Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • dp chap. 4 pp. 46-67
  • Wanfala Maeti Image Standap Then Foldaon

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Wanfala Maeti Image Standap Then Foldaon
  • Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • WANFALA KING FEISIM HARDFALA PROBLEM
  • DANIEL SEVEM OLKETA
  • DATFALA DREAM—SHOWAOT NAO
  • WANFALA KINGDOM WEA KAMAP HAE AND SPESOL
  • WANFALA KINGDOM LETEM PIPOL WEA PRISONER GO FREE
  • WANFALA KINGDOM—BIG BAT NO SEMSEM
  • WANFALA KINGDOM WEA SMASEM AND PISISIM
  • MIX TUGETA BAT NO STRONG
  • BARAVA INTERESTING END!
  • ‘WANFALA MAUNTEN FULIMAP EARTH’
  • Tingting Strong Long Profesi Toktok Bilong God for Distaem
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
  • Olketa Main Point From Buk Bilong Daniel
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2007
  • Wanfala Kingdom wea Bae Stap for Olowe
    Olketa Leson Iu Savve Lanem lo Bible
  • Showimaot Secret Bilong Bigfala Tree
    Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
dp chap. 4 pp. 46-67

Chapter Foa

Wanfala Maeti Image Standap Then Foldaon

1. Why nao iumi shud interest long samting wea happen tenfala year bihaen King Nebuchadnezzar tekem Daniel and samfala moa olsem prisoner?

TENFALA year go pas finis from taem wea King Nebuchadnezzar tekem Daniel and samfala nara “bigman bilong land” long Judah olsem prisoner long Babylon. (2 Kings 24:15) Young Daniel hem waka long haos bilong king taem wanfala problem putim laef bilong hem long danger. Why nao iumi shud interest long diswan? Bikos samting wea Jehovah duim hem sevem laef bilong Daniel and samfala moa, and tu hem showim long iumi gogo bilong olketa world paoa long profesi bilong Bible kam kasem taem bilong iumi.

WANFALA KING FEISIM HARDFALA PROBLEM

2. Wanem taem nao Nebuchadnezzar kasem firstfala profesi dream bilong hem?

2 “Long mek-tu year long rul bilong Nebuchadnezzar,” profet Daniel raet olsem, “Nebuchadnezzar garem olketa dream; and spirit bilong hem start for feel nogud tumas, and hem nating savve sleep nao.” (Daniel 2:1) Man wea dream hem Nebuchadnezzar, king bilong Rul Bilong Babylon. Hem kamap world ruler long 607 B.C.E. taem Jehovah God letem hem for finisim evribit Jerusalem and temple bilong hem. Long mek-tu year bilong Nebuchadnezzar olsem world ruler (606/605 B.C.E.), God givim hem wanfala nogud dream.

3. Hu nao no savve talemaot mining long dream bilong king, and hao nao Nebuchadnezzar feel long diswan?

3 Disfala dream mekem Nebuchadnezzar barava fraet gogo hem no savve sleep nao. Hem barava want for savve long mining bilong datwan. Bat maeti king hia forgetim datfala dream nao! So hem kolem evrikaen magic man long Babylon, and talem olketa for storyim datfala dream and talemaot mining bilong hem. Olketa nating savve duim. Diswan mekem Nebuchadnezzar barava kros so hem givim wanfala komand “for killim dae evri wise man bilong Babylon.” Disfala komand bae mekem profet Daniel kam front long man wea king markem for killim hem dae. Why nao olsem? Bikos hem and thrifala Hebrew fren bilong hem—Hananiah, Mishael, and Azariah—tu midolwan long olketa wise man bilong Babylon.—Daniel 2:2-14.

DANIEL SEVEM OLKETA

4. (a) Hao nao Daniel faendemaot wanem nao dream bilong Nebuchadnezzar and mining bilong hem? (b) Wanem nao Daniel talem for thankiu long Jehovah God?

4 Bihaen hem faendemaot reason why Nebuchadnezzar givim raf komand, “Daniel seleva go and askem king for givim hem lelebet taem for showimaot barava mining long king.” King hem agree. Daniel go bak long haos bilong hem, and hem and thrifala Hebrew fren bilong hem prea, and askem “mercy from God bilong heven long saed bilong disfala secret.” Long datfala sem naet, Jehovah givim Daniel wanfala vision wea showimaot secret bilong datfala dream. Witim thankiu Daniel hem sei: “Blessim nem bilong God for taem olowe go kasem taem olowe, for wisdom and strong—from olketa bilong hem. And hem changem olketa taem and season, aotem olketa king and putim olketa king, givim wisdom long olketa wise wan and savve long olketa wea garem fasin for luksavve. Hem showimaot olketa deep samting and olketa samting wea haed, hem savve wanem nao stap long dark; and laet hem stap witim hem.” Daniel praisem Jehovah for disfala savve.—Daniel 2:15-23.

