CHAPTER TEN
Taem Wanfela Member Bilong Famili Hem Sik
1, 2. Hao nao Satan iusim trabel and sik for trae for brekem faithful fasin bilong Job?
JOB hem wanfela long olketa wea enjoyim hapi famili laef. Bible kolem hem “wanfela bigman bilong olketa long east.” Hem garem tenfela pikinini, sevenfela son and threefela dota. Hem garem planti material samting tu wea mekem hem fit for luk aftarem gud famili bilong hem. Barava important samting nao, hem tekem lead long olketa spiritual samting and hem ting strong long way wea olketa pikinini bilong hem stap front long Jehovah. Diswan mekem olketa insaed famili bilong hem feel klos long each other and they hapi.—Job 1:1-5.
2 Living bilong Job hem samting wea mekem Satan, main enemy bilong Jehovah God, for barava interest. Satan, wea evritaem lukaotem olketa different way for brekem faithful fasin bilong olketa servant bilong God, hem attackim Job taem hem spoelem hapi famili laef bilong hem. Then, hem “mekem Job garem wanfela no gud boil start from leg bilong hem go kasem hed bilong hem.” Satan hem hope for iusim trabel and sik for brekem faithful fasin bilong Job.—Job 2:6, 7.
3. Wanem nao olketa saen bilong sik bilong Job?
3 Bible no talem stret wanem nao nem bilong sik bilong Job, but, hem talem iumi olketa saen bilong datfela sik. Skin bilong hem fulap withim worm and olketa soa and go-go skin bilong hem aot nao. Mouth bilong Job smel no gud tumas, and body bilong hem tu. Hem kasem barava bigfela pain. (Job 7:5; 19:17; 30:17, 30) Withim bigfela pain Job sidaon long olketa ashes and skrasem hemseleva withim wanfela piece clay pot. (Job 2:8) Sorry tumas long hem!
4. Wanem samting nao kasem evri famili samfela taem?
4 Wanem nao bae iu duim sapos iu kasem wanfela bigfela sik olsem? Distaem, Satan no savvy spoelem olketa servant bilong God withim sik olsem hem duim long Job. But, from way wea man no perfect, hevi bilong evriday living, and evri samting wea raonem iumi kamap moa worse, planti taem olketa member bilong famili bae kasem sik. Nomata iumi duim samting for stopem diswan, iumi evriwan savvy kasem sik, but samfela nomoa they suffer long bigfela way olsem Job. Taem wanfela long famili hem sik, diswan savvy kamap wanfela really challenge. Letem iumi lukim hao Bible helpem iumi for deal withim disfela enemy bilong olketa man wea stap evritaem.—Ecclesiastes 9:11; 2 Timothy 3:16.
HAO NAO IU TING ABAOTEM?
5. Hao nao feeling bilong olketa member bilong famili taem samwan hem sik for lelebet taem?
5 Taem wanfela samting hem spoelem way bilong evriday living, diswan hem hard, and hem tru tumas sapos wanfela hem garem sik wea go ahed for longfela taem. Nomata samwan hem sik for lelebet taem nomoa, diswan meanim tu samfela change, and sakrifaes. Olketa otherfela member bilong famili wea no sik maet need for stap kwaet mekem dat wan wea sik hem rest. Maet they bae kanduit for duim samfela samting. Nomata olsem, long klosap evri famili olketa small pikinini tu they feel sorry for narawan or dadi or mami wea sik, nomata samfela taem iu mas talem them for ting long sik man. (Colossians 3:12) Taem samwan hem sik for lelebet taem nomoa, famili they fit for duim samting wea hem needim. And tu, each member bilong famili hem hope for kasem sem samting tu sapos hem sik.—Matthew 7:12.
6. Wanem nao samfela feeling wea kamap taem wanfela member bilong famili hem kasem wanfela bigfela sik wea go ahed for longfela taem?
