Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—June 2020
JUNE 1-7
GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 44-45
“Joseph Forgivim Olketa Brata blo Hem”
“Waswe, Mi Nao God Mekem Mi Savve Judgem Iufala?”
Disfala test bae showimaot sapos olketa brata bilong Joseph garem olketa gudfala wei or nomoa. Hem talem olketa wakaman bilong hem for go arrestim olketa from olketa stealim datfala kap. Taem olketa faendem datfala kap insaed basket bilong Benjamin, olketa tekem evriwan go bak long Joseph. Judah nao hem story for olketa. Hem askem Joseph for showim mercy long olketa and hem sei bae olketa willing for kamap slave bilong hem. Joseph talem olketa for go bak, bat Benjamin bae stap long Egypt and kamap slave bilong hem.—Genesis 44:2-17.
Judah laek for protectim brata bilong hem, so hem sei: “Dadi bilong Benjamin lovem Benjamin tumas bikos mami bilong hem garem tufala son and hem nomoa son wea hem laef distaem.” Taem Joseph herem diswan masbi hem tingim mami bilong hem bikos hem nao firstborn son bilong Rachel, waef bilong Jacob wea dae taem hem bornem Benjamin. Joseph hem lovem mami bilong hem tumas, and hem barava lovem Benjamin bikos hem really brata bilong hem.—Genesis 35:18-20; 44:20.
Judah askem Joseph sapos hem savve changem Benjamin for kamap slave bilong Joseph. Then hem sei: “Mi no savve go bak long dadi bilong mi sapos Benjamin no kam witim mi. Mi no laekem dadi bilong mi for sorre bikos long diswan!” (Genesis 44:18-34) Diswan nao showimaot Judah hem changem wei bilong hem. Hem showimaot hem sorre long wanem hem duim bifor, and hem showimaot hem tingim narawan and no tingim hemseleva nomoa.
Evri samting wea happen mekem Joseph laek for krae. Hem talem olketa wakaman bilong hem for go aot and hem barava krae big nao, gogo olketa long haos bilong Pharaoh savve herem datwan. Then hem sei long olketa: “Mi nao Joseph, brata bilong iufala.” Hem hagem olketa brata bilong hem and hem talem olketa hem forgivim olketa for evri samting wea olketa duim long hem. (Genesis 45:1-15) Datwan showimaot hem followim wei bilong Jehovah wea willing for forgivim narawan. (Psalm 86:5) Waswe, iumi savve duim olsem tu?
Faendem Gudfala Point
it-2-E 813
Brekem Kaleko
Lo taem bifor, olketa Jew and pipol from olketa kantri lo east savve brekem kaleko blo olketa for showimaot olketa sorre tumas, especially taem olketa herem nius wanfala klos relative hem dae. Plande taem man brekem kaleko for showim chest blo hem and no barava brekem kaleko gogo man no savve werem nao.
Firstaem wea Bible storyim man duim diswan hem taem Reuben, firstborn son blo Jacob no savve faendem Joseph lo well. Hem brekem kaleko blo hem and sei: “Ei, olketa! Josef hemi nomoa long wel ya nao! Bae wanem nao mi duim?” From Reuben hem firstborn, hem nao garem responsibility for lukaftarem young brata blo hem. Taem Jacob herem nius dat masbi wanfala wild animal nao killim dae son blo hem, hem brekem kaleko blo hem and werem kaleko for sorre. (Jenesis 37:29, 30, 34) And taem olketa haf brata blo Joseph go lo Egypt, olketa tu brekem kaleko blo olketa bikos olketa feel nogud taem olketa sei Benjamin nao stealim kap.—Jenesis 44:13.
No Eni Reason for Heitim Iumi
15 Wanem nao savve helpem iumi for no feel kros long olketa wea heitim iumi nomata no eni reason stap? Remember hao olketa main enemy bilong iumi nao Satan and olketa demon. (Ephesians 6:12) Nomata samfala man min for persecutim iumi, staka wea againstim pipol bilong God duim olsem bikos olketa no savve or nara pipol nao bossim olketa. (Daniel 6:4-16; 1 Timothy 1:12, 13) Jehovah laekem “evri difren kaen man” for kasem chance for “sev and kasem stretfala savve bilong truth.” (1 Timothy 2:4) Tru nao, samfala wea againstim iumi bifor olketa kamap Christian brata bilong iumi distaem bikos olketa luksavve long gudfala fasin bilong iumi. (1 Peter 2:12) And tu, iumi savve lane from example bilong Joseph, son bilong Jacob. Nomata olketa haf brata bilong Joseph mekem hem safa long bigfala wei, hem nating keepim feeling for heitim olketa. Why nao olsem? Bikos hem luksavve wei wea Jehovah insaed long diswan, hem letem samting for happen for fulfillim purpose bilong Hem. (Genesis 45:4-8) Long sem wei tu, taem iumi safa long samting wea no followim justice, Jehovah savve mekem diswan for kamap wei wea nem bilong hem kasem glory.—1 Peter 4:16.
