Dahme Sises Padahngki me Pid Ehl?
Sises mahsanih: “Oh ma apali mesomwen kin kahrehiong uhk nan dihp, pwadikasang; pwe e mwahu ong uhk maspali pedolong nan Wehin Koht sang mas pokon lekdeklahng nan ehl. Wasao mwasarail kan sohte kin mehla ie, oh kisiniei sohte kin kunla.”—MARK 9:47, 48.
Pil ehu ahnsou, Sises mahsanih duwen ahnsoun kadeik ehu me e pahn mahsanih ong me suwed kan: “Kumwail kohkohweisang ie, kumwail me rialahr akan pahn Koht! Kohkowohng nan kisiniei soutuk, me onopadahngehr Tepil oh ienge kan!” Sises pil mahsanih “irail pwukat ahpw pahn kolahng nan lokolok soutuk.”—MADIU 25:41, 46.
NI ATAIL tepin wadek mahsen en Sises pwukat me kilel powe, e mwomwen me e ketin utung padahk en ehl. Ahpw dahme Sises mahsanih sohte wehwehki me e kin uhwong mahsen en Koht me mahsanih: “Me melahr akan sohte ese mehkot.”—Eklesiasdes 9:5.
Eri ia wehwehn dahme Sises mahsanih me pid aramas pahn lekdekla “nan ehl”? “Kisiniei soutuk” me Sises mahsanih duwe uhdahn kisiniei de karasaras? Ia mwomwen me suwed kan pahn “kolahng nan lokolok soutuk”? Kitail pahn tehkpene ehuehu peidek pwukat.
Ia wehwehn dahme Sises mahsanih me pid aramas pahn lekdekla “nan ehl”? Uhdahn lepin lokaiahn Krihk me ntingdi nan Mark 9:47 iei geʹen·na, ahpw ekei kawehwehn Paipel kin uhd kawehwehdi lepin lokaia wet ong “ehl.” Geʹen·na kohsang lokaiahn Ipru Geh Hin·nomʹ, me wehwehki “Wahun Innom.” Wahun Innom mihte likin kahnimw en Serusalem en mahs. Ni mwehin nanmwarki kan en Israel, wasaht wia wasahn meirongki kisin seri, tiahk kasaut ehu me Koht ketin kalahdeki. Koht mahsanih me e pahn ketin kamwomwala koaros me kin wia tiahk en kaudok likamw. Wahun Innom uhd adanekihla “Wahun kamakamla,” wasa me “paliweren me melahr akan” wonohn sohte seridi. (Seremaia 7:30-34) Siohwa kohpadahr me Wahun Innom pahn wiahla wasahn kesehla paliweren me melahr akan ahpw kaidehn wasahn kaloke aramas me momour.
Ni mwehin Sises, tohn Serusalem kin doadoahngki Wahun Innom ong wasahn kesehla kihd. Irail pil kin kesehla paliweren loallap suwed akan me melahr nan wasao. Wasao kisiniei kin wie lullul oh sohte kunla pwehn isikasang kihd oh paliweren aramas melahr akan.
Ni ahnsou me Sises mahsanih duwen mwasarail sohte kin mehla oh kisiniei sohte kin kunla, e kin ketin koasoia audepen Aiseia 66:24, me pid: “Paliweren me melahr kan me kahngohdiong [Koht]. Mwahs kan me pahn kangkang paliwararail sohte pahn mehla, oh kisiniei me pahn isihsik paliwararail sohte pahn kunla.” Sises oh irail kan me rongorong ese me mahsen en Aiseia pwukat kin pid dahme kin wiawihong paliweren irail kan me sohte warohng seridi.
Kahrehda Sises kin karasahiong Wahun Innom, de Gehenna, duwehte mehla me sohte koapworopwor en kaiasada. Gehenna iei karasaras en mehla soutuk, kaidehn lokolok soutuk.
“Kisiniei soutuk” me Sises mahsanih duwe uhdahn kisiniei de karasaras? Tehk me “kisiniei soutuk” me Sises ketin koasoia nan Madiu 25:41 “onopadahngehr Tepil oh ienge kan.” Ke lemeleme kisiniei kak isikada ngehn akan? De Sises doadoahngki “kisiniei” ni karasaras? Sansal me “sihpw kan” oh “kuht kan” me Sises ketin koasoia nan irelaudohte kin wia karasaras kei. Mahn riau pwukat karasaras ong soangen aramas riau (Madiu 25:32, 33) Kisiniei soutuk me Sises mahsanih duwe, kin isikala douluhl me suwed akan ni karasaras.
Ia mwomwen me suwed kan pahn “kolahng nan lokolok soutuk”? Mendahki kawehwe kan kin doadoahngki lepin lokaia “kalokolok” nan Madiu 25:46, uhdahn wehwehn lokaia wet ni Krihk koʹla·sin iei en “irehdi kekeiradahn tuhke kan,” de en lopukasang rah kan me sohte katepe. Eri me rasehng sihpw kan kin ale mour soutuk, ah me sohte kin koluhla me rasehng kuht kan kin lokolongki “kalokolok soutuk,” me wehwehki lopla soutuk sang mour.
Ia Ahmw Madamadau?
Sises sohte kin ketin padahngki me mie mehkot rehn aramas me sohte kak mehla. Ahpw e kin kalapw padahngki kaiasadahn me melahr akan. (Luk 14:13, 14; Sohn 5:25-29; 11:25) Ma mehlel Sises kamehlele me mie mehkot sohte kin mehla rehn aramas, dahme kahrehda e padahngki me mie koapworopwor en kaiasada?
Sises sohte ketin padahngki me Koht kin kupwurki kaloke me suwed kan kohkohlahte. Ahpw Sises mahsanih: “Pwe iei uwen Koht eh ketin loalloale sampah, me e ketikihdohki Sapwellime Iehros, pwe mehmen me kin pwosonla ih en dehr salongala, a en ahneki mour soutuk.” (Sohn 3:16) Dahme kahrehda Sises mahsanih me irail me sohte kamehlele ih pahn mehla? E sou pahn uhdahte mahsanih me aramas suwed pahn momour oh wie lokolok nan kisiniei soutuk kohkohlahte, ma iei met me e kamehlele?
Padahk me ehl iei wasahn kalokolok sohte poahsoanda pohn Paipel. Met iei padahk en irail me sohte kamehlele Koht re ahpw wiahkihla met padahk en Kristian ehu. (Kilang kakon “Kisin Poadoapoad me Pid Ehl,” nan pali 6.) Koht sohte kin kaloke aramas nan lehn kisiniei kohkohlahte. Ia duwen omw pahn sukuhliki padahk mehlel me pid ehl kak kamwakid omw madamadau ong Koht?
[Kawehwehpen kilel kan nan ehu ehu pali 6]
KISIN POADOAPOAD ME PID EHL
EHL TEPISANG KAUDOK LIKAMW: Mehn Isip kan en mahs kin kamehlele me mie kisiniei en ehl. Nan pahr 1,375 mwohn Krais, pwuhk ehu me adaneki Ȧm-Ṭuat koasoia me irail kan me “lekdekla nan kisiniei, . . . sohte kak tang, oh . . . sohte kak pitsang mpwul en kisiniei.” Emen ohl loalokong mahs me adaneki Plutarch ntingihedi met: [Irail] kin mwahmwahiei ahnsou me irail kin wie lokolongki kalokolok mwuledek me reh ahneki.
PADAHK EN EHL LELOHNG SARAWIEN JUDAISM: Mpen sounpar 37 lel 100 C.E., soupoad Josephus ripohtki me Essenses ehu palien lamalam en mehn Suhs kin kamehlele me “aramas sohte kin uhdahn mehla.” E pil nda: “Met pil duwehte lamalam en mehn Krihk kan . . . Irail kin kamehlele me mour suwed koaros pahn kohla nan wasa rotorot oh kamasepwehk ehu me diren soangsoangen kalokolok kan.”
PADAHK EN EHL PIL LEL REHN IRAIL AKAN ME DENE IRAIL “KRISTIAN”: Nan pahr 200 C.E., mie pwuhk ehu me adaneki Apocalypse of Peter me koasoiahki duwen aramas suwed akan me: “Re pahn kohla nan kisiniei me sohte kin kunla.” E pil nda: “Ezrael, tohnleng lingeringer men, kin wahdo ohl oh lih kan me apali paliwararail kin wie lullul oh kesepwekeirailla wasa rotorot ehu iei ehl, oh emen ngehn lingeringer kin kaloke irail.” Pil ni ahnsowo, sounnting en Andiok me adaneki Theophilus koasoia duwen dahme lih soukohp Sibyl kohpada duwen kalokolok me pahn kohwong me suwed kan: “Kisiniei pahn mweredi oh kumwail pahn isihs kohkohlahte.” Theophilus nda me koasoi pwukat me “mehlel oh mwahu ong aramas.”
PADAHK EN EHL ME KAHREHDA TIAHK EN LEMEI NAN PAHR 1,500 SAMWA: Mary lih me wia nanmwarki en England nan pahr 1553 lel 1558 adaneki “Bloody Mary” pwehki eh isikala mehn Prohs mpen 300. E kasalehda: “Pwehki irail sohla iang atail pelien lamalam oh irail pahn kohlahng nan ehl, ihte me konehng iei en alasang dahme Koht pahn ketin wia ni ei pahn isik irailla pohn sampah.”
EHU WEHWEH KAPW: Nan sounpar kei me kerendohr, ekei palien lamalam kawekila duwen arail kin padahngki ehl. Karasepe, nan pahr 1995, pwihn en palien lamalam kan nan England koasoia me: “Ehl kaidehn wasahn kalokolok soutuk. Ahpw irail kan me pilada en uhwong Koht, ihte imwila me konehng irail iei en sohrala.”
[Kawehwehpen kilel kan nan ehu ehu pali 7]
DAHIEU “LEHN KISINIEI”?
Kaudiahl 20:10 mahsanih me Tepilo pahn lekdeklahng nan “lehn kisiniei” oh “pahn lokolok ni rahn nipwong erein dih koaros kohkohlahte.” Ma Tepilo pahn kalokolok kohkohlahte, met wehwehki me Koht anahne kolokolete eh mour, ahpw Paipel mahsanih me Sises pahn “kauwehla Tepil.” (Ipru 2:14) Lehn kisinieio kin wehwehki “keriaun mehla.” (Kaudiahl 21:8) Met kaidehn keieun mehla me kileldi nan Paipel, pwehki dihp me Adam wiahda. Mehla wet mie koapworopwor en kaiasada. (1 Korint 15:21, 22) Pwehki Paipel sohte mahsanih me irail me mih nan “lehn kisiniei” sohte pahn pitla, “keriaun mehla” pahn wehwehki mehla ehu me sohte pahn mie kaiasada.
Ia wehwehn irail kan me mih nan “lehn kisiniei” pahn kalokolok kohkohlahte? Ekei pak en ‘kaloke’ kak wehwehki en “koledi” emen. Mie ehu ahnsou me Sises ketin tuhwong ngehn saut akan oh irail weriwer ndinda: “Komw soh ketidohng kalokei kiht [kauskihtalahng nan pwoahr loalo me soh kapi] mwohn ahnsou me kileldi se en kalokolok?” (Madiu 8:29; Luk 8:30, 31) Ihme kahrehda kalokepen irail koaros me mih nan “lehn kisiniei” iei ‘kalokolok’ en kolokoldi soutuk de “keriaun mehla.”