Iu Savve Mekem God Hapi
WASWE, samting wea iumi duim savve affectim feeling bilong God? Waswe, God savve feel hapi tu? Long tingting bilong samfala God hem wanfala paoa nomoa? Waswe, wanfala paoa savve feel hapi tu? Barava nomoa nao. Bat, tingim wanem Bible sei abaotem God.
Jesus Christ hem sei: “God hem wanfala Spirit.” (John 4:24) Wanfala spirit hem wankaen laef wea difren from laef wea man garem. Nomata man no savve lukim wanfala spirit, spirit garem body tu—“wanfala spiritual body.” (1 Corinthians 15:44; John 1:18) Long tokpiksa wei, Bible storyim tu hao God garem eye, ear, hand and samfala nara samting moa.a God garem nem Jehovah. (Psalm 83:18) So God bilong Bible, hem wanfala spirit person. (Hebrews 9:24) “Hem nao God wea laef and King for olowe.”—Jeremiah 10:10.
From hem wanfala person wea laef, Jehovah savve tingim and duim samting. Hem showimaot olketa fasin and feeling, laekem samting and no laekem samting. Bible garem planti toktok wea showimaot wanem hem hapi long hem and no hapi long hem. Man wakem olketa god and idol followim fasin bilong olketa seleva, bat olmaeti God, Jehovah, hem nao Datwan wea Creatim feeling wea hem putim insaed olketa man.—Genesis 1:27; Isaiah 44:7-11.
Iumi no savve denyim Jehovah hem “datfala hapi God.” (1 Timothy 1:11) Hem hapi witim olketa samting wea hem wakem and hem hapi tu for go ahed for fulfillim purpose bilong hem. Thru long profet Isaiah, Jehovah talemaot olsem: “Evri samting wea mi laekem mi bae duim . . . Mi talem finis; Mi bae mekem hem kamap tru tu. Mi nao wakem, mi bae duim tu.” (Isaiah 46:9-11) Man wea raetem psalm sing olsem: “Jehovah bae hapi long olketa waka bilong hem.” (Psalm 104:31) Bat nara samting moa bae mekem God hapi. Hem sei: “Kamap wise, son bilong mi, and mekem heart bilong mi hapi.” (Proverbs 27:11) Tingim hao iumi savve mekem God hapi!
Hao Iumi Savve Mekem Heart Bilong God Hapi
Tingim wei wea Noah datfala hed long famili mekem heart bilong Jehovah hapi. Noah “mekem Jehovah hapi” bikos “hem no garem blame midolwan long pipol long datfala taem.” Long wei wea barava difren from wicked pipol long datfala taem, faith bilong Noah and wei wea hem obeyim God barava mekem hem hapi dastawe Bible sei “Noah wakabaot witim trufala God.” (Genesis 6:6, 8, 9, 22) “Thru long faith Noah . . . showimaot wei for fraet long God and wakem wanfala ark for sevem famili bilong hem.” (Hebrews 11:7) Jehovah hapi long Noah and blessim hem and famili bilong hem witim wei for stap laef thru long datfala hard taem long history bilong man.
Abraham tu barava savve long feeling bilong Jehovah. Wei wea hem savve gud tingting bilong God barava showaot klia taem Jehovah talem hao hem bae finisim Sodom and Gomorrah from barava nogud fasin bilong olketa. Abraham barava savve gud long Jehovah wea mekem hem luksavve hao God no savve killim dae raeteous man witim wicked wan. (Genesis 18:17-33) Planti year bihaen, Abraham obeyim direction bilong God, long wei wea “hem olsem hem offerim Isaac finis,” from “hem tingim hao God savve resurrectim hem from dae.” (Hebrews 11:17-19; Genesis 22:1-18) Abraham barava savve long feeling bilong God and showimaot strong faith and wei for obey dastawe “olketa kolem hem ‘fren bilong Jehovah.’”—James 2:23.
Nara man wea trae for mekem heart bilong God hapi hem King David bilong Israel bifor. Jehovah sei olsem abaotem hem: “Mi lukim David son bilong Jesse, wanfala man wea heart bilong mi hapi long hem, wea bae duim evri samting wea mi wantem.” (Acts 13:22) Bifor hem go feisim datfala giant, Goliath, David putim full trust bilong hem long God and talem datfala King bilong Israel, Saul: “Jehovah, wea sevem mi from hand bilong lion and from hand bilong bear, hem nao datwan wea bae sevem mi from hand bilong disfala Philistine.” Jehovah blessim wei wea David trustim hem, taem hem mekem David fit for killim dae Goliath. (1 Samuel 17:37, 45-54) David laekem olketa samting wea hem duim, and tu, ‘olketa toktok wea hem talem and samting wea heart bilong hem ting raonem for mekem Jehovah hapi.’—Psalm 19:14.
