Daniel

3 Kung Nebukadnẹssar gjorde en bildstod+ av guld, vars höjd var sextio alnar och vars bredd var sex alnar. Han ställde upp den på Duraslätten i provinsen Babylon.+ 2 Och Nebukadnẹssar sände i egenskap av kung bud för att samla satraperna, prefekterna+ och ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, polisdomarna+ och alla förvaltarna i provinserna, för att de skulle komma till invigningen+ av den bildstod som kung Nebukadnẹssar hade ställt upp.

3 Då samlades satraperna,+ prefekterna och ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, polisdomarna och alla förvaltarna i provinserna till invigningen av den bildstod som kung Nebukadnẹssar hade ställt upp, och de stod framför bildstoden som Nebukadnẹssar hade ställt upp. 4 Och härolden*+ ropade med hög röst: ”Till er sägs det, ni folk, folkgrupper och språk,+ 5 att i den stund då ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, trekantig harpa, psaltare, säckpipa och alla andra slags musikinstrument+ skall ni falla ner och tillbe den bildstod av guld som kung Nebukadnẹssar har ställt upp. 6 Och vemhelst som inte faller ner och tillber+ skall i samma ögonblick+ kastas i den brinnande eldsugnen.”+ 7 Därför, i samma stund som alla folken hörde ljudet av horn, pipa, cittra, trekantig harpa, psaltare och alla andra slags musikinstrument, föll de ner, alla folk,+ folkgrupper och språk, och tillbad den bildstod av guld som kung Nebukadnẹssar hade ställt upp.

8 I samma stund kom därför några kaldéer* fram och anklagade judarna.*+ 9 De tog till orda och sade till kung Nebukadnẹssar: ”O kung, må du leva för oöverskådliga tider.+ 10 Du, o kung, har utfärdat befallningen att varje människa som hör ljudet av horn, pipa, cittra, trekantig harpa, psaltare och säckpipa och alla andra slags musikinstrument+ skall falla ner och tillbe bildstoden av guld 11 och att vemhelst som inte faller ner och tillber skall kastas i den brinnande eldsugnen.+ 12 Det finns några judar* som du har satt över förvaltningen av provinsen Babylon,+ Sadrak, Mesak och Abed-Nego; dessa män* har inte fäst avseende vid dig, o kung; dina gudar* tjänar de inte, och den bildstod av guld som du har ställt upp tillber de inte.”+

13 Då sade Nebukadnẹssar, i raseri och förgrymmelse,+ att man skulle hämta Sadrak, Mesak och Abed-Nego.+ Följaktligen förde man fram dessa män inför kungen. 14 Nebukadnẹssar tog till orda och sade till dem: ”Är det verkligen så, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, att ni inte tjänar mina gudar*+ och att ni inte tillber den bildstod av guld som jag har ställt upp?+ 15 Nu, om ni är redo, så att ni, när ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, trekantig harpa, psaltare och säckpipa och alla andra slags musikinstrument,+ faller ner och tillber den bildstod som jag har gjort, så är allt i sin ordning. Men om ni inte tillber, skall ni i samma ögonblick kastas i den brinnande eldsugnen. Och vem är den gud* som kan rädda er ur mina händer?”+

16 Sadrak, Mesak och Abed-Nego svarade och sade till kungen: ”O Nebukadnẹssar, vi behöver inte ge dig svar på detta.+ 17 Om det sker, är vår Gud* som vi tjänar i stånd att rädda oss. Ur den brinnande eldsugnen och ur din hand, o kung, skall han rädda oss.+ 18 Men om inte, må det bli känt för dig, o kung, att dina gudar* tjänar vi inte, och den bildstod av guld som du har ställt upp tillber vi inte.”+

19 Då uppfylldes Nebukadnẹssar av förgrymmelse, och hans ansiktsuttryck förändrades gentemot Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Han svarade och sade att man skulle hetta upp ugnen sju gånger mer än vad som var brukligt att hetta upp den. 20 Och till några handlingskraftiga+ män som var i hans militärstyrka sade han att de skulle binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande eldsugnen.+

21 Då blev dessa män bundna, iförda sina mantlar, sina klädnader och sina mössor och sina övriga kläder, och kastade i den brinnande eldsugnen. 22 Just därför att kungens ord var strängt och ugnen till övermått upphettad, blev de män som förde upp Sadrak, Mesak och Abed-Nego själva dräpta av eldslågan. 23 Men de tre männen, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, föll bundna ner mitt i den brinnande eldsugnen.*+

24 Då blev kung Nebukadnẹssar förskräckt, och han reste sig snabbt. Han tog till orda och sade till sina höga kungliga ämbetsmän: ”Var det inte tre män som vi kastade bundna mitt i elden?”+ De svarade och sade till kungen: ”Jovisst, o kung.” 25 Han svarade och sade: ”Titta! Jag ser fyra män fritt gå omkring mitt i elden, och ingen skada syns på dem, och den fjärdes utseende liknar en gudasons.”*+

26 Då gick Nebukadnẹssar fram till dörren till den brinnande eldsugnen.+ Han tog till orda och sade: ”Sadrak, Mesak och Abed-Nego, ni den högste Gudens*+ tjänare, stig ut och kom hit!” I den stunden steg Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden. 27 Och satraperna, prefekterna och ståthållarna och kungens höga ämbetsmän+ som var församlade betraktade dessa män, och de såg att elden inte hade haft någon makt över deras kroppar+ och inte ett hår på deras huvud+ hade svetts och inte ens deras mantlar hade förändrats och inte ens brandlukt hade kommit på dem.

28 Nebukadnẹssar tog till orda och sade: ”Välsignad vare Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud,+ som sände sin ängel+ och räddade sina tjänare, vilka förtröstade på honom+ och vilka gick emot* kungens ord och utlämnade sina kroppar, eftersom de inte ville tjäna+ eller tillbe+ någon enda gud förutom sin egen Gud.*+ 29 Och jag utfärdar härmed en befallning,+ att i varje folk, folkgrupp eller språk skall den som säger något som helst orätt mot Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud huggas i stycken,+ och hans hus skall göras till ett allmänt avträde,+ eftersom det inte finns någon annan gud* som är i stånd att befria som denne.”+

30 Vid den tiden lät kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego ha framgång i provinsen Babylon.*+