JUNE 8-14
GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 46-47
“Olketa Garem Kaikai lo Taem blo Bigfala Hangre”
w87-E 5/1 15 ¶2
Sevem Pipol lo Taem blo Bigfala Hangre
2 Bihaen sevenfala year wea olketa harvestim staka kaikai, datfala big hangre start, olsem Jehovah profesi bae happen. Bat disfala big hangre no kamap lo Egypt nomoa bat hem kasem “evri ples long wol nao.” Taem pipol lo Egypt start for short lo kaikai, olketa kam askem kaikai from Pharaoh, so Pharaoh talem olketa for “go lukim Josef an olketa mas duim wanem hemi talem.” Joseph salem grain lo olketa go kasem taem selen blo olketa finis. Then olketa exchangem olketa animal blo olketa for baem kaikai and Joseph acceptim datwan. Gogo pipol lo Egypt kam lo Joseph and sei: “Sapos yu givim kaikai long mifala, bae kaikai ya nao hemi peimaot mifala wetem olketa graon blong mifala, nao olketa graon ya bae hemi blong king, an bae mifala tu i slev blong hem.” So Joseph baem evri land lo Egypt for Pharaoh.—Jenesis 41:53-57; 47:13-20.
Kingdom Duim Samting God Laek for Duim lo Earth
11 Olketa garem staka samting. World hem hangre lo spiritual wei. Bible talem stret: “Hem ya mesij blong Lod [Jehovah], ‘Mi nao bae mi mekem bikfala taem blong hanggre fo kasem yufala, bat hemi no fo kaikai o wata. Long datfala taem, bae yufala hanggre tumas fo herem olketa toktok blong mi [Jehovah.]’” (Emos 8:11) Waswe, olketa citizen blo Kingdom blo God tu hangre lo spiritual wei? Jehovah sei olsem abaotem pipol blo hem and olketa enemy blo hem: “Dastawe nao Lod [Jehovah] hemi tok olsem, Bae olketa wakaman blong mi i kaikai, bat bae yufala hanggre nomoa. Bae olketa wakaman blong mi i dring, bat bae yufala dae nomoa fo wata. Bae olketa wakaman blong mi i hapi tumas, bat bae yufala i sem fogud.” (Aesaea 65:13) Waswe, iu lukim diswan kamap tru?
12 Iumi kasem staka spiritual kaikai olsem river wea gohed for ran big. Iumi garem olketa Bible pablikeson, olketa recording, olketa video, olketa meeting, olketa convention, and olketa article from Website blo iumi. Evri samting hia, hem olketa spiritual kaikai wea iumi kasem distaem nomata world hem hangre lo spiritual wei. (Esikiel 47:1-12; Joel 3:18) Waswe, iu hapi for lukim promis blo Jehovah for givim staka spiritual kaikai lo iu evritaem? Waswe, iu mek sure for kaikai evritaem lo tebol blo Jehovah?
Faendem Gudfala Point
it-1-E 220 ¶1
Tingting and Akson blo Pipol
Satem eye blo olketa wea dae finis. Wei for satem eye blo olketa wea dae finis hem responsibility blo firstborn son. So taem Jehovah sei lo Jacob, “Josef seleva nao [bae] hemi stap wetem yu fo satem ae blong yu” (Jenesis 46:4), luk olsem hem showimaot lo Jacob hao Joseph nao shud kasem raet olsem firstborn.—Fas Kronikols 5:2.
