Kan ett gott skratt befordra hälsan?
TYCKER du att dina dagliga bekymmer gör dig spänd, så att du får svårt att koppla av? Åstadkommer detta i sin tur att du känner dig trött och nedstämd ibland? I så fall kan skratt vara en utmärkt medicin för dig. Ett skratt är befriande, det lättar på spänningen och sinnesstämningen.
En människas känslor har en direkt inverkan på hela kroppen, det är väl känt. Vrede och raseri kan till exempel helt eller delvis vara en orsak till astma, hudsjukdomar, magsår och andra matsmältningsbesvär.
Å andra sidan kan en avspänd och gladlynt sinnesstämning i förening med ett gott skratt skydda en mot de negativa verkningarna av skadliga känslor. Visst är det sant att människor som är disponerade för vrede och sjuklig ängslan kan skratta emellanåt, men skrattet ger dem ingen varaktig lättnad. Den verkliga nyttan av det har de som kan behålla ett glatt humör även vid motgångar.
Det finns de som menar att själva den rörelse som uppstår när man skrattar är nyttig. Diafragman guppar upp och ner, och eftersom det inte finns något tomrum i buken, ger denna rörelse de inre organen hälsosam gymnastik, påstås det. Följden skulle bli att dessa fungerar bättre, cirkulationen skulle underlättas och avfallsprodukterna lämna kroppen fortare. Således skulle skrattet kunna hjälpa kroppen att avvärja sjukdom.
Hjärtat är ett av de livsviktiga organ som man tror far väl av den massage det får när man skrattar. Det skulle betyda att skrattet kan underlätta för hjärtat i den förunderliga uppgift det har att pumpa blod genom 160.000 kilometer blodkärl och förse cellerna med näring och syre. Man har till och med funnit att skratt kan reglera blodtrycket. Enligt en undersökning kunde ett hjärtligt skratt åstadkomma att ett för högt blodtryck sänktes eller ett för lågt höjdes tio eller flera streck.
Den största och viktigaste körteln i kroppen, levern, anses även den ha nytta av ett hjärtligt skratt. Hos unga människor hålls levern i god kondition tack vare kroppsrörelserna när de springer, hoppar och kastar. När en människa blir äldre kan ett hjärtligt skratt vara till hjälp i det avseendet.
Om vi begrundar de många livsviktiga funktioner levern har, inser vi också hur värdefullt för oss ett skratt kan bli. Levern avlägsnar vissa avfallsprodukter och gifter ur blodet. Den omvandlar en del socker till glykogen. Glykogen magasineras i levern och avlämnas som socker då blodet behöver det. Levern magasinerar också vitaminer och mineralämnen och både fabricerar och magasinerar sådana blodproteiner som albumin, globulin och fibrinogen. Levern bildar därtill galla, en vätska som är nödvändig vid matsmältningsprocessen.
Den omständigheten att skratt visat sig underlätta matsmältningen tycks tyda på att det ökar tillflödet av galla. Vidare äger matsmältningen till största delen rum i tunntarmen. Alltså tycks också tunntarmen ha nytta av den massage den får när man skrattar.
Ett annat plus: den massage tjocktarmen får när man skrattar sägs hjälpa den att befria kroppen från exkrementer.
En balanserad syn
Fastän det har med sig fördelar att kunna skratta, har skratt sin ”tid”, som den vise kung Salomo konstaterade. (Pred. 3:1, 4) Även goda ting kan bli till skada när de utnyttjas till ytterlighet, utan återhållsamhet. Skratt är inget undantag. Så här säger Illustrated Medical and Health Encyclopedia (sidan 1345): ”Skratt är alltså, liksom varje annan kroppsfunktion, en mekanism som bör utnyttjas lagom men aldrig för mycket. Överansträngning eller omåttlig användning av kroppens funktioner bidrar inte till att bygga upp kroppen.”
Överdrivet, obehärskat skratt kan resultera i uppkastningar. I synnerhet hos barn kan urinblåsans och ändtarmens muskler slappas av alltför mycket skratt, och det blir pinsamt. En del läkare anser till och med att det är farligt att skratta för dem som har hjärtfel eller sjukdomar i de övre luftvägarna.
Naturligtvis är det inte så ofta skrattet får tråkiga följder. Men det finns ett annat viktigt skäl till att skratt bör kunna behärskas. Först och främst bör skratt undertryckas då det är helt opassande att skratta. Ett tanklöst skratt kan verka skärande i andras öron. Ett sådant skratt har nedslående verkan i stället för att bli en källa till uppmuntran. Bibeln liknar det vid det häftiga sprakandet av törne under grytan. — Pred. 7:7.
Det kommer tillfällen då vi allvarligt måste begrunda vårt liv. Om vi finner att vi i lättsinne skrattar bort tiden och inte skaffar oss ett gott rykte genom att utföra nyttiga gärningar, då har vi orsak att gräma oss, att vara ledsna över vårt handlingssätt och ändra oss. Hjärtat far väl av det, erkände den vise kung Salomo. — Pred. 7:4.
För att kunna bli till uppmuntran för andra måste vi sträva efter att kunna känna med dem, glädjas med dem eller sörja med dem vid rätt tid och tillfälle. Osjälviskt bör vi önska glädjas tillsammans med andra, när något gott kommer dem till del och de sjuder av glädje. Samtidigt bör vi vara vakna för tillfällen att få trösta dem som haft motgångar. Hur omdömeslöst skulle det inte vara att glömma dem och bara gå på som om ingenting hänt!
Skratta när det är passande att göra det! Men något som är ännu viktigare är att utveckla förnöjsamhet och ett glatt sinne. Detta, snarare än att skratta bara för skrattets skull, kommer att göra dig till en källa till uppmuntran för andra och kommer att gagna dig själv mentalt, fysiskt och känslomässigt.