iumi kasem taem iumi followim example bilong Jehovah for showimaot love?

      “MAN WEA givim samting hem barava hapi winim man wea kasem samting.” (Acts 20:35) Olketa toktok bilong Jesus hia strongim disfala important truth: Love wea no selfish bae kasem reward. Nomata iumi kasem bigfala hapi taem iumi kasem love, iumi kasem hapi wea moa big taem iumi givim, or showim, love.

      2 Dadi bilong iumi long heven savve long diswan winim eni narawan. Olsem iumi lukim long olketa chapter insaed disfala sekson, Jehovah hem showimaot example bilong love wea moa hae. No eniwan showimaot love long olketa wei wea moa big and for longtaem olsem hem. So waswe, iumi sapraes taem Bible kolem Jehovah “datfala hapi God”?​—1 Timothy 1:11.

      3 Loving God bilong iumi laekem iumi for trae for kamap olsem hem, especially saed long wei for showimaot love. Ephesians 5:1, 2 sei olsem long iumi: “From iufala olketa pikinini bilong God wea hem lovem, iufala mas followim wei bilong hem. Mekem hem wei bilong iufala for showimaot love.” Taem iumi followim example bilong Jehovah for showimaot love, iumi kasem hapi wea moa big wea kamaot from wei for give. Iumi kasem wei for satisfae tu from iumi savve iumi mekem Jehovah hapi, bikos Word bilong hem encouragem iumi “for lovem narawan.” (Romans 13:8) Bat planti nara reason stap why iumi shud “mekem hem wei bilong [iumi] for showimaot love.”

      Why Iumi Mas Garem Love

      Wanfala mature brata putim hand bilong hem lo shoulder bilong wanfala young brata and smile.

      Love muvim iumi for showimaot iumi trustim olketa brata

      4, 5. Why nao hem important for iumi showimaot love wea sakrifaesim seleva long olketa nara brata and sista?

      4 Why nao hem important for iumi showimaot love long olketa Christian brata and sista? For tok stret, love hem main part bilong tru Christian Wei. Sapos iumi no garem love, iumi kanduit fren long klos wei witim olketa nara Christian, and moa important, long eye bilong Jehovah bae iumi kamap iusles. Tingim hao Word bilong God talem klia olketa tru samting hia.

      5 Long lastfala naet bilong laef bilong hem olsem man, Jesus sei long olketa follower bilong hem: “Mi givim wanfala niu law long iufala. Iufala mas lovem [each other]. Mi lovem iufala, and iufala tu mas lovem iufala evriwan long sem wei. Sapos iufala lovem iufala evriwan, pipol bae savve iufala olketa disaepol bilong mi.” (John 13:34, 35) Tru nao, datfala toktok long sem wei wea “mi lovem iufala,” hem komand for iumi showimaot sem love wea Jesus showim. Long Chapter 29, iumi lanem hao Jesus showimaot nambawan example bilong love wea sakrifaesim seleva, long wei for putim need and interest bilong nara pipol firstaem winim wanem iumiseleva laekem. Iumi tu mas showimaot love wea no selfish long wei wea hem showaot klia gogo nomata olketa aotsaed long Christian kongregeson bat luksavve tu. Tru nao, love wea sakrifaesim seleva for olketa brata hem nao mark wea mekem pipol luksavve long iumi olsem olketa trufala follower bilong Christ.

      6, 7. (a) Hao nao iumi savve Word bilong Jehovah hem mekhae long wei wea hem important tumas for showimaot love? (b) Toktok bilong Paul wea stap long 1 Corinthians 13:4-8 storyim wanem abaotem love?

      6 Waswe sapos iumi no showimaot love? Aposol Paul sei: “Sapos . . . mi no garem love, mi olsem wanfala belo or [cymbal] wea mek noise nomoa.” (1 Corinthians 13:1) Wanfala cymbal taem man bangam hem savve mekem bigfala noise. Waswe, long wanfala belo wea mek noise? Olketa tokpiksa hia barava fitim! Man wea no garem love hem olsem wanfala instrument for pleim music wea mekem laodfala noise and man les for herem. Hao nao kaen man olsem savve enjoyim wei for fren klos witim nara pipol? Paul hem sei nomata hem garem faith wea “mekem [hem] fit for talem maunten for muv go long nara ples. Bat sapos [hem] no garem love, samting wea [hem] duim hem iusles nomoa.” (1 Corinthians 13:2) Tingim diswan, man wea no garem love hem “wanfala iusles man,” nomata hem duim planti nara samting! (The Amplified Bible) Tru tumas, Word bilong Jehovah mekhae long wei wea hem important tumas for showimaot love.