nwtsty-E study note lo Ac 7:14
Evriwan lo olketa hem seventi-faev: Maet Stephen no quotem eni verse lo olketa Hebrew Scripture taem hem sei total namba blo famili blo Jacob wea setol lo Egypt hem 75. Disfala namba no stap lo Masoretic raeting blo olketa Hebrew Scripture. Jenesis 46:26 sei: “Olketa ya wea i bon kam bihaen long Jekob, an olketa go wetem hem long Ijip hemi kasem siksti-siks, olketa no kaontem nomoa olketa waef blong olketa pikinini blong hem.” Verse 27 sei: “Jekob wetem ful namba blong olketa pikinini blong hem ya wea olketa go an stap long Ijip, . . . olketa evriwan i kasem seventi.” Lo tufala verse hia, olketa kaontem pipol lo tufala difren wei. Firstfala namba hem olketa wea born kam lo famili blo hem wea go stap lo Egypt witim hem and mek-tu namba hem total blo famili blo hem wea setol lo Egypt. Namba blo olketa from famili laen blo Jacob hem stap lo Eksodas 1:5 and Diutronomi 10:22 tu, and tufala verse hia sei namba hem “seventi.” Luk olsem Stephen givim mek-thri namba wea kaontem samfala nara famili member blo Jacob. Samfala pipol sei hem kaontem olketa son and granson blo Manasseh and Ephraim, tufala son blo Joseph wea datfala Septuagint transleison storyim lo Jenesis 46:20. Olketa narawan sei hem kaontem olketa waef blo olketa son blo Jacob, wea Jenesis 46:26 no kaontem. So maet “seventi-faev” nao hem total namba. Bat disfala namba maet stap lo olketa copy blo olketa Hebrew Scripture wea pipol iusim lo first century C.E. For staka year, olketa savveman sei datfala namba “seventi-faev hem stap lo Jenesis 46:27 and Eksodas 1:5 lo datfala Greek Septuagint Bible. And tu, klosap lo year 1950, olketa savveman faendem tufala smol part blo olketa Dead Sea Scroll lo Hebrew languis wea showim Eksodas 1:5, and tufala part hia iusim namba “seventi-faev” tu. Maet Stephen iusim namba wea stap lo wanfala olo Bible hia. Nomata wanem namba nao hem stret, namba wea Stephen givim hem just difren wei for kaontem total namba blo famili laen blo Jacob.
JUNE 15-21
GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 48-50
“Lane From Olketa Olo”
it-1-E 1246 ¶8
Jacob
Just bifor Jacob dae, hem blessim tufala son blo Joseph, wea olketa nao olketa granson blo hem, and God mekem Jacob for markem Ephraim olsem firstborn nomata hem young winim brata blo hem Manasseh. Then hem sei olsem lo Joseph wea bae inheritim dabol wea brata blo hem wea firstborn shud inheritim: “Graon ya long Sekem hemi gudfala tumas an mi givim long yu nao. Mi bin tekem ples ya from olketa laen blong Amoa long faet. Mi no givim graon ya long olketa brata blong yu, mi laek fo givim go long yu seleva nomoa, an hemi blong yu nao.” (Jenesis 48:1-22; Fas Kronikols 5:1) Jacob no faetem olketa son blo Hamor bat hem peim datfala land klosap lo Shechem from olketa. (Jenesis 33:19, 20) So luk olsem disfala promis wea hem talem lo Joseph hem showimaot Jacob garem faith dat olketa lo laen blo hem bae winim Canaan. Hem barava bilivim datwan bae kamap tru dastawe hem sei hem bin tekem ples hia lo faet, olsem hem happen finis. Tufala pis land lo Canaan wea Joseph inheritim hem tufala pis land wea tribe blo Ephraim and Manasseh kasem.
it-2-E 206 ¶1
Olketa Last Day
Profesi wea Jacob talem bifor hem dae. Taem Jacob sei lo olketa son blo hem, “Yufala kam kolsap long mi mekem mi talem yufala olketa samting wea bae hemi kasem yufala,” hem tok abaotem olketa samting wea bae happen lo future. (Jenesis 49:1) Winim 200 year bifor, Jehovah talem Abram (Abraham), grandadi blo Jacob, hao olketa pikinini wea bae born kam lo laen blo hem bae safa for 400 year. (Jenesis 15:13) So olketa samting wea Jacob sei bae “kasem yufala” hem bae happen lo future, taem datfala 400 year hia hem finis. Disfala profesi hia bae kamap tru tu saed lo spiritual “Israel bilong God.”—Ga 6:16; Ro 9:6.