Waswe long iumi? Hao nao iumi savve mekem Jehovah hapi? Taem iumi lanem moa samting abaotem olketa feeling bilong God, datwan bae mekem iumi savve wanem iumi savve duim for mekem heart bilong God hapi. Taem iumi readim Bible, hem barava important for iumi trae for lane abaotem olketa feeling bilong God mekem iumi ‘savve fulap witim stretfala savve long will bilong hem witim evri wisdom and spiritual savve, mekem iumi savve wakabaot fitim Jehovah witim goal for mekem hem hapi evribit.’ (Colossians 1:9, 10) For garem savve, bae helpem iumi for mekem faith grow. Diswan barava important from “sapos man no garem faith hem kanduit mekem [God] hapi.” (Hebrews 11:6) Tru nao, taem iumi trae for mekem grow strongfala faith and for mekem laef bilong iumi followim will bilong Jehovah, iumi savve mekem heart bilong hem hapi. Long semtaem iumi mas careful for no mekem Jehovah feel sorre.
No Mekem God Feel Sorre
Wanfala example saed long wei for mekem Jehovah feel sorre hem long story abaotem taem bilong Noah. Long datfala taem, “earth hem fulap witim raf fasin. So God lukim earth and, lukim! hem nogud nao, bikos olketa man spoelem living bilong olketa long earth.” Hao nao God feel taem hem lukim nogud fasin and raf fasin? Bible talem olsem, “Jehovah hem feel sorre from hem wakem man long earth, and heart bilong hem feel sorre.” (Genesis 6:5, 6, 11, 12) God feel sorre long fasin bilong olketa man wea nogud tumas wea mekem hem changem tingting bilong hem abaotem datfala world bifor long Flood. From hem feel nogud long barava nogud fasin bilong olketa, God changem tingting bilong hem olsem Creator for kamap tingting bilong man for distroem samting.
Jehovah barava no hapi tu taem pipol bilong hem, nation bilong Israel bifor, go ahed for no tingim feeling and olketa loving direction bilong hem. Man wea raetem psalm tok olsem: “Planti taem olketa againstim hem insaed long wilderness, olketa mekem hem feel pain long draefala ples! And planti taem olketa testim God, and olketa givim pain long Holy Wan bilong Israel.” Bat, “hem showimaot mercy; hem savve forgivim rong bilong olketa and no givim panis. And planti taem hem holem nomoa kros bilong hem, and hem no givim go full kros bilong hem.” (Psalm 78:38-41) Nomata olketa Israelite wea againstim hem safa long olketa nogud samting wea olketa seleva duim, Bible talem iumi hao “long taem wea olketa safa, [God] safa tu.”—Isaiah 63:9.
Nomata olketa lukim olketa pruv wea showimaot God garem feeling for olketa, pipol bilong Israel “go ahed for mekfani long olketa man for talemaot message bilong tru God and olketa heitim word bilong hem and tok spoelem olketa profet bilong hem, go kasem taem kros bilong Jehovah kamap againstim pipol bilong hem, kasem taem no eni wei for healim stap.” (2 Chronicles 36:16) Gogo, wei wea olketa go ahed for againstim Jehovah, “mekem holy spirit bilong hem feel sorre” and datwan mekem olketa lusim evribit wei wea Jehovah favorim olketa. (Isaiah 63:10) Wanem nao kamaot from datwan? Long wei wea followim justice, God no protectim olketa, and bigfala trabol kasem olketa taem olketa bilong Babylon tekova long Judah and distroem Jerusalem. (2 Chronicles 36:17-21) Hem sorre samting taem pipol bilong God chus for followim wei bilong sin wea mekem Creator bilong olketa feel nogud and feel sorre!
Bible pruvim long iumi hao God barava feel sorre long olketa fasin wea no raeteous. (Psalm 78:41) Olketa samting wea mekem God feel nogud or maet hem barava heitim nao hem praod fasin, laea, killim man dae, duim magic, talem future, worshipim laen dadi, dirty fasin, homosexual fasin, no faithful long marit partner, sex witim klos famili member, and ting daonem olketa wea poor.—Leviticus 18:9-29; 19:29; Deuteronomy 18:9-12; Proverbs 6:16-19; Jeremiah 7:5-7; Malachi 2:14-16.
