Är insekter en välsignelse eller en förbannelse?
VAD kommer du att tänka på när du hör ordet insekter? Tänker du då på insekter som sprider sjukdomar, äter upp människans gröda och gnager hål i hennes kläder?
Eller tänker du på de välsignelser insekter för med sig. Tänker du på de tjänster de utför och de produkter de framställer — schellack, silke och honung, för att bara nämna några?
För somliga kan det tyckas som om alla insekter är plågoris och att världen skulle vara bättre utan dem. Men visste du att av de mer än 800.000 olika insektsarter som människan känner till erkänns de allra flesta vara till nytta? Många av dem uträttar faktiskt sådant som är oumbärligt för människans tillvaro.
Pollinering och jordförbättring
En sådan oumbärlig tjänst har att göra med förhållandet mellan insekterna och växterna. Man har beräknat att 85 procent av de blombärande växterna är beroende av insektspollination.
Bland de många insekter som fyller denna uppgift är bin, humlor, flugor, skalbaggar, mott och fjärilar. Och om dessa insekter inte skötte sitt arbete, skulle många av dessa växter, ja, kanske de flesta av dem, dö ut. Detta skulle inte endast beröra de vackra blommorna, som skänker människan så mycken glädje i livet, utan det skulle också drabba hennes livsmedelsförråd. Människan skulle då verkligen befinna sig i en svår situation.
Insekterna spelar också en viktig roll som renhållningsarbetare och jordförbättrare. Döda växt- och djurdelar drar till sig många slags insekter. De livnär sig på detta döda, organiska material, och deras matsmältningssystem bryter ner det till olika kemiska föreningar. På detta sätt förvandlas den döda, organiska materian till näring som växterna kan tillgodogöra sig.
Det är inte bara insekternas exkrementer som blir till näring för växterna, utan också insekterna själva. Detta inträffar när de dör och deras kroppar bryts ner, varigenom näring tillförs jorden.
Insekterna bidrar också till att öka den fruktbara matjordens djup. Detta åstadkoms genom att insekter ständigt för upp jordpartiklar till ytan från de underliggande jordlagren. Härvid gräver de tunnlar i jorden, och detta är också till nytta. Det gör det möjligt för vatten att tränga ner i jorden, och jorden blir också luftad på det sättet.
Vad är att säga om växtätande insekter?
Men insekter äter också levande växter, inte bara döda växtdelar. Är inte detta till skada för människans intressen? Det behöver inte vara så.
Noggranna iakttagelser och forskning på detta område tyder på att insekterna föredrar växter som på något sätt är bristfälliga från vår ståndpunkt sett. Det kan vara mager jord, växtens ålder eller ogynnsamma odlingsbetingelser som är orsaken till denna brist.
När en växt blir undermålig, drar den till sig insekter. Doktor William Albrecht vid University of Missouri utförde till exempel en serie experiment på spenat. Han fann att insekter, som kallas tripsar eller blåsfotingar, angrep den spenat som odlats på mager jord. Men den spenat som odlats i fullgod jord klarade sig.
Man hade också ett exempel på två vinrankor som växte alldeles intill varandra. Den ena blev angripen av en viss skalbaggsart, men den andra klarade sig, trots att de båda vinrankorna stod så tätt att deras blad blandade sig med varandra. Skalbaggarna åt bara av bladen på den äldre vinrankan, som inte reagerade normalt för den näring den fick.
En liknande iakttagelse gjordes med avseende på två olika sallatsodlingar. Den ena hade hämmats av ogynnsamma odlingsbetingelser och blev angripen av bladlöss. Men man fann inga bladlöss på den sallat som haft gynnsamma odlingsbetingelser, trots att de vuxit i likvärdig jord.
Beträffande orsaken till att insekterna föredrar växter som vi skulle anse undermåliga heter det i boken Our Poisoned Earth and Sky:
”Insekternas näringsbehov är helt annorlunda än människans och de högre djurens. Under det att människan mår bäst på en proteinrik diet, fordrar insekterna mera kolhydrater. De har större behov av detta näringsämne för sitt funktionella system. En insekt kan med ett enda hopp hoppa förhållandevis lika högt som Empire State Building når, och den behöver stora mängder kolhydrater för att få energi till detta. När en växt innehåller mer kolhydrater än en annan, lägger insekten märke till detta och föredrar denna växt.”
Denna bok verifierar denna iakttagelse med vetenskapliga forskningsresultat, och det heter vidare:
”Forskning vid Missouris station för jordbruksexperiment har visat att växter som inte tillförs någon organisk materia producerar onormalt mycket kolhydrater på bekostnad av protein och spårämnen. Det förefaller som om insekterna föredrar dessa ’söta’ växter och lättare kan angripa dem.”
När insekter äter växter som vi har i trädgården, kan det då inte vara så att de ger oss en fingervisning om något? Får växterna den näring de behöver från jorden? Kan vi göra något för att bota ett osunt tillstånd hos växterna?
Håller växterna under kontroll
Många insekter hyser förkärlek för en viss växtart. Deras matvanor hindrar olika växter från att grassera alltför våldsamt.
Ett exempel på detta är fikonkaktusen. Denna växt infördes oförståndigt nog till Australien. Eftersom det inte fanns några insekter där som kunde hålla fikonkaktusen i schack, spred den sig snabbt. På kort tid gjorde den milliontals tunnland praktiskt taget otjänliga till jordbruk.