Olketa Olo—Wanfala Blessing for Olketa Young Wan
10 Olketa olo savve encouragem tu olketa Christian brata and sista. Joseph, wea hem son bilong Jacob, showimaot faith taem hem olo, and diswan helpem plande million trufala worshiper bilong Jehovah wea laef bihaen long hem. Taem hem kasem 110 year, hem “talem komand saed long wanem for duim long olketa bon bilong hem,” wea datwan nao hem for olketa Israelite tekem olketa bon bilong hem taem olketa lusim Egypt. (Hebrews 11:22; Genesis 50:25) Datfala komand hem givim hope for olketa Israelite wea kamap slave for staka year bihaen Joseph hem dae, hem mekem olketa feel sure hao bae olketa kamap free.
Faendem Gudfala Point
Olketa wea Givim Glory Long God Bae Kasem Blessing
4 Bifor tribe bilong Gad bilong Israel go insaed long Promis Land, olketa ask sapos olketa savve setol long area for keepim buluka long east saed bilong Jordan. (Numbers 32:1-5) Sapos olketa stap long there bae olketa feisim olketa big challenge. Olketa tribe long west saed bae garem Jordan Valley for protectim olketa againstim eni army wea laek for attak. (Joshua 3:13-17) Bat, George Adam Smith, man wea raetem buk The Historical Geography of the Holy Land, hem story olsem abaotem olketa land long east saed bilong Jordan: “Disfala flat ples bilong Arabia no garem eni samting for protectim. From diswan, kaen pipol wea evritaem muv raon insaed datfala land for luk aotem kaikai, olowe isi for attakim olketa, and samfala savve attakim olketa evri year for kasem grass for olketa animal bilong olketa.”
5 Hao nao bae tribe bilong Gad deal witim diskaen hard taem? Planti handred year bifor, taem laen dadi bilong olketa, Jacob, klosap for dae hem talem disfala profesi: “Long saed bilong Gad, wanfala army bae attakim hem, bat hem bae ronem olketa.” (Genesis 49:19) Maet long firstaem olketa toktok hia mekem iumi tingse olketa nogud samting nao bae happen. Bat really samting nao, hem wanfala komand for tribe bilong Gad for faet bak. Jacob strongim long olketa hao sapos olketa duim diswan, enemy bilong olketa bae ranawe witim shame, and tribe bilong Gad bae ronem olketa.
it-1-E 289 ¶2
Benjamin
Lo profesi wea Jacob talem bifor hem dae, hem storyim lo Benjamin wei wea olketa wea kam from laen blo hem bae savve tumas hao for faet. Hem sei: “Benjamin, yu olsem wanfala wael dog wea i barava wael fogud, wea long moning an long naet, hemi gohed fo kilim dae olketa samting, an hemi gohed fo kaikaim olketa.” (Jenesis 49:27) Olketa soldia from laen blo Benjamin savve tumas for iusim sling. Olketa savve sutim ston lo raet hand and lo left hand and olketa savve “sut kasem nomoa wanfala hea.” (Jajis 20:16; Fas Kronikols 12:2) Judge Ehud hem kam from laen blo Benjamin, and hem holem sword lo left hand and killim dae datfala nogud King Eglon. (Jajis 3:15-21) Hem gud for tingim tu hao “long moning” blo kingdom blo Israel, wea minim taem olketa king start for rul lo Israel, tribe blo Benjamin wea “smol fogud” provaedem first king for Israel, wea hem nao Saul, son blo Kish. Saul barava strong for faet againstim olketa Philistine. (Fas Samuel 9:15-17, 21) And “long naet,” wea minim taem olketa king finis for rul lo Israel, tribe blo Benjamin provaedem Queen Esther and Prime Minister Mordecai for sevem olketa Israelite from rul blo olketa lo Persia.—Esta 2:5-7.
JUNE 22-28
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 1-3
“Mi Bae Duim Eni Samting wea Mi Laek for Duim”
Mekhae Long Nambawan Nem Bilong Jehovah
4 Readim Exodus 3:10-15. Taem Moses hem 80 year, God sei long hem: “Tekem pipol bilong mi, olketa son bilong Israel, go aot from Egypt.” Then Moses askem Jehovah, ‘Waswe sapos olketa Israelite askem mi hu nao nem bilong iu? Hao nao bae mi ansarem olketa?’ For longfala taem finis, pipol bilong God savve long nem bilong God, so why nao Moses askem datfala kwestin? Hem laek for savve long moa samting abaotem wanem kaen God nao Jehovah. Moses laek for strongim long olketa Israelite God nao bae sevem olketa. Hem fitim for Moses duim olsem bikos olketa Israelite slave for longtaem finis and maet olketa daotem sapos Jehovah savve sevem olketa. Samfala Israelite worshipim olketa god bilong Egypt tu!—Ezek. 20:7, 8.