5. (a) Taem hem stap front long king, hao nao Daniel givim praise long Jehovah? (b) Why nao iumi distaem interest long samting wea Daniel talem?

5 Long nextfala day, Daniel go lukim Arioch, chief bilong bodygard, wea king markem for killim dae olketa wise man bilong Babylon. Taem hem herem Daniel savve minim datfala dream, Arioch tekem hem go kwiktaem long king. Daniel no lukaotem praise for hemseleva, and hem sei long Nebuchadnezzar: “Wanfala God stap long heven wea hem nao Man For Showimaot olketa secret, and hem showim long King Nebuchadnezzar wanem nao bae happen long lastfala part bilong olketa day.” Daniel hem redy for talemaot no just future bilong Rul Bilong Babylon, bat, olketa samting wea bae happen long world from taem bilong Nebuchadnezzar kam kasem taem bilong iumi and long future.—Daniel 2:24-30.

DATFALA DREAM—SHOWAOT NAO

6, 7. Wanem nao datfala dream wea Daniel talem for king?

6 Nebuchadnezzar lisin gud taem Daniel hem sei: “Iu, O king, go ahed for lukluk, and, lukim! wanfala maeti image. Datfala image, wea big tumas and barava shaen, hem standap front long iu, and lukluk bilong hem nogud tumas. And datfala image, hed bilong hem gudfala gold, chest and hand bilong hem silver, bele and top part long leg bilong hem copper, leg bilong hem iron, feet bilong hem haf iron and haf clay. Iu go ahed for lukluk go kasem taem olketa katemaot wanfala stone no witim hand, and datwan bangam image long feet bilong hem wea iron and clay and pisisim. Long datfala taem iron, clay, copper, silver and gold, evriwan tugeta, olketa pisis evribit and kamap olsem dust long floor for separatem grain, and wind hem karem olketa go and no eni part stap moa. And datfala stone wea bangam image, hem kamap wanfala big maunten and fulimap full earth.”—Daniel 2:31-35.

7 Nebuchadnezzar mas feel hapi tumas for herem Daniel talemaot datfala dream! Bat weit firstaem! Olketa wise man bilong Babylon bae sev only sapos Daniel hem minim datfala dream tu. Daniel tok for hemseleva and thrifala Hebrew fren bilong hem, taem hem sei: “Diswan nao datfala dream, and mining bilong hem mifala bae talemaot front long king.”—Daniel 2:36.

WANFALA KINGDOM WEA KAMAP HAE AND SPESOL

8. (a) Hu or wanem nao Daniel sei datfala hed bilong gold hem minim? (b) Wanem taem nao hed bilong gold hem kamap?

8 “Iu, O king, wea king bilong olketa king, wea God bilong heven givim long iu kingdom, paoa, and strong and glory, and wea long hand bilong iu hem givim, long evri ples wea olketa son bilong man stap, olketa wild animal long field and olketa animal wea flae long heven, and wea hem mekem iu rul ovarem evriwan long olketa, iu nao hed bilong gold.” (Daniel 2:37, 38) Olketa toktok hia fitim Nebuchadnezzar bihaen Jehovah iusim hem for finisim evribit Jerusalem, long 607 B.C.E. Diswan hem bikos olketa king wea rul long Jerusalem kam from laen bilong David, king wea Jehovah anointim. Jerusalem nao kapitol bilong Judah, kingdom bilong God long earth wea stand for sovereign rul bilong Jehovah ovarem earth. Taem datfala taon hem finis evribit long 607 B.C.E., disfala kingdom bilong God long earth hem no stap nao. (1 Chronicles 29:23; 2 Chronicles 36:17-21) Olketa world paoa wea kamap bihaen, wea difren part bilong image hem piksarem, savve go ahed for rulim world, and kingdom bilong God long earth bae no stopem olketa. Olsem datfala hed bilong gold, wea garem barava hae price long taem bifor, Nebuchadnezzar nomoa daonem datfala kingdom taem hem finisim evribit Jerusalem.—Lukim “King for Faet Buildim Bigfala Rul,” long page 63.

9. Wanem nao datfala hed bilong gold hem piksarem?

9 Nebuchadnezzar, wea rul for 43 year, hem hed long wanfala laen wea rul ovarem Babylon. Insaed diswan hem son-in-law bilong hem Nabonidus and firstborn son bilong hem, Evil-merodach. Datfala laen wea rul go ahed for 43 year moa, go kasem taem wea Belshazzar, son bilong Nabonidus, hem dae long 539 B.C.E. (2 Kings 25:27; Daniel 5:30) So hed bilong gold long datfala dream hem no piksarem Nebuchadnezzar nomoa bat full laen bilong olketa wea rul long Babylon.