      7 Bat, hao nao iumi savve showimaot disfala fasin taem iumi deal witim nara pipol? For ansarem datwan, bae iumi lukluk long toktok bilong Paul wea stap long 1 Corinthians 13:4-8. Olketa verse hia no point go long love wea God garem for iumi or love bilong iumi for God. Bat, long hia Paul point go long hao iumi shud showimaot love long each other. Hem storyim olketa samting wea insaed long love and wanem hem no insaed long love.

      Wanem Insaed Long Love

      8. Hao nao wei for patient savve helpem iumi taem iumi deal witim nara pipol?

      8 “Love hem patient.” So love hem minim for patient witim each other. (Colossians 3:13) Waswe, iumi needim patient fasin olsem? From iumi evriwan wea servem Jehovah iumi no perfect, samfala taem olketa Christian brata bilong iumi maet mekem iumi feel kros and maet iumi tu duim sem samting long olketa. Bat patient fasin and fasin for bossim seleva savve helpem iumi for deal witim olketa smol wei for feel nogud wea kamap taem iumi deal witim nara pipol​—and diswan no spoelem peace bilong kongregeson.

      9. Wanem nao samfala difren kaen wei iumi savve showimaot kaenfala fasin long nara pipol?

      9 “Love hem . . . kaen.” Kaenfala fasin showaot long wei for helpem nara pipol and thru long toktok wea tingim feeling bilong nara pipol. Love muvim iumi for luk aotem olketa wei for showimaot kaenfala fasin, diswan hem moa tru for olketa wea barava needim. Olsem example, wanfala olo brata or sista maet feel lonely and needim samwan for visitim hem. Wanfala singol mami or sista wea part long famili wea divaed saed long religion maet needim samfala help. Samwan wea sik or feisim problem maet need for herem olketa kaenfala toktok from wanfala loyal fren. (Proverbs 12:25; 17:17) Taem iumi duim samting firstaem for showimaot kaenfala fasin long olketa wei olsem, iumi showimaot wei wea love bilong iumi hem tru.​—2 Corinthians 8:8.

      10. Hao nao love helpem iumi for saportim and talem truth, nomata taem hem no isi for duim datwan?

      10 “Love . . . hem hapi long samting wea tru.” Narafala transleison sei: “Love . . . hapi for saed witim tru samting.” Love muvim iumi for saportim tru samting and for “talem tru samting long each other.” (Zechariah 8:16) Olsem example, sapos wanfala wea iumi lovem hem duim bigfala sin, love for Jehovah—and for datwan wea duim rong samting—bae helpem iumi for followim olketa standard bilong God and no trae for haedem, givim excuse, or laea abaotem datfala rong. Hem tru, maet hem hard for acceptim samting wea happen. Bat from iumi wantem best samting for datwan wea iumi lovem, bae iumi laekem hem for kasem and acceptim loving discipline bilong God. (Proverbs 3:11, 12) From iumi olketa loving Christian, iumi laekem tu for “honest long evri samting wea [iumi] duim.”​—Hebrews 13:18.

      11. From love hem “kavarem evriting,” wanem nao iumi shud traem best for duim saed long olketa wik point bilong olketa nara brata and sista?

      11 “Nomata wanem . . . love hem hapi nomoa.” Datfala toktok hem really minim “hem kavarem evriting.” (Kingdom Interlinear) Wan Peter 4:8 hem sei: “Love hem evritaem willing for forgivim narawan [or kavarem planti sin].” Tru nao, wanfala Christian wea love bossim hem bae no laek for showimaot klia evri wik point bilong olketa Christian brata bilong hem. Planti taem, olketa mistek and rong bilong olketa brata smol nomoa and iumi savve kavarem witim love.​—Proverbs 10:12; 17:9.

      12. Hao nao aposol Paul showimaot hem bilivim gud samting abaotem Philemon, and wanem nao iumi lanem from example bilong Paul?