kr 43, box
MINING BLO NEM BLO GOD
DISFALA nem Jehovah hem kam from wanfala Hebrew toktok wea minim “duim eni samting.” Samfala savveman lo Hebrew languis sei disfala toktok minim samting wea man savve duim. From diswan staka minim datfala nem blo God olsem, “Hem Savve Duim Eni Samting.” Disfala mining barava fitim Jehovah from hem nao Creator. Hem nao creatim universe, olketa angel, iumi olketa man, and hem gohed for mekem wanem hem laekem and plan blo hem for kamap tru.
Sapos olsem, wanem nao mining lo ansa blo Jehovah lo kwestin wea Moses askem wea stap lo Exodus 3:13, 14, NW? Moses ask olsem: “Sapos mi go lo olketa Israelite and mi sei lo olketa, ‘God blo olketa grani blo iufala nao sendem mi kam lo iufala,’ bat olketa sei, ‘Hu nao nem blo hem?’ Wat nao bae mi talem olketa?” Jehovah sei: “Mi Bae Duim Eni Samting wea Mi Laek for Duim.”
Moses no askem Jehovah for talem nem blo hem. Moses and olketa Israelite savve finis lo nem blo God. Moses laekem Jehovah for showim samting wea bae strongim faith blo olketa Israelite, and tu, samting wea savve showimaot mining blo nem blo Hem. Dastawe taem Jehovah sei, “Mi Bae Duim Eni Samting wea Mi Laek for Duim,” Jehovah showimaot wanfala nambawan fasin blo hem. Hem savve duim eni samting for mekem plan blo hem kamap tru. Olsem example, Moses and olketa Israelite luksavve Jehovah nao man for sevem olketa, man for givim law, man for provaedem wanem olketa needim and staka nara samting moa. So Jehovah savve duim eni samting wea hem laek for duim for mekem olketa promis blo hem for pipol blo hem mas happen. Bat mining blo datfala nem no minim datwan nomoa, hem minim tu, hao Jehovah savve iusim olketa creation blo hem for mekem plan blo hem kamap tru.
Faendem Gudfala Point
g04-E 4/8 6 ¶5
Waswe, Moses Hem Man wea Stap Bifor or Nomoa?
Waswe, hem hard for wanfala princess lo Egypt for adoptim wanfala pikinini? Nomoa. Religion wea pipol lo Egypt followim sei sapos olketa man and woman laek go lo heven, olketa mas duim olketa kaenfala samting lo narawan. Disfala archaeologist, Joyce Tyldesley, sei olsem abaotem wei for adoptim pikinini: “Lo Egypt, olketa man no hae winim olketa woman. Olketa man and woman garem sem raet saed lo law and selen, and . . . olketa woman savve adoptim olketa pikinini.” Wanfala old raeting bifor wea storyim wei for adoptim pikinini story abaotem wanfala woman lo Egypt wea adoptim olketa slave blo hem. And disfala buk, The Anchor Bible Dictionary sei olsem abaotem wei for peim mami blo Moses for susum Moses: “Wei for peim really mami blo Moses for susum hem . . . hem barava semsem olsem wanem olketa raetem insaed lo kontrak wea pipol lo Mesopotamia saenem taem olketa adoptim pikinini.”
Samfala Main Point From Buk Bilong Exodus
3:1—Jethro hem wanem kaen priest? Long olketa taem bifor, hed bilong famili serve olsem priest for famili bilong hem. Luk olsem Jethro hem hed bilong wanfala tribe bilong Midian. From pipol bilong Midian kam from laen bilong Abraham thru long Keturah, luk olsem olketa savve abaotem worship bilong Jehovah.—Genesis 25:1, 2.
JUNE 29–JULY 5
GUD SAMTING FROM BIBLE | EKSODAS 4-5
“Bae Mi Helpem Iu Taem Iu Toktok”
Wanem Nao Tingting Bilong Jehovah Abaotem Olketa Excuse?