10. (a) Hao nao dream bilong Nebuchadnezzar showimaot World Paoa Bilong Babylon bae no stap olowe? (b) Wanem nao profet Isaiah talem abaotem man wea bae winim Babylon? (c) Long wanem wei nao Media-Persia hem no hae olsem Babylon?

10 Daniel hem talem Nebuchadnezzar: “Bihaen long iu narafala kingdom bae kamap wea no strong olsem iu.” (Daniel 2:39) Silver chest and hand bilong datfala image piksarem kingdom wea bae changem rul bilong Nebuchadnezzar. Samting olsem 200 year bifor, Isaiah talem profesi abaotem disfala kingdom, and talemaot tu nem bilong king wea bae win—Cyrus. (Isaiah 13:1-17; 21:2-9; 44:24–45:7, 13) Diswan nao Rul Bilong Media-Persia. Nomata Media-Persia garem living wea semsem olsem Rul Bilong Babylon, silver wea no garem hae price olsem gold nao piksarem disfala kingdom. Kingdom hia hem no hae olsem World Paoa Bilong Babylon wea hem nomoa daonem Judah, kingdom bilong God long earth witim kapitol bilong hem long Jerusalem.

11. Wanem taem nao laen bilong Nebuchadnezzar wea rul hem finis?

11 Samting olsem 60 year bihaen hem talemaot mining bilong datfala dream, Daniel lukim end bilong laen bilong Nebuchadnezzar wea rul. Daniel hem stap long naet bilong October 5/6, 539 B.C.E., taem army bilong Media-Persia winim Babylon wea luk olsem no eniwan savve brekem and olketa killim dae King Belshazzar. Taem Belshazzar hem dae, hed bilong gold bilong datfala image long dream—Rul Bilong Babylon—hem finis nao.

WANFALA KINGDOM LETEM PIPOL WEA PRISONER GO FREE

12. Hao nao komand wea Cyrus talemaot long 537 B.C.E. hem helpem olketa Jew prisoner?

12 Long 539 B.C.E., Media-Persia changem Rul Bilong Babylon for kamap world paoa. Taem hem 62 year, Darius bilong Media hem kamap firstfala ruler bilong Babylon bihaen olketa winim. (Daniel 5:30, 31) For lelebet taem, hem and Cyrus bilong Persia rul tugeta long Media-Persia. Taem Darius hem dae, Cyrus seleva kasem Rul Bilong Persia. For olketa Jew long Babylon, rul bilong Cyrus letem olketa kamap free. Long 537 B.C.E., Cyrus talemaot wanfala komand for letem olketa Jew prisoner long Babylon for go bak long homland bilong olketa and buildim moa Jerusalem and temple bilong Jehovah. Bat, kingdom bilong God long earth hem no kamap moa long Judah and Jerusalem.—2 Chronicles 36:22, 23; Ezra 1:1–2:2a.

13. Wanem nao silver chest and hand bilong image insaed dream bilong Nebuchadnezzar hem piksarem?

13 Silver chest and hand bilong image insaed datfala dream hem piksarem laen bilong olketa king long Persia start from Cyrus the Great. Datfala laen hem rul for winim 200 year. Pipol sei Cyrus hem dae taem hem go long war long 530 B.C.E. Long 12-fala king wea rul bihaenem hem long Rul Bilong Persia, iumi sure hao 2-fala deal long gudfala wei witim pipol wea Jehovah chusim. Wanfala hem Darius I (from Persia), and narawan hem Artaxerxes I.

14, 15. Hao nao Darius the Great and Artaxerxes I helpem olketa Jew?

14 Darius I hem mek-thri king bilong Persia bihaen long Cyrus the Great. Tufala king bifor long hem nao Cambyses II and brata bilong hem Bardiya (or maet wanfala priest wea aftarem rul wea nem bilong hem Gaumata). Taem Darius I, wea olketa kolem tu Darius the Great, hem start for rul long 521 B.C.E., olketa tambuim finis waka for buildim moa temple long Jerusalem. Taem olketa faendem raeting, wea stap long sef ples long Ecbatana, wea garem komand bilong Cyrus, Darius duim moa samting winim wei for aotem datfala tambu long 520 B.C.E. Hem givim selen tu from selen bilong king for buildim moa datfala temple.—Ezra 6:1-12.