6 But, waswe sapos hem kasem bigfela sik and diswan barava affectim living and hem go ahed for longfela taem? For example, waswe sapos samwan insaed long famili hem kasem stroke wea mekem hem paralyze, or hem garem Alzheimer’s disease wea mekem hem no savvy tingting stret, or hem barava weak from otherfela kaen sik? Or waswe sapos wanfela member bilong famili hem kasem sik long mind, olsem schizophrenia? Firstfela feeling wea iumi kasem hem for feel sorry—sorry from wanfela wea iumi love-im hem barava suffer. But, bihaen way for feel sorry, otherfela feeling tu savvy kamap. Taem diswan barava affectim olketa member bilong famili and they no garem bigfela freedom bikos wanfela long olketa hem sik, diswan maet mekem olketa feel kros. Maet they ting: “Why nao diswan happen long mi?”
7. Wanem nao waef bilong Job duim taem Job kasem sik, and wanem nao hem forgetim?
7 Maet semkaen tingting tu kamap insaed long mind bilong waef bilong Job. Remember, hem lusim finis olketa pikinini bilong hem. Taem olketa trabel hia happen, way wea hem feel no gud tumas kamap moa big. Go-go, taem hem lukim hasband bilong hem wea strong bifor hem kasem wanfela barava no gud sik wea mekem hem kasem bigfela pain, waef bilong Job forgetim important samting wea winim evri trabel hia—way wea hem and hasband fren withim God. Bible hem say: “Go-go waef bilong [Job] say long hem: ‘Waswe, iu go ahed yet for keepim faithful fasin bilong iu? Curse-im God and dae!’ ”—Job 2:9.
Kristian showim aot bigfela love taem partner kasem sik
8. Taem wanfela member bilong famili kasem bigfela sik, wanem scripture nao bae helpem otherfela member bilong famili for garem stretfela tingting?
8 Planti pipol they feel no gud tumas, and kros tu, taem living bilong them barava change from samwan hem kasem sik. Nomata olsem, go-go, wanfela Kristian wea tingting raonem samting wea happen bae luksavvy diswan givim hem chance for showim aot sapos hem really garem love. Trufela love hem “long-suffering and kaen . . . [and] no lukaotem samting bilong hemseleva nomoa . . . Hem kavarem evri samting, believim evri samting, hope long evri samting, hem stand strong long evri samting.” (1 Corinthians 13:4-7) So, winim way for letem olketa no gud feeling kamap moa big, hem important for iumi duim best bilong iumi for daonem olketa feeling olsem.—Proverbs 3:21.
9. Wanem comfort nao savvy helpem famili long spiritual way and long saed bilong feeling taem wanfela member kasem bigfela sik?
9 Hao nao man savvy protectim spiritual living and feeling bilong famili taem wanfela member kasem bigfela sik? Tru nao, each sik needim own treatment and way for luk aftarem man wea sik, and hem bae no stret for disfela buk talem wanem kaen medical treatment nao hem gud or hao for luk aftarem man wea sik. Nomata olsem, long spiritual way, Jehovah “hem raisim ap evriwan wea bendaon.” (Psalm 145:14) King David hem raet: “Hapi nao man wea tingim olketa low pipol; long taem bilong bigfela trabel Jehovah bae provide-im way for hem stap laef. Jehovah seleva bae guardim hem and keepim hem laef. . . . Jehovah seleva bae strongim hem taem hem sik and lay daon long bed.” (Psalm 41:1-3) Jehovah hem sevem olketa servant bilong hem long spiritual way, nomata long taem wea they kasem barava hardfela samting wea big winim feeling and strong bilong them. (2 Corinthians 4:7) Planti wea wanfela insaed long famili kasem bigfela sik talem olketa toktok hia bilong man wea raetem psalm: “Mi kasem bigfela trabel. O Jehovah, keepim mi laef olsem word bilong iu hem talem.”—Psalm 119:107.
WANFELA HEALING SPIRIT
10, 11. (a) Wanem nao hem important for mekem famili deal withim sik long gudfela way? (b) Hao nao wanfela woman deal withim sik bilong hasband bilong hem?