      12 “Love . . . hem gohed for biliv.” Moffat’s transleison sei love hem “evritaem want for bilivim gud samting.” Iumi no ova tumas for no trustim olketa brata and sista, daotem evri samting wea muvim olketa. Love helpem iumi for “bilivim gud samting” abaotem olketa brata bilong iumi and for trustim olketa.a Lukim wanfala example long leta wea Paul raetem for Philemon. Paul hem raet for encouragem Philemon for welkamim Onesimus, slave bilong hem wea ranawe, wea kamap wanfala Christian. Hem no trae for forcem Philemon, bat Paul askem hem for duim saed long love. Hem showimaot hem sure Philemon bae duim stret samting, taem hem sei: “Mi barava sure iu bae duim wanem mi askem, dastawe mi raet kam long iu from mi savve iu bae duim moa samting winim wanem mi askem long iu.” (Verse 21) Taem love muvim iumi for showimaot iumi trustim olketa brata, iumi muvim olketa for duim best bilong olketa.

      13. Hao nao iumi savve showimaot iumi hope for best samting for olketa brata bilong iumi?

      13 “Love . . . hem evritaem garem hope.” Long sem wei wea love mekem man garem trust, hem mekem man garem hope tu. From love nao muvim iumi, iumi hope for best samting for olketa brata bilong iumi. Olsem example, sapos wanfala brata “start for go rong bat hem no luksavve long datwan,” iumi hope hem bae followim olketa loving kaonsel wea hem kasem for helpem hem. (Galatians 6:1) Iumi hope tu olketa wea wik long faith bae kamap gud moa. Iumi patient witim olketa olsem, and duim samting for helpem olketa kamap strong long faith. (Romans 15:1; 1 Thessalonians 5:14) Nomata sapos wanfala wea iumi lovem hem go rong, iumi no givap hope hao wanday bae hem kasem bak stretfala tingting and kam bak long Jehovah, olsem prodigal son long tokpiksa bilong Jesus.​—Luke 15:17, 18.

      14. Wanem nao olketa samting wea savve testim fasin bilong iumi for go ahed strong insaed long kongregeson, and hao nao love bae helpem iumi long diswan?

      14 “Love . . . no eni samting savve mekem hem givap.” Fasin for no givap hem mekem iumi fit for stand strong nomata iumi feel wikdaon or feisim olketa hard samting. Olketa test wea man kasem saed long wei for go ahed strong no kam from olketa aotsaed long kongregeson nomoa. Samfala taem, iumi maet kasem test from olketa insaed kongregeson tu. From iumi evriwan no perfect, samfala taem olketa brata bilong iumi maet mekem iumi feel wikdaon. Toktok wea man talem wea showim hem no tingim feeling maet mekem iumi feel nogud. (Proverbs 12:18) Maet samting long kongregeson no go ahed long wei wea iumi ting olketa shud duim. Fasin bilong wanfala brata wea evriwan respectim maet mekem iumi feel nogud, and mekem iumi ting, ‘Hao nao wanfala Christian fit for duim samting olsem?’ Taem iumi feisim kaen samting olsem, waswe, bae iumi no go ahed for kaban witim kongregeson and no go ahed for servem Jehovah? Sapos iumi garem love, bae iumi no duim datwan! Yes, love stopem iumi for letem olketa wik point bilong brata bilong iumi for mekem iumi blind gogo iumi no savve lukim eni gud samting long hem or long full kongregeson. Love mekem iumi fit for stap faithful long God and saportim kongregeson nomata wanem narawan wea no perfect talem or duim.​—Psalm 119:165.

      Wanem Hem No Insaed Long Love

      15. Wanem nao jealous fasin wea nogud, and hao nao love helpem iumi for stap klia long disfala feeling wea savve spoelem man?

      15 “Love hem no savve jealous.” Nogud jealous fasin savve mekem iumi jealous long samting wea nara pipol garem​—wanem olketa ownim, olketa privilege, or savve bilong olketa. Jealous fasin olsem hem feeling wea selfish and savve spoelem man sapos hem no kontrolem, and tu hem savve spoelem peace bilong kongregeson. Wanem nao bae helpem iumi for againstim feeling for jealous? (James 4:5) Ansa hem, love. Disfala spesol fasin savve mekem iumi hapi long olketa wea garem gudfala samting long living wea iumi no garem. (Romans 12:15) Love helpem iumi for no feel olketa againstim iumi taem samwan kasem praise from bigfala savve wea hem garem or hem duim spesol samting.