15 Nextfala ruler bilong Persia wea helpem olketa Jew for build moa hem Artaxerxes I, wea rul bihaen dadi bilong hem Ahasuerus (Xerxes I) long 475 B.C.E. Lastfala nem bilong Artaxerxes hem Longimanus bikos raet hand bilong hem long winim left hand. Long mek-20 year wea hem rul, long 455 B.C.E., hem appointim Nehemiah, wanfala Jew wea servem wine bilong hem, for kamap governor bilong Judah and buildim moa olketa wall bilong Jerusalem. Disfala komand markem start bilong ‘seventi week bilong year’ wea mek-9 chapter bilong Daniel talem and markem olketa date for taem wea Messiah, or Christ, Jesus bilong Nazareth, bae showaot klia and bae dae.—Daniel 9:24-27; Nehemiah 1:1; 2:1-18.

16. Wanem taem nao World Paoa Bilong Media-Persia hem finis, and hu nao last king for rul?

16 Bihaen Artaxerxes I, last wan long sixfala king long Rul Bilong Persia hem Darius III. Rul bilong hem finis kwiktaem long 331 B.C.E. taem hem lus long nogud wei long Alexander the Great long Gaugamela, klosap long Nineveh. Disfala wei for lus hem finisim World Paoa Bilong Media-Persia wea silver part long image insaed dream bilong Nebuchadnezzar hem piksarem. Nextfala paoa hem moa strong long samfala wei, bat wik long narafala wei. Diswan kamap klia sapos iumi lisin moa long Daniel taem hem talemaot mining long dream bilong Nebuchadnezzar.

WANFALA KINGDOM—BIG BAT NO SEMSEM

17-19. (a) Wanem world paoa nao bele and top part long leg bilong copper hem piksarem, and hao big nao rul bilong hem? (b) Hu nao Alexander III? (c) Hao nao Greek kamap languis wea evriwan iusim, and diswan hem barava fitim wanem?

17 Daniel talem Nebuchadnezzar hao bele and top part long leg bilong datfala maeti image hem minim “nara kingdom, mek-thri, bilong copper, wea bae rul ovarem full earth.” (Daniel 2:32, 39) Disfala mek-thri kingdom bae kamap bihaen Babylonia and Media-Persia. Long sem wei wea copper no garem hae price olsem silver, disfala niufala world paoa hem no olsem Media-Persia from hem no kasem privilege for mekem pipol bilong Jehovah kamap free. Bat, datfala kingdom wea olsem copper bae “rul ovarem full earth,” wea showimaot hem bae moa big winim Babylonia or Media-Persia. Wanem nao history showimaot abaotem disfala world paoa?

18 No longtaem bihaen Alexander III start for rul long Macedonia long 336 B.C.E. taem hem 20 year, hem startim wanfala war for tekovarem narafala ples. From bigfala wei wea army bilong hem win, olketa kolem hem Alexander the Great. Hem win evritaem, and hem go ahed for tekova long area bilong Persia. Taem hem winim Darius III long war long Gaugamela long 331 B.C.E., Rul Bilong Persia start for foldaon and Alexander mekem Greece kamap niufala world paoa.

19 Bihaen hem win long Gaugamela, Alexander go ahed for tekovarem olketa taon bilong Persia olsem Babylon, Susa, Persepolis, and Ecbatana. Taem hem tekovarem full area wea Persia hem rulim, hem go ahed go kasem west India. Hem putim olketa grup bilong Greek pipol insaed long olketa kantri wea hem winim. Dastawe, languis and kastom bilong Greece go kasem evri ples long datfala rul. Tru nao, Rul Bilong Greece hem kamap moa big winim eniwan wea kamap bifor. Olsem Daniel talemaot firstaem, datfala copper kingdom “rul ovarem full earth.” Diswan hem mekem Greek (Koine) kamap languis wea evriwan iusim. From olketa Greek word savve givim kliafala mining, hem barava fitim for raetem Christian Greek Scripture long hem and for talemaot gud nius abaotem Kingdom bilong God.

20. Wanem nao happen long Rul Bilong Greece bihaen Alexander the Great hem dae?

20 Alexander the Great hem rul for eitfala year nomoa olsem world ruler. Nomata hem young, Alexander wea 32 year hem sik and dae no longtaem bihaen wanfala feast, long June 13, 323 B.C.E. Gogo, bigfala rul bilong hem divaed long fofala territory, wea olketa general bilong hem nao rulim each wan. So, from wanfala big kingdom, fofala kingdom kamaot and gogo Rul Bilong Rome hem tekova long olketa. World paoa wea olsem copper hem rul go kasem 30 B.C.E. nomoa, taem last wan bilong fofala kingdom—laen bilong Ptolemy wea rul long Egypt—kam anda long Rome.