10 “Spirit bilong man savvy karem trabel wea kasem hem,” wanfela proverb long Bible hem talem, “but spirit wea brek, hu nao savvy winim?” (Proverbs 18:14) Trabel savvy affectim spirit bilong famili and “spirit bilong man” tu. But, “wanfela kwaet heart hem laef bilong body bilong man.” (Proverbs 14:30) Way wea famili hem win for deal withim big sik or no moa hem depend long bigfela way long tingting, or spirit, bilong olketa member bilong hem.—Lukim Proverbs 17:22.
11 Sixfela year bihaen they marit, hasband bilong wanfela Kristian woman hem kasem stroke wea barava spoelem hem. “Diswan hem barava affectim toktok bilong hasband bilong mi, and hem hard tumas for story withim hem,” hem say. “Mi kasem bigfela hevi long mind from mi trae for meanim samting wea hem trae hard for talem.” Tingim tu pain and no gud feeling wea hasband bilong hem kasem. Wanem nao tufela duim? Nomata they stap farawe from Kristian kongregeson, datfela sista duim best bilong hem for strong long spiritual way long way for kasem evri niu information from organization and spiritual kaikai insaed long Wastaoa and Awake! magasin. Diswan nao strongim hem long spiritual way for luk aftarem hasband bilong hem for fofela year moa bifor hem dae.
12. Olsem long example bilong Job, wanem nao dat wan wea sik savvy duim?
12 Long saed bilong Job, man wea kasem sik, hemseleva stap strong. “Waswe, fitim iumi for acceptim olketa gudfela samting nomoa from trufela God and no acceptim badfela samting?” hem askim waef bilong hem. (Job 2:10) Dastawe disaepol James hem talemaot hao Job hem showim aot nambawan example bilong patient fasin! Long James 5:11 hem say: “Iufela herem way wea Job stand strong and lukim samting wea Jehovah duim, hao Jehovah hem care tumas and garem bigfela mercy.” Long sem way distaem, sapos datfela member bilong famili wea sik hem stand strong, hem helpem otherfela insaed long famili for keepim stretfela tingting.
13. Famili bilong man wea kasem bigfela sik mas no duim wanem samting?
13 Planti wea deal finis withim sik insaed long famili agree hao samfela member faendem hem hard firstaem for acceptim samting wea happen. They say tu hao way wea man ting long samting wea happen hem barava important. Way for mekem samfela change insaed long famili living maet hard tumas firstaem. But sapos man really trae hard, hem savvy change for fitim. Taem iu duim olsem, hem important for no markem living bilong iu withim otherfela pipol wea no garem samwan wea sik insaed long famili, and ting laef bilong them hem moa easy and hevi bilong iu ‘hem no stret!’ But tru samting nao, no eniwan hem really savvy long hevi bilong otherfela pipol. Evri Kristian kasem comfort long olketa toktok bilong Jesus: “Kam long mi, iufela evriwan wea work hard tumas and karem bigfela hevi, and mi nao bae strongim iufela.”—Matthew 11:28.
MARKEM OLKETA IMPORTANT SAMTING
14. Hao nao famili savvy markem olketa important samting?
14 Taem wanfela member kasem bigfela sik, hem gud sapos famili tingim olketa toktok hia: “Taem planti they story tugeta, bae they kasem gudfela samting.” (Proverbs 15:22) Waswe, olketa member bilong famili savvy sidaon tugeta and story abaotem samting wea kamap from disfela sik? Hem fitim sapos they duim diswan withim prea and they luk insaed Word bilong God for guide-im them. (Psalm 25:4) Wanem nao they mas story abaot? Well they mas decide-im olketa samting long saed bilong medical, shilling, and samting insaed long famili. Hu nao main wan wea bae luk aftarem sikman? Hao nao famili savvy work tugeta for supportim diswan? Hao nao olketa samting wea they arrangim finis bae affectim each member bilong famili? Hao nao they bae luk aftarem spiritual saed and otherfela need bilong dat wan wea luk aftarem sikman?
15. Hao nao Jehovah supportim olketa famili wea garem wanfela wea kasem bigfela sik?
15 For prea strong for help bilong Jehovah, tingting raonem Word bilong hem, and strong for followim samting wea Bible talem hem planti taem bringim blessing wea iumi no ting bae happen. Samfela taem sik bilong wanfela member bilong famili maet no finis. But way for depend long Jehovah evritaem hem bringim best samting long eni samting wea kamap. (Psalm 55:22) Man wea raetem psalm hem say: “Loving-kaeness bilong iu, O Jehovah, hem go ahed for strongim mi. Taem planti tingting for worry kamap insaed long mi, olketa toktok bilong iu for givim comfort they luk aftarem soul bilong mi.”—Psalm 94:18, 19; lukim tu Psalm 63:6-8.
HELPEM OLKETA PIKININI
Taem famili work tugeta, they savvy deal withim olketa problem
16, 17. Wanem nao hem gud for story abaotem taem iu story withim olketa small pikinini abaotem sik bilong wanfela pikinini long famili?
16 Bigfela sik savvy mekem problem kamap for olketa pikinini insaed long famili. Hem important for dadi and mami for helpem olketa pikinini for meanim olketa need wea kamap and wanem they savvy duim for help. Sapos wanfela long olketa pikinini nao hem sik, iu mas helpem olketa other wan for meanim hao, way wea iu tingim and luk aftarem dat wan wea sik evritaem hem no meanim iu love-im hem winim olketa other wan. Winim way for letem feeling for hate or way for winim narawan hem kamap, dadi and mami savvy helpem olketa otherfela pikinini for mekem grow love and klos feeling wea they garem for each other taem they work tugeta for deal withim samting wea kamap from disfela sik.
17 Planti taem olketa small pikinini savvy duim samting sapos dadi and mami talem samting wea muvim feeling bilong them winim way for explainim hardfela samting abaotem disfela sik. So hem gud for talem them feeling bilong datfela member bilong famili wea sik. Sapos olketa pikinini wea healthy they lukim hao sik hia hem stopem dat wan for duim planti samting wea olketa seleva easy for duim, diswan bae mekem them garem moa “love olsem brata” and “fasin for feel sorry.”—1 Peter 3:8.
18. Hao nao iu savvy helpem olketa pikinini wea moa big for meanim olketa problem wea kamap taem wanfela hem sik, and hao nao diswan savvy helpem them?
18 Iu mas helpem olketa pikinini wea moa big for luksavvy long hardfela samting wea kamap and diswan meanim evriwan insaed long famili mas mekem sakrifaes. From they mas iusim shilling for lukim doctor and kasem olketa medicine, maet hem hard for dadi and mami for provide-im samting wea olketa otherfela pikinini they wantim. Waswe, olketa pikinini bae feel kros from diswan and ting they misstim samting? Or waswe, bae they meanim samting wea happen and willing for mekem olketa sakrifaes? Diswan hem depend long way wea they story tugeta and spirit wea famili hem garem. Yes, insaed long planti famili wea wanfela member hem sik, diswan hem help for teachim olketa pikinini for followim kaonsel bilong Paul: “No duim eni samting from iufela want for argue or from way for ting hae long seleva, but withim humble mind tingim otherfela pipol they moa hae winim iufela, no interest long samting bilong iufela seleva nomoa, but interest long samting bilong otherfela man tu.”—Philippians 2:3, 4.
HAO FOR TING LONG MEDICAL TREATMENT
19, 20. (a) Wanem nao olketa responsibility wea olketa hed bilong famili garem taem wanfela member bilong famili hem sik? (b) Nomata hem no wanfela medical buk, long wanem way nao Bible hem guide-im man for deal withim sik?
19 Olketa Kristian wea balance they no rejectim medical treatment wea no againstim law bilong God. Taem wanfela member bilong famili hem kasem sik, they kwiktaem for lukaotem help for dat wan wea suffer. Nomata olsem, they mas ting raonem olketa different tingting bilong olketa doctor. And tu, long olketa year wea just go past olketa niufela sik kamap, and for planti sik hia, no eni way for treatim man wea evriwan acceptim hem stap. Samfela taem hem hard tu for faendem aot wanem nao disfela sik. Sapos olsem, wanem nao wanfela Kristian mas duim?
20 Nomata wanfela man wea raetem Bible hem doctor and aposol Paul hem givim gudfela advice long saed bilong medicine for fren bilong hem Timothy, Bible hem buk for guide-im man long saed bilong fasin and long spiritual way, hem no wanfela medical buk. (Colossians 4:14; 1 Timothy 5:23) So, long olketa samting bilong medical treatment, hed bilong olketa Kristian famili seleva mas decide-im samting wea balance. Maet they ting they need for askim tingting bilong fewfela doctor, no wanfela nomoa. (Lukim Proverbs 18:17.) They bae wantim best help for datfela member bilong famili wea sik, and planti they go long olketa doctor long hospital for kasem diswan. Samfela they feel moa hapi for kasem otherfela kaen treatment. Diswan tu hem samting wea man seleva mas decide-im. Nomata olsem, taem they deal withim olketa problem long saed bilong health, olketa Kristian evritaem letem ‘word bilong God kamap olsem wanfela lamp for leg bilong them, and wanfela laet for road bilong them.’ (Psalm 119:105) They go ahed for followim olketa toktok long Bible for guide-im them. (Isaiah 55:8, 9) So, they stap klia long way for luksavvy long sik wea join withim spiritism, and they stap klia long olketa treatment wea go againstim olketa Bible principle.—Psalm 36:9; Acts 15:28, 29; Revelation 21:8.
21, 22. Hao nao wanfela woman from Asia duim samting followim Bible principle, and hao nao samting wea hem decide-im hem stret long living bilong hem?
21 Tingim samting wea happen long wanfela woman from Asia. No longtaem bihaen hem start for learn abaotem Bible taem hem study withim wanfela long Olketa Witness Bilong Jehovah, hem bornim wanfela baby girl but baby no ready, and hevi bilong hem samting olsem threefela pound. Woman hia hem sorry tumas taem wanfela doctor talem hem hao baby bae no gud and bae hem nating savvy wakabaot. Doctor givim advice long hem for putim baby long wanfela ples wea keepim olketa pikinini olsem. Hasband bilong hem no savvy wanem for duim. Hu nao bae helpem hem?
22 Hem say: “Mi remember mi learnim from Bible hao ‘olketa son they kam from Jehovah; fruit bilong bele hem wanfela reward.’ ” (Psalm 127:3) Hem decide for tekem long haos disfela dota wea “kam from Jehovah” and luk aftarem hem. Firstaem planti samting hem hard, but withim help bilong olketa Kristian fren insaed long kongregeson bilong Olketa Witness Bilong Jehovah, datfela woman hem fit for givim datfela pikinini spesel care wea hem needim. Twelvfela year bihaen, datfela pikinini hem go long olketa meeting long Kingdom Hall and enjoyim way for kampani withim olketa young wan long there. Datfela mami hem say: “Mi thankiu tu long way wea olketa Bible principle muvim mi for duim samting wea stret. Bible helpem mi for keepim kliafela conscience front long Jehovah God and for no duim samting wea bae mi sorry long hem bihaen for full laef bilong mi.”
23. Wanem comfort nao Bible givim for olketa wea sik and for olketa wea luk aftarem them?
23 Sik bae no stap withim iumi for olawe. Profet Isaiah hem point go long taem wea “no eniwan bae say: ‘Mi sik.’ ” (Isaiah 33:24) Datfela promis bae fulfill long niu world wea klosap tumas for kam. But, go kasem datfela taem, iumi mas stap withim sik and dae. Iumi hapi tumas from Word bilong God guide-im and helpem iumi. Olketa main rul bilong fasin wea stap insaed Bible they stap for olawe, and they winim olketa tingting bilong olketa man wea no perfect wea change evritaem. So man wea wise hem agree withim man wea raetem psalm wea say: “Law bilong Jehovah hem perfect, hem bringim back soul. Man fit for trustim samting wea Jehovah talem moa, wea mekem man wea no garem savvy kamap wise. . . . Olketa judicial decision bilong Jehovah they tru; evriwan long them raeteous. . . . Way for keepim them bae givim bigfela reward.”—Psalm 19:7, 9, 11.