Hao nao Jehovah ting long wei for worshipim idol? Exodus 20:4, 5 talem olsem: “Iu mas no wakem for iuseleva wanfala image bilong eni samting long skae antap or long earth andanit or long wata andanit long earth. Iu mas no baodaon long olketa or servem olketa.” Why nao olsem? Bikos idol “hem samting wea nogud tumas long Jehovah.” (Deuteronomy 7:25, 26) Aposol John givim warning olsem: “Olketa smolfala pikinini, gardim iufala seleva from olketa idol.” (1 John 5:21) And aposol Paul raet olsem: “Olketa wea mi lovem, ranawe from wei for worshipim idol.”—1 Corinthians 10:14.
Luk Aotem Wei for Mekem God Hapi
God “hem fren klos witim olketa wea raeteous.” Olketa “wea no garem eni blame hem hapi tumas long olketa.” (Proverbs 3:32; 11:20) Long narasaed, olketa wea go ahed for mekem God no hapi long wei for ting nating or go againstim raeteous feeling bilong hem bae klosap kasem nogud samting from samting wea olketa duim. (2 Thessalonians 1:6-10) Tru tumas, klosap nao bae hem finisim evri nogud fasin wea barava showaot distaem.—Psalm 37:9-11; Zephaniah 2:2, 3.
Nomata olsem, Bible barava showimaot klia, hao Jehovah “no laekem eniwan for dae bat hem laekem evriwan for repent.” (2 Peter 3:9) Hem hapi tumas for showimaot love bilong hem long olketa wea lovem hem winim wei for showimaot kros bilong hem long olketa wea no laek change. Jehovah hem hapi, “no taem wicked man hem dae, bat taem samwan wea wicked hem tan bak from wei bilong hem and go ahed for laef.”—Ezekiel 33:11.
Man seleva nao bae mekem hemseleva kamap target for kros bilong Jehovah. “Jehovah showim kaenfala love and garem bigfala mercy.” (James 5:11) Witim full trust long feeling bilong God, iu savve ‘torowem evri wari bilong iu long hem, bikos hem kea for iu.’ (1 Peter 5:7) Iumi savve sure hao olketa wea mekem heart bilong God hapi garem nambawan hope for enjoyim wei wea hem hapi long olketa and for fren klos witim hem. Dastawe, hem barava important distaem winim enitaem bifor for “go ahed for mek sure long samting wea Lord hem acceptim.”—Ephesians 5:10.
Hem barava nambawan samting hao from kaeness bilong hem wea man no fit for kasem God showim long iumi olketa nambawan fasin and feeling bilong hem! And tu iuseleva fit for mekem heart bilong hem hapi. Sapos iu barava laek duim olsem, mifala encouragem iu for story witim Olketa Jehovah’s Witness long ples bilong iu. Olketa bae hapi tumas for showim iu olketa samting wea olketa win for duim saed long wei for mekem God hapi.
[Footnote]
a Lukim box wea garem title “Why Nao Bible Tok Abaotem God Olsem Hem Wanfala Man?”
[Box long page 7]
Why Nao Bible Tok Abaotem God Olsem Hem Wanfala Man?
From “God hem wanfala Spirit,” iumi no savve lukim witim real eye bilong iumi. (John 4:24) From diswan Bible iusim olketa tokpiksa, olsem wei for markem wanfala samting witim nara samting, and for tok abaotem samting wea no man olsem hem wanfala man for helpem iumi minim strong bilong God, glory bilong hem and olketa waka bilong hem. So nomata iumi no savve long lukluk bilong spiritual body bilong God, Bible storyim hao hem garem eye, ear, hand, olketa finger, and heart.—Genesis 8:21; Exodus 3:20; 31:18; Job 40:9; Psalm 18:9; 34:15.
Diswan no minim spirit body bilong God garem olketa sem part olsem body bilong man. Kaen toktok olsem hem no minim real samting. Diswan hem for helpem man for minim gud God. Sapos iumi no iusim olketa toktok olsem, bae hem hard, for man minim God. Nomata olsem, datwan no minim olketa fasin bilong Jehovah God kamap from tingting bilong olketa man nomoa. Bible barava talem klia hao God wakem man long image bilong hemseleva— man no wakem God long image bilong hemseleva. (Genesis 1:27) From God nao muvim olketa man wea raetem Bible, story bilong olketa abaotem God hem really samting wea God seleva nao talem abaotem olketa fasin bilong hem—olketa fasin wea hem putim long olketa man wea hem creatim. (2 Timothy 3:16, 17) Hem no wei wea God garem fasin bilong man, bat man nao garem fasin bilong God.
[Piksa long page 4]
Noah mekem God hapi
[Piksa long page 5]
Abraham savve gud long feeling bilong God
[Piksa long page 6]
David trustim Jehovah evribit
[Piksa long page 7]
Taem iu readim Bible, iu savve lane hao for mekem God hapi
[Piksa Credit Line long page 4]
Courtesy of Anglo-Australian Observatory, photograph by David Malin