WANFALA KINGDOM WEA SMASEM AND PISISIM

21. Hao nao Daniel storyim “mek-foa kingdom”?

21 Daniel go ahed for talemaot mining bilong datfala image insaed dream: “Datfala mek-foa kingdom [bihaen Babylon, Media-Persia, and Greece], hem bae strong olsem iron. Long sem wei wea iron hem smasem and pisisim evri samting, so, olsem iron wea pisisim, hem bae smasem and pisisim evri samting hia tu.” (Daniel 2:40) From hem strong and fit for smasem samting, disfala world paoa bae olsem iron—moa strong winim olketa rul wea gold, silver, or copper hem piksarem. Rul Bilong Rome hem garem paoa olsem.

22. Long wanem wei nao Rul Bilong Rome hem olsem iron?

22 Rome hem smasem and pisisim Rul Bilong Greece and tekova long olketa ples wea stap yet from world paoa bilong Media-Persia and Babylon. Hem nating showimaot eni respect for Kingdom bilong God wea Jesus Christ talemaot, and hem killim dae Jesus long wanfala torture-stake long 33 C.E. Long wei for trae pisisim trufala Christian Wei, Rome persecutim olketa disaepol bilong Jesus. And tu, olketa bilong Rome finisim evribit Jerusalem and temple bilong hem long 70 C.E.

23, 24. Witim Rul Bilong Rome, wanem nao leg bilong datfala image hem piksarem?

23 Iron leg bilong image insaed dream bilong Nebuchadnezzar hem piksarem Rul Bilong Rome and tu paoa bilong politik wea kamaot from datwan. Tingim olketa toktok hia wea stap long Revelation 17:10: “Sevenfala king stap: faevfala foldaon finis, wanfala hem stap, narawan hem no kam yet, bat taem hem kam hem mas stap shortfala taem nomoa.” Taem aposol John raetem olketa toktok hia, olketa bilong Rome keepim hem olsem prisoner long island bilong Patmos. Long datfala taem faevfala king, or world paoa, foldaon finis, wea olketa nao Egypt, Assyria, Babylon, Media-Persia, and Greece. Mek-six—Rul Bilong Rome—hem rul yet. Bat hem bae foldaon tu, and mek-seven king bae kamaot from wanfala territory bilong Rome. Wanem world paoa nao datwan?

24 Long bifor, Britain hem northwest part long Rul Bilong Rome. Bat kasem year 1763, hem kamap Rul Bilong Britain—wea rulim sevenfala sea. Kasem 1776 olketa 13-fala territory bilong hem long America kamap independent for startim United States of America. Bat bihaen, Britain and United States kamap partner long war and peace. So, hem nao start bilong world paoa bilong England-America, mek-seven long profesi bilong Bible. Olsem Rul Bilong Rome, hem “strong olsem iron,” garem paoa wea olsem iron. So, iron leg bilong datfala image insaed dream hem piksarem Rul Bilong Rome and datfala world paoa bilong England-America.

MIX TUGETA BAT NO STRONG

25. Wanem nao Daniel talem abaotem feet and olketa toe bilong datfala image?

25 Then Daniel talem Nebuchadnezzar: “Olsem iu lukim feet and olketa toe wea haf clay wea man iusim for wakem pot and haf iron, datfala kingdom seleva bae divaed, bat bae hem strong lelebet olsem iron, olsem iu lukim iron wea mix witim wet clay. And olketa toe bilong feet wea haf iron and haf clay, datfala kingdom bae haf strong and bae haf wik. Olsem iu lukim iron wea mix witim wet clay, olketa bae mix witim famili bilong man; bat bae olketa no stap gud tugeta, diswan long datwan, olsem iron hem no savve mix witim clay.”—Daniel 2:41-43.

26. Wanem taem nao rul wea feet and olketa toe piksarem hem kamap?

26 Olketa world paoa wea difren part bilong image insaed dream bilong Nebuchadnezzar piksarem hem start long hed and go daon kasem feet. So, fitim for iumi sei feet and olketa toe bilong “iron wea mix witim wet clay” bae piksarem lastfala rul bilong man wea bae kamap long “taem bilong end.”—Daniel 12:4.

27. (a) Wanem samting nao happen long world, wea feet and olketa toe bilong iron and clay hem piksarem? (b) Wanem nao tenfala toe bilong datfala image hem piksarem?

27 Long start bilong mek-20 century, Britain hem rulim wanfala long evri fofala man long earth. Olketa nara gavman long Europe rul ovarem planti million pipol moa. Bat World War I hem mekem planti nation kamaot from olketa bigfala rul hia. Bihaen World War II, planti moa nation kamap. Taem wei for mekhae long nation hem grow, namba bilong olketa nation kamap staka. Tenfala toe bilong image hem piksarem evri paoa and gavman hia wea rul tugeta, bikos namba ten insaed long Bible hem samfala taem minim wei for kasem full namba long earth.—Markem Exodus 34:28; Matthew 25:1; Revelation 2:10.