År 1925 sände man emellertid 2.750 ägg av ett visst kaktusmott från Argentina till Australien. Till slut hade man spritt milliontals av dessa ägg i områden där fikonkaktusen funnit fotfäste. När kaktusmottlarverna kläcktes gjorde de ett gott arbete. De grävde sig in i fikonkaktusens leder och tog på så sätt död på den. Äntligen upphörde denna kaktus att vara en landsplåga för Australien.
Ett annat exempel på att insekter hållit växter under kontroll gäller johannesörten. Detta ogräs infördes till Förenta staterna från Europa. Det uppmärksammades första gången i Förenta staterna år 1793. Omkring 1940 hade tusentals tunnland betesmarker i norra Kalifornien spolierats av detta ogräs. Längre fram införde man dess europeiska insektsfiender. Scientific American säger följande om hur effektiv denna åtgärd var:
”Insekternas decimering av johannesörten har åtföljts av att önskvärda foderväxter har återvänt. Många tusen tunnland i Kalifornien har nu betydligt större kapacitet för uppfödning av boskap; markvärdena har stigit; utgifterna för att hålla detta ogräs under kontroll är obetydliga.”
Men har dessa insekter blivit ett plågoris sedan johannesörten bragts under kontroll? Nej. Det heter vidare i Scientific American:
”På grund av att det inte längre finns några utbredda bestånd av johannesört och på grund av att de hemsökta områdena nu är vitt skilda från varandra har alla de insekter man infört, vilka är helt och hållet beroende av detta ogräs för att överleva, minskat i antal. Deras förmåga att upptäcka nya platser där detta ogräs börjat grassera och deras snabba förökning har lyckligtvis förhindrat att ogräset på nytt börjat härja i någon större utsträckning. Alla tecken tyder på att denna växt, som varit till skada för betesmarkerna, kommer att hållas i schack och att de insekter som håller dem under kontroll kommer att äga fortbestånd.”
Det är omöjligt att veta hur många växter som skulle bli plågoris om inte insekterna höll dem under kontroll. Men de föregående exemplen belyser väl att människan behöver insekternas hjälp.
Även sådan verksamhet från insekternas sida som tycks vara till skada kan gagna människan. I skogarna utför insekterna ett betydelsefullt beskärningsarbete. Somliga angriper och dödar de nedre trädgrenarna. Denna naturliga beskärning ger människan timmer av bättre kvalitet. Åter andra insekter dödar träd. Därigenom hindrar de skogsområdena från att bli alltför tättbevuxna. De kvarvarande träden kan då växa snabbare. Skogsinsekternas verksamhet minskar också risken för skogsbrand och gör att skogen blir ett bättre hem för de vilda djuren.
Människan har fortfarande mycket att lära
Människans kunskap om insekterna är fortfarande mycket ofullständig. Varje år upptäcker man mellan 7.000 och 10.000 nya insektsarter. Tusentals insekters förhållande till växt- och djurlivet är okänt. Men det man har lärt sig visar att insekterna fyller en mycket viktig funktion på jorden. Carl D. Duncan, som är professor i entomologi och botanik, framhöll:
”Det är måhända omöjligt att ge en rättvisande bild av hur omfattande det gagneliga inflytande är som insekterna direkt eller indirekt utövar på människans välbefinnande, men det gagn vi har av detta inflytande är omätligt stort.”
Det är ofta så att den negativa sidan av vad insekterna gör väcker den största uppmärksamheten. Flugan förbinds till exempel vanligen med överföring av sjukdomar. Men hur många tänker på dess roll som renhållningsarbetare och jordförbättrare medan den befinner sig i larvstadiet? Och visste du att husflugans skuld inte har blivit till fullo bevisad? Scientific American framhåller:
”Det antal sjukdomar hos människor och djur som man anklagar dem [flugorna] för att överföra uppgår nu till mer än 65. ... Men fortfarande finns det inte mer än omständighetsbevis i saken. Husflugans rykte kan jämföras med en mans som blivit anklagad för mord därför att man fann honom bredvid offret med en laddad pistol i handen. I de flesta fall kan man inte slutgiltigt bevisa att denna fluga avfyrat pistolen.”
Insekter en välsignelse
Även om vissa insekter kan vara till skada under nuvarande omständigheter, är insekterna som grupp betraktade en välsignelse för mänskligheten. När insekterna blir ett plågoris är det ofta människan som bär skulden för detta. Människan har ofta försummat att upprätthålla en hög standard när det gäller renlighet. Hon har rubbat balansen mellan växt- och djurliv och har förorenat luft, vatten och land. Rubbningar i människans egen organism kan ibland göra hennes kropp tilldragande för sådana insekter som myggor. Det är uppenbart att insekter, som vägleds av instinkt, inte kan klandras för vad de gör på grund av människans misslyckanden och ofullkomligheter.
Människor som erkänner att det finns en kärleksfull Skapare ser insekterna som en del av Guds skaparverk. Detta hindrar dem från att dra förhastade slutsatser om att någon skapelse skulle vara till skada för dem. De inser också att man inte på grundval av de nuvarande omständigheterna kan avgöra hur insekterna skulle påverka människor som var fria från alla kroppsliga ofullkomligheter och brister. De är övertygade om att insekterna också i fortsättningen kommer att vara en välsignelse för mänskligheten.