      16. Sapos iumi really lovem olketa brata bilong iumi, why nao iumi bae stap klia long wei for tokplas abaotem wanem iumi duim long service bilong Jehovah?

      16 “Love no savve . . . tok praod, and hem no savve tinghae tumas long hemseleva.” Love hem mekem iumi for no mekhae long savve bilong iumi or samting wea iumi duim. Sapos iumi really lovem olketa brata, waswe, bae iumi evritaem tok praod long olketa gud samting iumi duim long ministry or olketa privilege insaed long kongregeson? Kaen wei for tokplas olsem savve mekem narawan wikdaon, from olketa feel olketa no kasem level bilong iumi. Love no mekem iumi tok praod abaotem olketa privilege wea God givim iumi long service bilong hem. (1 Corinthians 3:5-9) And tu, love “hem no savve tinghae tumas long hemseleva,” or olsem The New Testament in Modern English talem, hem no “tinghae long olketa idea wea mekhae long seleva.” Love stopem iumi for garem hae tingting abaotem iumiseleva.​—Romans 12:3.

      17. Love muvim iumi for showim wanem kaen wei long pipol, and diswan bae mekem iumi stap klia long wanem kaen fasin?

      17 “Love . . . hem evritaem showimaot respect.” Man wea duim samting wea no fitim hem duim samting mekem narawan feel nogud or shame. Kaen wei olsem minim hem no garem love, bikos hem barava no tingim feeling and gud samting for nara pipol. Long difren wei, man wea garem love showimaot kaenfala wei for tingim nara pipol. Love encouragem man for garem gud wei, fasin wea God appruvim, and respect for olketa Christian brata. So, love bae no letem iumi for duim “nogud samting wea mekem narawan shame”—tru nao, eni fasin wea bae mekem olketa Christian brata bilong iumi seke or feel nogud.​—Ephesians 5:3, 4.

      18. Why nao samwan wea garem love hem no demandim evriting for mas followim tingting bilong hem nomoa?

      18 “Love . . . no tingim hemseleva nomoa.” The Revised Standard Version hem transleitim diswan long wei olsem: “Love hem no strong for followim wei bilong hemseleva.” Samwan wea garem love no demandim evriting for mas followim samting wea hem laekem, for tingse tingting bilong hem nao evritaem stret. Hem no mekius long nara pipol, and iusim swit toktok for mekem olketa wea garem difren tingting for followim hem. Kaen bighed fasin olsem hem showimaot man hem praod, and Bible sei: “Praod fasin hem kam bifor man foldaon.” (Proverbs 16:18) Sapos iumi really lovem olketa brata bilong iumi, bae iumi respectim tingting bilong olketa, and long taem wea fitim, iumi willing for mekwe. Fasin for mekwe hem followim disfala toktok bilong Paul: “Man mas no tingim hemseleva nomoa, bat hem mas tingim nara pipol tu.”​—1 Corinthians 10:24.

      19. Hao nao love helpem iumi taem narawan mekem iumi feel nogud?

      19 “Love . . . no kwiktaem for kros. Hem no tingim olowe nogud samting wea narawan duim long hem.” Love hem no kwiktaem for feel kros from samting wea narawan talem or duim. Hem tru, hem normal for feel nogud taem samwan tok spoelem iumi. Bat nomata sapos iumi garem stretfala reason for kros, love no letem iumi for go ahed for feel kros. (Ephesians 4:26, 27) Iumi no keepim record bilong toktok or akson wea man duim for spoelem iumi, olsem for raetem insaed long wanfala buk mekem iumi no forgetim. Nomoa, bat love muvim iumi for followim loving God bilong iumi. Olsem iumi lukim long Chapter 26, Jehovah forgivim man taem stretfala reason stap for hem duim datwan. Taem hem forgive, hem forgetim tu, wea minim hem no keepim olketa sin hia for iusim for judgem iumi long future. Waswe, iumi tinghae tumas long wei wea Jehovah no keepim record bilong rong wea samwan duim?

      20. Hao nao iumi shud feel sapos wanfala brata or sista hem foldaon long trap for duim rong samting and kasem nogud samting from datwan?