28, 29. (a) Wanem nao Daniel sei clay hem piksarem? (b) Wanem nao iumi savve talem abaotem wei wea iron and clay mix tugeta?

28 From iumi insaed “taem bilong end,” iumi kasem nao feet bilong datfala image. Samfala gavman wea feet and olketa toe bilong iron and clay long image hem piksarem, olketa olsem iron—olketa hard tumas or raf tumas. Samfala moa olsem clay. Long wanem wei? Daniel story abaotem clay olsem “famili bilong man.” (Daniel 2:43) Nomata clay hem no strong, wea famili bilong man kamaot from, olketa gavman wea olsem iron mas planti taem lisin long olketa man nating, wea want for talemaot tingting bilong olketa long gavman wea rul ovarem olketa. (Job 10:9) Bat olketa hardfala gavman and olketa man nating no savve stap gud tugeta—olsem iron and clay no savve mix tugeta. Long taem wea datfala image hem finis, world bae divaed evribit long saed bilong politik!

29 Waswe, wei wea feet and olketa toe divaed olsem bae mekem full image foldaon? Wanem nao bae kasem datfala image?

BARAVA INTERESTING END!

30. Storyim end bilong dream bilong Nebuchadnezzar.

30 Tingim end bilong datfala dream. Daniel talem king: “Iu go ahed for lukluk go kasem taem olketa katemaot wanfala stone no witim hand, and datwan bangam image long feet bilong hem wea iron and clay and pisisim. Long datfala taem iron, clay, copper, silver and gold, evriwan tugeta, olketa pisis evribit and kamap olsem dust long floor for separatem grain, and wind hem karem olketa go and no eni part stap moa. And datfala stone wea bangam image, hem kamap wanfala big maunten and fulimap full earth.”—Daniel 2:34, 35.

31, 32. Wanem nao profesi talem abaotem lastfala part bilong dream bilong Nebuchadnezzar?

31 For minim diswan, datfala profesi go ahed: “Long taem bilong olketa king hia God bilong heven bae startim wanfala kingdom wea bae nating savve finis. And datfala kingdom bae no go long eni narafala pipol. Hem bae smasem and finisim evri kingdom hia, and hem nao bae stap go kasem taem olowe; from olsem iu lukim olketa katemaot long maunten wanfala stone no witim hand, and hao hem smasem datfala iron, copper, clay, silver and gold. Barava nambawan God seleva talemaot long king wanem nao bae happen bihaen long diswan. And iu fit for depend long disfala dream, and iu fit for trustim mining bilong hem.”—Daniel 2:44, 45.

32 From hem luksavve hao Daniel talem and minim dream bilong hem, Nebuchadnezzar talemaot hao God bilong Daniel nomoa “Lord bilong olketa king and Man For Showimaot olketa secret.” King givim tu long Daniel and thrifala Hebrew fren bilong hem barava hae position. (Daniel 2:46-49) Bat, for distaem, wanem nao ‘mining wea man fit for trustim’ wea Daniel talemaot?

‘WANFALA MAUNTEN FULIMAP EARTH’

33. Wanem “maunten” nao God katemaot datfala “stone” from hem, and wanem taem and hao nao diswan hem happen?

33 Long October 1914, “taem bilong olketa nation wea set finis” hem end, taem “God bilong heven” startim Kingdom long heven and putim anointed Son bilong hem, Jesus Christ, for rul olsem “King bilong olketa king and Lord bilong olketa lord.”a (Luke 21:24; Revelation 12:1-5; 19:16) So paoa bilong God, no hand bilong man, hem katemaot “stone” bilong Messiah Kingdom from “maunten” bilong sovereign rul bilong Jehovah long universe. Disfala gavman long heven hem stap long hand bilong Jesus Christ, wea God givim hem wei for kanduit dae. (Romans 6:9; 1 Timothy 6:15, 16) So, disfala “kingdom bilong Lord [God] bilong iumi and bilong Christ bilong hem”—samting wea kamaot from sovereign rul bilong Jehovah long universe—bae no go long eniwan moa. Hem bae stap for olowe.—Revelation 11:15.

34. Hao nao Kingdom bilong God hem born “long taem bilong olketa king hia”?

34 Datfala Kingdom hem born “long taem bilong olketa king hia.” (Daniel 2:44) Olketa hia no only olketa king wea tenfala toe bilong datfala image hem piksarem bat tu olketa part wea iron, copper, silver, and gold hem piksarem. Nomata olketa rul bilong Babylon, Persia, Greece, and Rome finis olsem world paoa, samfala part bilong olketa stap yet long 1914. Long datfala taem, Rul Bilong Turkey stap long territory bilong Babylonia, and olketa gavman rul long Persia (Iran) and Greece and Rome, long Italy.