“Mi no fit for duim.” Maet iu tingse iu no fit for duim waka for talemaot gud nius. Samfala faithful wakaman bilong Jehovah bifor tingse olketa tu no fit for duim assignment wea Jehovah givim long olketa. Tingim Moses. Taem Jehovah askem hem for duim wanfala waka, Moses sei: “Plis Jehovah, mi no savve toktok gud ia, nomata yesterday or bifor kam or taem iu story witim wakaman bilong iu. Mi toktok slow tumas and mi no savve talem gud olketa toktok ia.” Nomata Jehovah sei bae hem helpem Moses, Moses sei: “Plis Jehovah, iu sendem go nara man, bat no mi.” (Ex. 4:10-13) Wanem nao Jehovah duim?
Waswe, Iu Lukim “God wea No Eniwan Savve Lukim”?
5 Bifor Moses go bak long Egypt, God teachim hem wanfala important principle. Moses storyim datfala principle long Bible buk Job. Hem sei: “Taem man fraet long Jehovah, hem showimaot hem wise.” (Job 28:28) For helpem Moses fraet long God and duim stret samting, Jehovah storyim hao Hem hae winim olketa man. Hem sei: “Hu nao wakem mouth bilong man, or hu nao mekem olketa man for no toktok, for earpas, for lukluk gud, or for blind? Mi, Jehovah, mi nao mi duim.”—Ex. 4:11.
6 Hao nao datwan helpem Moses? Jehovah nao sendem Moses, so hem no need for fraet. God bae helpem Moses for talem message bilong hem long Pharaoh. Diswan hem no firstaem wea laef bilong olketa wakaman bilong God stap long danger long Egypt. Maet Moses tingim hao Jehovah protectim Abraham, Joseph, and hemseleva tu from olketa nara Pharaoh wea rul bifor. Pharaoh no garem paoa for againstim Jehovah. (Gen. 12:17-19; 41:14, 39-41; Ex. 1:22–2:10) From Moses garem faith and hem lukim “God wea no eniwan savve lukim,” hem no fraet for go talemaot evri toktok wea Jehovah talem for Pharaoh.
Wanem Nao Tingting Bilong Jehovah Abaotem Olketa Excuse?
Jehovah no givim datfala assignment long nara man, bat hem markem Aaron for helpem Moses for duim datfala waka. (Ex. 4:14-17) And long olketa year bihaen tu, Jehovah helpem Moses and givim wanem Moses needim mekem hem fit for duim gud olketa assignment wea hem kasem. Long distaem tu, Jehovah bae iusim olketa strongfala Christian brata and sista for helpem iu for duim ministry. Bat important samting nao, Bible sei Jehovah bae helpem iumi for duim waka wea hem talem iumi for duim.—2 Cor. 3:5; lukim box “Taem wea Mi Barava Hapi Tumas.”
Faendem Gudfala Point
Samfala Main Point From Buk Bilong Exodus
4:16—Long wanem wei nao Moses “serve olsem God” long Aaron? Moses hem man wea stand for God. So, Moses kamap “olsem God” long Aaron, wea toktok for Moses.
it-2-E 12 ¶5
Jehovah
So disfala toktok for “savve” no minim for just savve lo samting or samwan. Datfala karangge man Nabal savve lo David bat hem still ask “David, hu nao son blo Jese?” Hem olsem hem sei “Hem hu ia?” (Fas Samuel 25:9-11; comparem Mektu Samuel 8:13.) And Pharaoh sei lo Moses: “Hu nao [Jehovah]? Waswe nao mi mas obeim hem an letem olketa blong Israel i go? Mi nating save long [Jehovah]! Mi no save letem yufala go!” (Eksodas 5:1, 2) Luk olsem Pharaoh minim hem no savve Jehovah nao hem tru God or hem garem paoa ovarem king lo Egypt and wanem hem duim, or hem garem paoa for duim wanem Hem laekem olsem Moses and Aaron sei Hem bae duim. Bat wanem Jehovah bae duim bae mekem Pharaoh and evriwan lo Egypt and olketa Israelite tu for savve lo mining blo nem blo hem. Olsem Jehovah showim lo Moses, diswan bae happen taem God mekem plan blo hem for Israel kamap tru, lo wei for mekem olketa kamap free, givim Promis Land lo olketa, and fulfillim agreement wea hem mekem witim olketa grani blo olketa. And from Jehovah duim olsem, hem sei, “Bae yufala save dat mi nao [Jehovah], God blong yufala.”—Eksodas 6:4-8.