      20 “Love . . . no hapi long olketa nogud samting.” Transleison bilong The New English Bible sei olsem: “Love . . . hem no feel hem win taem nara man hem sin.” Transleison bilong Moffat sei: “Love hem nating savve hapi taem nara pipol duim rong samting.” Love hem no hapi long fasin wea no raeteous, so iumi no ting smol long eni dirty fasin. Hao nao iumi feel taem wanfala brata or sista hem foldaon long trap bilong sin and kasem nogud samting from datwan? Love no mekem iumi hapi long datwan, olsem for sei ‘Feelim! Iu faendem ansa nao!’ (Proverbs 17:5) Bat, iumi hapi taem wanfala brata wea duim rong hem duim samting for stretem spiritual laef bilong hem.

      “Wanfala Best Wei”

      21-23. (a) Wanem nao Paul minim taem hem sei “love no savve finis”? (b) Wanem nao bae iumi storyim long last chapter?

      21 “Love no savve finis.” Wanem nao Paul minim from toktok hia? Olsem olketa verse wea stap raonem showimaot, hem story abaotem olketa present bilong spirit wea olketa Christian bifor garem. Olketa present hia kamap olsem saen hao God appruvim datfala niu kongregeson. Bat no evri Christian savve duim healing, talem profesi, or story long difren languis. Bat datwan no important bikos olketa present for duim mirakol hia bae finis. Wanfala samting bae no finis, samting wea evri Christian savve mekem grow. Hem moa important and moa strong winim eni present for duim mirakol. Tru nao, Paul kolem datwan “wanfala wei wea winim olketa samting hia.” (1 Corinthians 12:31) Wanem nao datfala “wei”? Hem wei bilong love.

      22 Tru nao, Christian love wea Paul story abaotem hem “no savve finis,” wea minim hem no garem end. Kam kasem distaem, love wea muvim olketa brata for sakrifaesim seleva hem mark bilong olketa tru follower bilong Jesus. Waswe, iu lukim pruv bilong love olsem insaed long olketa kongregeson bilong pipol wea worshipim Jehovah evriwea long world? Datfala love bae stap for olowe, bikos Jehovah promisim laef olowe for olketa faithful servant bilong hem. (Psalm 37:9-11, 29) Iumi want for gohed duim best bilong iumi for “mekem hem wei bilong [iumi] for showimaot love.” Taem iumi duim olsem, iumi savve kasem datfala big hapi wea kamaot from wei for give. Winim datwan, iumi savve go ahed for laef​—tru nao, go ahed for showimaot love—​for olowe long wei wea followim loving God bilong iumi, Jehovah.

      Mark bilong pipol bilong Jehovah hem love wea olketa garem for each other

      23 Long disfala chapter wea finisim sekson wea story abaotem love, iumi storyim hao iumi savve showimaot love long each other. Bat from planti wei wea iumi kasem gud samting from love bilong Jehovah​—and tu from paoa, justice, and wisdom bilong hem—​hem gud for iumi ask, ‘Hao nao mi savve showim Jehovah mi really lovem hem?’ Bae iumi storyim ansa bilong datfala kwestin long lastfala chapter.

      a Hem no minim hem isi for giamanim man wea garem Christian love. Bible encouragem iumi olsem: “Keakea long olketa wea savve mekem pipol no stap gud tugeta and wea savve spoelem faith bilong narawan. . . . Iufala mas no fren witim olketa.”​—Romans 16:17.

      Olketa Kwestin for Ting Raonem

      • 2 Corinthians 6:11-13 Wanem nao hem minim for barava lovem narawan, and hao nao iumi savve followim kaonsel hia?

      • 1 Peter 1:22 Hao nao toktok hia showimaot love wea iumi garem for olketa nara brata and sista, hem mas tru, real, and garem feeling?

      • 1 John 3:16-18 Hao nao iumi savve showaot iumi barava “lovem God”?

      • 1 John 4:7-11 Wanem reason wea strong winim eni narawan muvim iumi for showimaot love long olketa brata and sista bilong iumi?

Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
Log Aot
Log In
  • Solomon Islands Pidgin
  • Sharem
  • Settings
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Terms of Use
  • Privacy Policy
  • Privacy Setting
  • JW.ORG
  • Log In
Sharem