35. Wanem taem nao “stone” bae bangam datfala image, and long wanem wei nao bae hem finisim datfala image?

35 Klosap nao Kingdom bilong God long heven bae bangam feet bilong tokpiksa image. From diswan, evri kingdom wea datfala image hem piksarem bae pisis, and finis evribit. Tru nao, long “war bilong bigfala day bilong God Almighty,” datfala “stone” bae barava bangam strong datfala image and mekem hem kamap olsem powder, and wind bilong cyclone bilong God bae blowim go olsem dust long floor for separatem grain. (Revelation 16:14, 16) Then, olsem datfala stone wea grow big olsem wanfala maunten and fulimap earth, Kingdom bilong God bae kamap maunten olsem gavman wea bae affectim “full earth.”—Daniel 2:35.

36. Why nao iumi fit for sei datfala Kingdom bilong Messiah hem strongfala gavman?

36 Nomata Kingdom bilong Messiah stap long heven, paoa bilong hem bae kasem earth for blessim evriwan wea obey wea stap long earth. Disfala strongfala gavman “bae nating savve finis” or “go long eni narafala pipol.” No olsem olketa kingdom wea olketa man wea savve dae rulim, “hem nao bae stap go kasem taem olowe,” for olowe. (Daniel 2:44) Letem iu garem privilege for kamap wanfala wea stap anda long datwan for olowe.

[Footnote]

a Lukim Chapter 6 bilong disfala buk.

WANEM NAO IU LANEM?

• Olketa difren part long maeti image long dream bilong Nebuchadnezzar piksarem olketa wanem world paoa?

• Feet and tenfala toe bilong iron wea mix witim clay hem piksarem wanem samting?

• Wanem taem and from wanem “maunten” nao God katemaot datfala “stone”?

• Wanem taem nao “stone” bae bangam datfala image?

[Box/Piksa long page 63-67]

KING FOR FAET BUILDIM BIGFALA RUL

PRINCE bilong Babylon and army bilong hem smasem army bilong Egypt bilong Pharaoh Necho long Carchemish, long Syria. Olketa bilong Egypt wea lus ranawe go long Egypt long south, and olketa bilong Babylon aftarem olketa. Bat wanfala message from Babylon mekem datfala prince wea win for leavim faet hia. Nius hem kam hao dadi bilong hem, Nabopolassar, hem dae. Nebuchadnezzar talem olketa general bilong hem for tekem bak olketa prisoner and samting wea olketa tekem, and hem kwiktaem go bak long hom and tekovarem rul bilong dadi.

So, Nebuchadnezzar hem start for rul long Babylon long year 624 B.C.E. and hem kamap mek-tu ruler long Niu Rul Bilong Babylon. Insaed 43 year wea hem rul, hem tekova long olketa territory bilong World Paoa Bilong Assyria bifor and mekem rul bilong hem kamap moa big, hem tekem Syria long north and Palestine long west go kasem spialaen bilong Egypt.​—Lukim map.

Long mek-foa year long rul bilong hem (620 B.C.E.), Nebuchadnezzar mekem Judah kamap kingdom wea stap anda long hem. (2 Kings 24:1) Thrifala year bihaen, wei wea olketa bilong Judah againstim hem mekem Babylon attakim Jerusalem. Nebuchadnezzar tekem Jehoiachin, Daniel, and samfala moa olsem prisoner go long Babylon. King tekem tu samfala dish from temple bilong Jehovah. Hem mekem uncle bilong Jehoiachin, Zedekiah long Judah, kamap king anda long Babylon.​—2 Kings 24:​2-​17; Daniel 1:​6, 7.

Lelebet taem bihaen, Zedekiah tu againstim olketa, and join witim Egypt. Nebuchadnezzar attakim Jerusalem moa, and long 607 B.C.E., hem brekem wall long there, burnim temple, and finisim evribit datfala taon. Hem busarem evri son bilong Zedekiah and then mekem Zedekiah blind and taemapem hem, for tekem hem olsem prisoner go long Babylon. Nebuchadnezzar tekem klosap evriwan long olketa olsem prisoner and tekem olketa lastfala dish bilong temple go long Babylon. “So Judah lusim land bilong hem for go olsem prisoner.”​—2 Kings 24:18–25:21.

Nebuchadnezzar tekova long Tyre tu taem hem attakim datfala taon​—attak wea go ahed for 13 year. Long datfala attak, olketa soldia “kamap bolhed” from helmet bilong olketa rabem hed bilong olketa, and “skin kamaot” long shoulder bilong olketa bikos olketa karem olketa samting for buildim samting for attak. (Ezekiel 29:18) Gogo, Tyre sarenda long army bilong Babylon.

Hem luk olsem king bilong Babylon hem savve tumas for planim faet. Samfala buk, main wan nao olketa from Babylon, storyim hem tu olsem wanfala king wea deal semsem witim evriwan. Nomata Bible no sei Nebuchadnezzar hem deal semsem witim evriwan, profet Jeremiah sei nomata Zedekiah go againstim king, bae olketa deal witim hem long gudfala wei ‘sapos hem go long olketa prince bilong king bilong Babylon.’ (Jeremiah 38:​17, 18) And bihaen Jerusalem hem finis evribit, Nebuchadnezzar showimaot respect long Jeremiah. King givim disfala komand for saed bilong Jeremiah: “Tekem hem and go ahed for lukaotem hem, and no duim eni nogud samting long hem. Bat samting wea hem talem long iu, iu mas duim.”​—Jeremiah 39:​11, 12; 40:​1-4.

Olsem wanfala ruler, Nebuchadnezzar hem kwiktaem luksavve long olketa fasin and savve bilong Daniel and thrifala fren bilong hem​—Shadrach, Meshach, and Abednego​—wea Hebrew nem bilong olketa nao Hananiah, Mishael, and Azariah. So, king iusim olketa long bigfala position insaed kingdom bilong hem.​—Daniel 1:​6, 7, 19-​21; 2:​49.

Main god wea Nebuchadnezzar worshipim hem Marduk, main god bilong Babylon. King givim praise long Marduk long evritaem wea hem win. Long Babylon, hem buildim and mekem luk naes olketa temple bilong Marduk and planti narafala god bilong Babylon. Datfala gold image wea hem buildim long level ples bilong Dura maet hem dedicatem long Marduk. And luk olsem Nebuchadnezzar barava depend long magic for planim olketa war bilong hem.

Nebuchadnezzar praod tu long wei for mekem Babylon kamap gud moa, taon wea garem bigfala wall winim eniwan long datfala taem. Taem hem finisim bigfala dabol wall bilong taon wea dadi bilong hem nao start for buildim, Nebuchadnezzar mekem datfala taon for luk olsem no eniwan savve tekovarem. King hem fixim wanfala old haos bilong king wea stap midolwan long datfala taon and buildim wanfala haos for taem bilong hot season wea stap klosap tu kilometer long north. For mekem queen bilong hem from Media hem hapi, wea tingim evritaem olketa hill and forest long hom bilong hem, Nebuchadnezzar buildim olketa garden long wall bilong Babylon​—wea hem wanfala long sevenfala spesol samting bilong world bifor.

“Waswe, diswan no Babylon the Great, wea miseleva buildim for haos bilong king witim paoa bilong strong bilong mi and for honor bilong glory bilong mi?” king hem talem wanday taem hem wakabaot long haos bilong hem long Babylon. “Taem datfala toktok stap yet long mouth bilong king,” hem kamap krangge nao. Hem no fit for rul for sevenfala year, hem kaikaim vegetable nomoa, olsem Daniel talem profesi abaotem finis. Long end bilong datfala taem, Nebuchadnezzar kasem bak datfala kingdom, and hem rul go kasem taem hem dae long 582 B.C.E.​—Daniel 4:​30-​36.

WANEM NAO IU LANEM?

Wanem nao iumi savve talem abaotem Nebuchadnezzar olsem

• man wea savve tumas for planim faet?

• man wea rul?

• man wea worshipim Marduk?

• man for build?

[Map]

(For formatted text, lukim pablikeson)

RUL BILONG BABYLON

RED SEA

Jerusalem

Euphrates River

Tigris River

Nineveh

Susa

Babylon

Ur

[Piksa]

Babylon, taon wea garem bigfala wall wea winim eniwan long datfala taem

[Piksa]

Dragon hem wanfala saen bilong Marduk

[Piksa]

Olketa garden bilong Babylon

[Diagram/Piksa long page 56]

(For formatted text, lukim pablikeson)

OLKETA WORLD PAOA LONG PROFESI BILONG DANIEL

Datfala maeti image (Daniel 2:31-45)

BABYLONIA from 607 B.C.E.

MEDIA-PERSIA from 539 B.C.E.

GREECE from 331 B.C.E.

ROME from 30 B.C.E.

ENGLAND-AMERICA WORLD PAOA from 1763 C.E.

WORLD WEA DIVAED LONG POLITIK long taem bilong end

[Full-page piksa long page 47]

[Full-page piksa long page 58]

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem